Något om Augustinus
Augustinus var en nordafrikansk filosof som levde under 3- och 400-talet. Han räknas som en av kristendomens fyra viktigaste kyrkofäder. Han var dock inledningsvis hedning och undervisade i retorik, en gammal hednisk konst som på den tiden föraktades av kristna. Han studerade även juridik.
I sin självbiografi berättar han om hur han i sin ungdom var en andlig sökare som först uppskattade Ciceros skrifter som öppnade filosofins värld för honom, innan han började intressera sej för manikeismen, en starkt dualistisk lära som en tid tycktes hota själva kristendomens framgång. Den var populär från Spanien till Kina och sa sej fullända kristendomen, judendomen, zoroastrismen och buddhismen.
"Ge mig kyskhet och avhållsamhet - men inte ännu!"
-Augustinus
Augustinus var en orolig själ som såg sej som syndig. Han flyttade fem år till Rom och Milano och blev professor i retorik innan han flyttade tillbaka till Algeriet. I Milano lyssnade han till biskop Ambrosius predikningar, influerad av sin kristna mor och intresserad av nyplatonism, och blev omvänd och döpt 387. I nordafrika hade det varit förbjudet att förena kristendom och filosofi men i Milano var det helt ok.
Väl återkommen till Algeriet blev han biskop i Hippo och levde där tills vandaler belägrade staden 430 och han dog. Han skrev många texter och har haft ett stort inflytande på kristendom och även västerländsk filosofi. Hans viktigaste titlar är Bekännelser, Om treenigheten och Om Gudsstaten.
"Bekännelser" är en självbiografi där han berättar om sitt tidiga liv, sitt sökande och sin omvändelse. Det är en av de allra första självbiografierna och den kanske första omvändelselitteraturen. Detta har bidragit till att Augustinus har kallats "den första moderna människan" eftersom individens tvivel och sökande är moderna teman. Augustinus räknas ibland som en influens för existentialismen.
I "Om treenigheten" hävdar han att människan är Guds avbild även i treenigheten. Som Gud består av Fadern, Sonen och Anden så består människan av minne/självmedvetande, intellekt/tankeförmåga och vilja/kärlek. Augustinus betonade vikten av att tolka de heliga skrifterna allegoriskt och inte på ett platt, bokstavligt sätt. Även t.ex Origenes hade tidigare betonat detta.
När Rom invaderades 410 utpekades de kristna som syndabockar. Kristendomen sas ha försvagat Rom. Augustinus skrev då "Om gudsstaten" bl.a för att förtydliga relationen mellan religionen och politiken. Han skriver att det finns två olika stater; en världslig stat och en gudsstat. Detta bör egentligen tolkas som två olika kulturer eller livsstilar. De som tillhörde gudsstaten älskade Gud och varandra och kärlek och sånt medan de som tillhörde den världsliga staten älskade makt och rikedom och sånt. Historien utspelar sej från syndafallet till domedagen.
Augustinus fick sin dualistiska inställning från manikeismen, inte från nyplatonismen. Världen i sitt nuvarande tillstånd gick inte att rädda utan skulle ersättas med en bättre värld.
Liksom nyplatonikerna hävdade han att ondska inte fanns, utan att det bara var en frånvaro av godhet. När världen som vi känner den idag går under på domedagen så är det troligt att även de människor som lever för den världen går under. När man vänder sej ifrån Gud, källan till all existens, så hotas i längden den egna existensen. Efter domedagen kommer gudsstaten att återuppstå utan herrar och slavar, utan fattiga och rika. Det kommande gudsriket tycks vara en anarkosocialistisk utopi.
Människan är född syndig men frälsningen fungerar som ett Guds mirakel och tar bort hennes arvssynd. Människan kan egentligen inte frälsa sej själv.
"Miracles are not contrary to nature, but only contrary to what we know about nature."
-Augustinus
Hos Augustinus intar introspektionen en centralplats. Det viktigaste var inte att begå goda gärningar. Detta kunde man göra falskeligen utan att ha gud i sitt hjärta, enbart för att uppnå en plats i himmelriket, och detta genomskådade Gud enligt Augustinus. En god människa är man när man vill begå goda handlingar för att de är goda handlingar. Det viktigaste var att finna kärleken i sitt hjärta. Introspektionen var nödvändig för att nå fram till Gud.
Kanske är det Augustinus citat "Älska och gör vad du vill" som Alastair Crowley parafraserar när han skriver "Love is the law, love under will" och "Do what thou wilt shall be the whole of the Law."
Introspektionen var även grunden i all kunskap öht. Augustinus tillbakavisade skeptikernas påståenden genom att försöka grundlägga kunskapen. Det mest grundläggande var "Dubito ergo sum" - jag tvivlar, alltså är jag till.
Descartes cogito-ergo-sum-resonemang är minst sagt influerat av Augustinus kritik av skepticismen. Om inte Descartes kopierade Augustinus rakt av så måste det vara fråga om reinkarnation. Det är inte bara citatet utan hela resonemanget är snarlikt.
"What then is time? If no one asks me, I know what it is. If I wish to explain it to him who asks, I do not know."
-Augustinus
Augustinus var även den kanske förste tidsfilosofen. Augustinus skiljer mellan världslig tid och Guds högre tidlöshet, som överskred all världslig tid. Gud upplever hela världshistorien i ett nu. Innan skapelsen fanns ingen tid. Gud ser världen ur evighetens synvinkel vilket i praktiken fungerar som att Gud sitter i framtiden och tittar tillbaka på det förflutna och ser allting som har hänt. Det är bara ur Guds synvinkel, som redan vet framtiden, som människan är predestinerad till frälsning eller fortsatt synd. Alla människor borde fortfarande sträva efter sin frälsning.
Augustinus läror om predestinationen och tron alenast tolkas idag som att man aldrig behöver försöka bli en bättre människa eller göra goda saker. Tro bara på Gud och att Gud har valt ut dej till sin klubb och gör sen vad fan som helst.
Gud sörjde för de sina, inte minst genom att kristna skulle ta hand om varandra. Idag tolkas "gud sörjer för de sina" som att rika människor är mer älskade av Gud än fattiga.
Augustinus slog även ner på bokstavstroende och betonade att det var viktigt att tolka Bibeln för att få fram den inneboende allegoriska meningen. Idag är "bokstavstroende" mer populärt än någonsin för.