Tidiga tolkningar av kvantfysiken
På wikipedia så listas här (ca) 14 tolkningar av kvantfysiken. Köpenhamnstolkningen är inte den äldsta utan det är "ensemble intepretation". Den säger bara att vågfunktionen ska tolkas statistiskt och tar inte ställning till om det dessutom finns dolda variabler (realism) eller inte (köpenhamnstolkningen).
Därefter följer Köpenhamnstolkningen, som jag redan har skrivit om, och därefter kommer en teori av de Broglie från 1927, pilot wave theory. Max Born visade 1926 att vågfunktionen kunde tolkas som sannolikheten att hitta en sökt partikel och influerad av denna idé så utvecklade de Broglie i nära sammarbete med Schrödinger redan till 1927 sin pilot wave theory. Han presenterade den på Solvaykonferensen 1927 där Wolfgang Pauli riktade kritik mot den som de Broglie tycks ha motbevisat, trots att publiken inte tycks ha uppfattat det så. Teorin fick alltså ingen flygande start.
1932 publicerade John von Neumann påståendet att alla hidden variable theories var omöjliga. Detta fick de Broglie att överge sin teori. Tre år senare, samma år som Einstein publiserade EPR-paradoxen, så visade dock Grete Hermann att von Neumann hade fel, men detta uppmärksammades inte av fysikersamfundet på över femtio år. von Neumann hade bara visat att ingen hidden variables teori kunde vara lokal-realistisk, och på den tiden så trodde alla på lokal realism.
1932 så publicerade von Neumann också sin egen tolkning av kvantfysiken. Köpenhamnstolkningen gjorde observatören mycket viktig för fysiken samtidigt som man inte hade någon idé om vad en observatör var. En observatör var bara det som kollapsade en vågfunktion. von Neumann antog att en observatör var ett medvetande.
Wolfgang Pauli och Heisenberg hade tydligen liknande tankegångar men hypotesen är inte speciellt populär bland fysiker idag, inte minst av filosofiska skäl. Dock tycks John Archibald Wheeler, Henry P Stapp, Bruce Rosenblum och Fred Kuttner ha liknande tankegångar.
1936 publicerade Garret Birkhoff och John von Neumann kvantlogiken som jag redan har skrivit lite om. von Neumann hade tidigare försökt att axiomatisera kvantfysikens grunder och hade i sina funderingar kring kvantfysiken råkat mynta uttrycket Hilbert space. (Birkhoff hade 1935 publicerat sin Univeral Algebra och bl.a nämnt Whitehead och C.S. Peirce som föregångare.)
Därefter kommer det ett uppehåll i nya teorier och man kan ana ett generationsskifte. Någon ny teori kommer inte förrän 1952 när David Bohm skulle väcka de Broglies gamla teori till nytt liv igen. Istället ägnas 30- och 40-talet åt en del politiska problem, men dem går jag nog inte närmare in på nu. Härnäst skriver jag nog lite mer om Schrödinger, bara för att, tja, jag gillar honom.
andra bloggar om
Kommentarer
Trackback