Tempus Fugit

Augustinus var en nordafrikansk filosof som levde under 3- och 400-talet. Han räknas som en av kristendomens fyra viktigaste kyrkofäder. Han var dock inledningsvis hedning och undervisade i retorik, en gammal hednisk konst som på den tiden föraktades av kristna. Han studerade även juridik.

I sin självbiografi berättar han om hur han i sin ungdom var en andlig sökare som först uppskattade Ciceros skrifter som öppnade filosofins värld för honom, innan han började intressera sej för manikeismen, en starkt dualistisk lära som en tid tycktes hota själva kristendomens framgång. Den var populär från Spanien till Kina och sa sej fullända kristendomen, judendomen, zoroastrismen och buddhismen.

"Ge mig kyskhet och avhållsamhet - men inte ännu!"
-Augustinus

Augustinus var en orolig själ som såg sej som syndig. Han flyttade fem år till Rom och Milano och blev professor i retorik innan han flyttade tillbaka till Algeriet. I Milano lyssnade han till biskop Ambrosius predikningar, influerad av sin kristna mor och intresserad av nyplatonism, och blev omvänd och döpt 387. I nordafrika hade det varit förbjudet att förena kristendom och filosofi men i Milano var det helt ok.

Väl återkommen till Algeriet blev han biskop i Hippo och levde där tills vandaler belägrade staden 430 och han dog. Han skrev många texter och har haft ett stort inflytande på kristendom och även västerländsk filosofi. Hans viktigaste titlar är Bekännelser, Om treenigheten och Om Gudsstaten.

"Bekännelser" är en självbiografi där han berättar om sitt tidiga liv, sitt sökande och sin omvändelse. Det är en av de allra första självbiografierna och den kanske första omvändelselitteraturen. Detta har bidragit till att Augustinus har kallats "den första moderna människan" eftersom individens tvivel och sökande är moderna teman. Augustinus räknas ibland som en influens för existentialismen.

I "Om treenigheten" hävdar han att människan är Guds avbild även i treenigheten. Som Gud består av Fadern, Sonen och Anden så består människan av minne/självmedvetande, intellekt/tankeförmåga och vilja/kärlek. Augustinus betonade vikten av att tolka de heliga skrifterna allegoriskt och inte på ett platt, bokstavligt sätt. Även t.ex Origenes hade tidigare betonat detta.

När Rom invaderades 410 utpekades de kristna som syndabockar. Kristendomen sas ha försvagat Rom. Augustinus skrev då "Om gudsstaten" bl.a för att förtydliga relationen mellan religionen och politiken. Han skriver att det finns två olika stater; en världslig stat och en gudsstat. Detta bör egentligen tolkas som två olika kulturer eller livsstilar. De som tillhörde gudsstaten älskade Gud och varandra och kärlek och sånt medan de som tillhörde den världsliga staten älskade makt och rikedom och sånt. Historien utspelar sej från syndafallet till domedagen.

Augustinus fick sin dualistiska inställning från manikeismen, inte från nyplatonismen. Världen i sitt nuvarande tillstånd gick inte att rädda utan skulle ersättas med en bättre värld.

Liksom nyplatonikerna hävdade han att ondska inte fanns, utan att det bara var en frånvaro av godhet. När världen som vi känner den idag går under på domedagen så är det troligt att även de människor som lever för den världen går under. När man vänder sej ifrån Gud, källan till all existens, så hotas i längden den egna existensen. Efter domedagen kommer gudsstaten att återuppstå utan herrar och slavar, utan fattiga och rika. Det kommande gudsriket tycks vara en anarkosocialistisk utopi.

Människan är född syndig men frälsningen fungerar som ett Guds mirakel och tar bort hennes arvssynd. Människan kan egentligen inte frälsa sej själv.

"Miracles are not contrary to nature, but only contrary to what we know about nature."
-Augustinus 

Hos Augustinus intar introspektionen en centralplats. Det viktigaste var inte att begå goda gärningar. Detta kunde man göra falskeligen utan att ha gud i sitt hjärta, enbart för att uppnå en plats i himmelriket, och detta genomskådade Gud enligt Augustinus. En god människa är man när man vill begå goda handlingar för att de är goda handlingar. Det viktigaste var att finna kärleken i sitt hjärta. Introspektionen var nödvändig för att nå fram till Gud.

Kanske är det Augustinus citat "Älska och gör vad du vill" som Alastair Crowley parafraserar när han skriver "Love is the law, love under will" och "Do what thou wilt shall be the whole of the Law."

Introspektionen var även grunden i all kunskap öht. Augustinus tillbakavisade skeptikernas påståenden genom att försöka grundlägga kunskapen. Det mest grundläggande var "Dubito ergo sum" - jag tvivlar, alltså är jag till.

