Realism vs. materialism vs. fysik
Liksom Whitehead så är Harman en guldgruva av citat. På sin blogg skriver han t.ex:
"As a general rule, people who claim that the realism/idealism dispute is a false dispute invariably come down on the side of idealism, they simply don’t want to admit it."
Kort och slående. Även jag får ducka eftersom jag vid olika tillfällen har ifrågasatt om det verkligen är så givande att ha en exkluderande antingen/eller attityd till realism/idealism-dikotomin (och även andra dikotomier).
För Harman så betyder "idealism" dock mer specifikt "korrelationism", dvs att människans begränsade tillgång till omvärlden är intressantare än omvärldens begränsade tillgång till sej själv. Detta är inte exakt samma syn på "korrelationism" som andra "spekulativa realister" har.
Liksom Latour så har Harman en tendens att se "materialism" som en sorts "idealism", eftersom materian i materialismen identifieras utifrån sitt motstånd gentemot oss, alltså utifrån sin relation till människan. Harman ser sej alltså som mer "realist" än vad materialister är. Han har en "realistisk" syn på "objekt" som existerande oberoende av oss.
Oavsett om man tycker att 17- och 1800-tals-materialism lider av korrelationism så tycks det finnas vissa spår av antropocentrism inom samtida fysik. Vi har "den antropiska principen" och "det antropiska landskapet" och observatörseffekten kan även tolkas som att objektet på något metafysikt vis är påverkat av subjektet.
Harman är ju uttryckligen kritisk till att såväl materialister som fysikalister enligt honom försöker att reducera bort objekten ur världsbilden, som en sorts epifenomen. Kanske ser han även samtida fysik som angripen av idealism. Vissa excentriska fysiker skulle kanske inte förneka det
But if I came down on the side of idealism, then I wouldn't admit it.
andra bloggar om
filosofi, fysik, vetenskap, Graham Harman, OOO,