Descartes cogito-ergo-sum-resonemang är minst sagt influerat av Augustinus kritik av skepticismen. Om inte Descartes kopierade Augustinus rakt av så måste det vara fråga om reinkarnation. Det är inte bara citatet utan hela resonemanget är snarlikt.

"What then is time? If no one asks me, I know what it is. If I wish to explain it to him who asks, I do not know."
-Augustinus

Augustinus var även den kanske förste tidsfilosofen. Augustinus skiljer mellan världslig tid och Guds högre tidlöshet, som överskred all världslig tid. Gud upplever hela världshistorien i ett nu. Innan skapelsen fanns ingen tid. Gud ser världen ur evighetens synvinkel vilket i praktiken fungerar som att Gud sitter i framtiden och tittar tillbaka på det förflutna och ser allting som har hänt. Det är bara ur Guds synvinkel, som redan vet framtiden, som människan är predestinerad till frälsning eller fortsatt synd. Alla människor borde fortfarande sträva efter sin frälsning.

Augustinus läror om predestinationen och tron alenast tolkas idag som att man aldrig behöver försöka bli en bättre människa eller göra goda saker. Tro bara på Gud och att Gud har valt ut dej till sin klubb och gör sen vad fan som helst.
Gud sörjde för de sina, inte minst genom att kristna skulle ta hand om varandra. Idag tolkas "gud sörjer för de sina" som att rika människor är mer älskade av Gud än fattiga.
Augustinus slog även ner på bokstavstroende och betonade att det var viktigt att tolka Bibeln för att få fram den inneboende allegoriska meningen. Idag är "bokstavstroende" mer populärt än någonsin för.

Biologen Dawkins är känd som skapare av begreppet "den själviska genen" men egentligen så fick han hela idén från en annan forskare.

Det är egentligen inte heller någon bra teori. Den ska förklara altruism och osjälviskt beteende hos människor och djur. Teorin som forskarna arbetade utifrån var att alla människor av naturen och evolutionen var själviska individer. Men altruistiskt beteende tycktes motbevisa detta. Så en ny förklaring behövdes.

"Självisk individualism" tycks vara en onödig upprepning. Det är ju bara individer som kan vara själviska och alternativet är altruistiska individer. Men tänk om man istället för att ändra på "självisk" ändrade på "individualism". Tänk om man behöll "självisk" och istället satte in "gen". Osjälviska individer gynnar sina själviska gener. Visst förklarar det allting?

Ja, det har hela världen gått på i snart förtio års tid, men i själva verket så förändrar det egentligen ingenting. Ett självmord för att gynna andra gynnar inte individen men kanske andra. Det gynnar inte heller generna i individen men kanske andra mer eller mindre identiska gener hos andra.

Det osjälviska individen gynnar sin egen sort liksom även den "själviska" genen gör. Den själviska genen gynnar sina likar, inte sej själv. Det är egentligen ingen skillnad gentemot individen. Genen är också altruistisk. Problemet kvarstår.

Jag föreslår att man går tillbaka till att ändra på "självisk" istället för att ändra på "individ". "Altruistisk individ" är en bättre förklaring än "självisk gen." När människor utvecklas moraliskt så går de från ren egoism till att innefatta sina nära och kära och sedan innefatta allt vidare cirklar av mänskligheten i sin omsorg. När hela mänskligheten är med vänder hon sej till kommande generationer, till människolika djur och till mindre människolika djur. Hela tiden handlar det om att göra "min sort" till ett abstraktare, vidare fält.

Dawkins tror inte på gruppurval som evolutionär mekanism. Jag tror att han kan ha fel.

Dawkins har nån gång sagt att han tycker att hans begrepp "utökad fenotyp" egentligen är en ännu smartare idé än "den själviska genen" men som jag ser det så handlar "utökad fenotyp" bara om att djur använder sej av verktyg. Vilket som idé inte är så där otroligt orginellt.

Han myntade ordet "meme" och nämnde tre forskare som inspirationskällor, men idén påminner också om Tardes "smittologi" och Meads "symbolisk interaktionism" inom sociologi.

Utöver detta så är Dawkins mest känd för sin passionerade kritik mot religion i allmänhet.

"Only the willfully blind could fail to implicate the divisive force of religion in most, if not all, of the violent enmities in the world today. Without a doubt it is the prime aggravator of the Middle East. Those of us who have for years politely concealed our contempt for the dangerous collective delusion of religion need to stand up and speak out. Things are different now. ‘All is changed, changed utterly.”
-Dawkins

Han har rätt i att vetenskapen är attackerad av intolerant religiositet, men jag betvivlar att han har lyckats göra något åt det.

"Many of us saw religion as harmless nonsense. Beliefs might lack all supporting evidence but, we thought, if people needed a crutch for consolation, where's the harm? September 11th changed all that."
-Dawkins

Så vitt jag vet så var 11/9 politiskt motiverat, inte religiöst, men Dawkins måltavla är religionen i sin helhet.

“The take-home message is that we should blame religion itself, not religious extremism - as though that were some kind of terrible perversion of real, decent religion."
-Dawkins

Visst har både kristendom och islam brott mot mänskligheten på sitt samvete, men som brukar påpekas så var både Hitler och Stalin ateister.

Jag undrar om man inte borde ge de med ett religiöst behov en mer konstruktiv religion istället?

“Science flies you to the moon. Religion flies you into buildings.”
-Dawkins

Det är värt att notera att samtidigt som många av hans argument mot religion är moraliska så säger han också saker som:

“Even if it were true that evolution, or the teaching of evolution, encouraged immorality that would not imply that the theory of evolution was false.”
-Dawkins

Religion är ett uttryck för vår medfödda egoism och för nedärvd ignorans, enligt Dawkins. Vetenskapen däremot förvandlar universum till något vackert genom att tolka det på ett mindre egocentriskt sätt.

“Let us try to teach generosity and altruism, because we are born selfish. Let us understand what our own selfish genes are up to, because we may then at least have the chance to upset their designs, something that no other species has ever aspired to do.”
-Dawkins

Universums uppkomst var osannolik, livets uppkomst är osannolikt och din existens är osannolik. Men detta är bara uttryck för slumpmässighet, inte målstyrning. Målmedvetenhet kräver ett mänskligt intellekt, menar han.

"It's an important point to realize that the genetic programming of our lives is not fully deterministic. It is statistical - it is in any animal merely statistical - not deterministic."
-Dawkins

Men det osannolika verkar vara något att hoppas på. Rent statistiskt så måste det osannolika inträffa förr eller senare. Det kan se ut som ett mirakel, men det är åtminstone meningslöst;

"The essence of life is statistical improbability on a colossal scale."

Den fria viljan kan befria oss från vår egen natur. Kollektivt urval kanske inte är sant hittills men han verkar hoppas på att det kan bli det i framtiden;

"I am very comfortable with the idea that we can override biology with free will."
-Dawkins

Och detta verkar vara vad Dawkins själv tror på.

Som historien berättas så var det ett tankeexperiment inom gruppen 1981 som gällde möjligheten att sända information fortare än ljuset. Detta visade sej dock 1982 vara omöjligt och beviset mot tankeexperimentet kan formuleras som no-cloning theorem, och detta var en slags början på kvantinformationsteorin.

Information fungerar ungefär likadant på alla nivåer i skapelsen utom på de lägsta nivåerna, som kvantfysiken beskriver. Där börjar "information" få vissa egenskaper som mer påminner om "energi" eller "materia".

Till vardags är det t.ex rätt lätt att kopiera information men svårare att kopiera objekt (Egentligen omöjligt; man kopierar bara informationen från ett objekt till ett annat objekt.)

På kvantnivån är det egentligen omöjligt att perfekt kopiera ett okänt kvanttillstånd utan att påverka tillståndet: så man kan egentligen inte kopiera kvantinformation. Om detta vore hela historien så skulle t.ex kvantdatorer vara en omöjlighet, men istället så tvingas forskarna att hitta på vägar kring detta hinder.

Förutom no-cloning-theorem så finns även t.ex no-communication theorem, no-hiding theorem, no-broadcast theorem, no-deleting theorem osv.

No-cloning och no-deleting theorems är konservationslagar för kvantinformation, som varken kan skapas ur intet eller utplånas spårlöst.

Kvantinformationsteorin är det teoretiska ramverket för t.ex kvantkryptografi och kvantdatorer, vilket nästan är aktuella tekniker redan idag.

Canonical Relational Quantum Mechanics from Information Theory.

"Thereby we show that quantum mechanics emerges when classical physics is subject to incomplete information. We also show that the proposed theory is relational and that it in fact is a path integral version of Rovelli’s relational quantum mechanics."

-Joakim Munkhammar, 2011

Munkhammar grundar gammaldags, hederlig kvantmekanik i gammaldags, hederlig informationsteori och resultatet blir Relational Quantum Mechanics.

Resultatet blir också Path Integral, Feynmans universalekvation.

Läs gärna introduktionen och den avslutande diskussionen; det finns inga knepiga matematiska formler där.

Han har ett lokalt entropivärde för varje kvantsystem och visar att kvanteffekter kan uppkomma genom lokal informationsbrist.

Istället för exakt kausalitet så får man sannolikhetseffekter.

Här tycker jag mej se kopplingen till RQM som mycket löst säger att varje kvantsystem uppfattar universum på sitt sätt.

RQM är ett alternativ till köpenhamnstolkningen och path integral kan tolkas som ett alternativ till konventionell kvantfältmekanik.

Jag hoppas att detta är starka och hållbara slutsatser. Annars så får jag väl leta efter andra förbindelser mellan RQM och digital fysik.

Detta verkar onekligen vara relationer. som är intressanta och värda att utforska mera.

Whitehead - Digital fysik
        l             l
        OOO - RQM