Leibniz revival
Leibniz är filosofins Mozart. Ett underbarn som i medgång och motgång frenetiskt skapade odödliga mästerverk med en ekvillibristisk känsla.
Den franske filosofen Serres kallar vår tid för "leibniziansk". Det är en utveckling inom både filosofin och vetenskaperna som kan karaktäriseras så enligt Serres. Det är the linguistic turn inom humanvetenskaperna och informationsparadigmet inom naturvetenskaperna som verkar vara förebådade av Leibniz.
Leibniz sökte en enhetsvetenskap, en mathesis universalis, som bestod av ett litet antal element som kunde kombineras i all oändlighet och få alla världens svar. Grundämnena kan vara ett exempel och DNA-koden ett annat. Leibniz tanke är även en föregångare till den symboliska logiken. Han gav ut De arte combinatoria (1666), bl.a inspirerad av Raymond Lull.
Han ville alltså göra tanken och vetenskapen till något en maskin kunde klara av och han byggde också den första fungerande räknemaskinen som kunde hantera alla fyra räknesätten.
Leibniz fick läsa en av de första översättningarna av den kinesiska orakelboken I Ching och utvecklade därur det binära talsystemet, som idag används i alla datorer.
I Leibniz samtid var mikroskopet just uppfunnet. Leibniz sa:
Leibniz sökte en enhetsvetenskap, en mathesis universalis, som bestod av ett litet antal element som kunde kombineras i all oändlighet och få alla världens svar. Grundämnena kan vara ett exempel och DNA-koden ett annat. Leibniz tanke är även en föregångare till den symboliska logiken. Han gav ut De arte combinatoria (1666), bl.a inspirerad av Raymond Lull.
Han ville alltså göra tanken och vetenskapen till något en maskin kunde klara av och han byggde också den första fungerande räknemaskinen som kunde hantera alla fyra räknesätten.
Leibniz fick läsa en av de första översättningarna av den kinesiska orakelboken I Ching och utvecklade därur det binära talsystemet, som idag används i alla datorer.
I Leibniz samtid var mikroskopet just uppfunnet. Leibniz sa:
"A drop of water contained a whole teeming universe, containing in turn, water drops and new universes within."
Ungefär samtidigt så uppfann Leibniz infinitesimalkalkylen, som handlar om det oändligt lilla, infinitesimala. (Det uppstod en konflikt om vem av Leibniz och Newton som först hade upptäckt infinitesimalkalkylen men troligen så hade de gjort upptäckten oberoende av varandra.) Leibniz utfann även determinanter .
Det brukar heta att monaderna är oändligt små men de har ingen egentlig storlek. Leibniz beskriver monaderna som så små att de inte ens är fysiska. Monaderna existerar inte i rum och tid. Tid och rum är relationer mellan aktiviteter inom monaderna. Eftersom monaderna är det som egentligen existerar så existerar tid och rum egentligen inte.
De är oändligt många och består inte av materia i någon vanlig mening. Materia är en effekt av monadernas aktivitet. De saknar fysiska delar men är oändligt komplicerade iallafall. Varje monad innehåller en egen version av universum, fullständigt harmonisk med alla andra versioner, dock i olika grad av fullkomlighet eller förvirring. Monaderna påverkar inte varandra kausalt utan är logiskt harmoniserade.
De är oändligt många och består inte av materia i någon vanlig mening. Materia är en effekt av monadernas aktivitet. De saknar fysiska delar men är oändligt komplicerade iallafall. Varje monad innehåller en egen version av universum, fullständigt harmonisk med alla andra versioner, dock i olika grad av fullkomlighet eller förvirring. Monaderna påverkar inte varandra kausalt utan är logiskt harmoniserade.
Metaforiskt kan man säga att universum bara är virtuellt och att monaderna är Guds tankar om detta universum. Gud är själv en slags monad, den enda som felfritt uppfattar/gör alla andra monaders upplevelser/aktiviteter. Liksom alla monader så är Gud oändligt komplicerad men det är bara i gudsmonaden som alltet är tydligt och klart. Om någon annan monad uppfattade alltet på samma sätt som gudsmonaden så skulle de vara identiska på alla sätt och vis och man skulle aldrig kunna förklara på vilket sätt de egentligen var två olika monader.
Är det bara jag som tycker att fraktaler ser barocka ut, liksom överornamenterade?
När Dennis Gabor 1947 teoretiskt beskrev hologrammet så var Leibniz en föregångare. Differentialkalkylen kan va varit en bidragande inspiration för Leibniz när han skrev sin monadologi. Två och ett halvt sekel senare så visar det sig att Leibniz matematik bidrar till uppkomsten av hologrammet som har en viktig princip gemensam med monadologin, nämligen att delen innehåller helheten. Senare visade det sig att även minnet tycks lagras enligt samma princip i hjärnan.
I sin första text om Leibniz Visar Serres hur Gud fungerar som sambandscentral mellan monaderna som inte kommuniserar sinsemellan. På denna punkt var Leibniz inte så framsynt. Sedan dess har vi lärt oss en del om kommunikation och nätverk utan center. Serres fortsatta arbete sedan dess handlar mycket om kommunikation i avsaknad av centrum.
När Mandelbrot beskrev fraktalernas "recursive self similarity" så påpekade han att idén ursprungligen var Leibniz. Mandelbrot kallade t.o.m. självlikhet i olika skalor för "Leibniz packing" och hänvisade till detta Leibnizcitat där Leibniz gör världens kanske första beskrivning av en fraktal:
"Imagine a circle; inscribe within in three other circles other circle congruent to each other and of maximum radius; proceed similarly within each of these circles and within each internal between them, and image that the process continues to infinity ..."
När Mandelbrot beskrev fraktalernas "recursive self similarity" så påpekade han att idén ursprungligen var Leibniz. Mandelbrot kallade t.o.m. självlikhet i olika skalor för "Leibniz packing" och hänvisade till detta Leibnizcitat där Leibniz gör världens kanske första beskrivning av en fraktal:
"Imagine a circle; inscribe within in three other circles other circle congruent to each other and of maximum radius; proceed similarly within each of these circles and within each internal between them, and image that the process continues to infinity ..."
Är det bara jag som tycker att fraktaler ser barocka ut, liksom överornamenterade?
När Dennis Gabor 1947 teoretiskt beskrev hologrammet så var Leibniz en föregångare. Differentialkalkylen kan va varit en bidragande inspiration för Leibniz när han skrev sin monadologi. Två och ett halvt sekel senare så visar det sig att Leibniz matematik bidrar till uppkomsten av hologrammet som har en viktig princip gemensam med monadologin, nämligen att delen innehåller helheten. Senare visade det sig att även minnet tycks lagras enligt samma princip i hjärnan.
Är det för långsökt att påpeka att cellen innehåller en modell av hela organismen i sin DNA-kod?
Leibniz är en föregångare till Einsteins relativitetsteori. Han föredrog ett relativistiskt perspektiv på tid och rum i motsats till Newton. Liksom inom heterotisk m-teori så upplöses tid och rum i den allra minsta skalan i en mer grundläggande verklighet utan tid och rum.
Leibniz är en föregångare till Einsteins relativitetsteori. Han föredrog ett relativistiskt perspektiv på tid och rum i motsats till Newton. Liksom inom heterotisk m-teori så upplöses tid och rum i den allra minsta skalan i en mer grundläggande verklighet utan tid och rum.
Leibniz uppfann många-världar-resonemanget. Denna fras används ofta inom modal logik. Tanken har även dykt upp inom kvantfilosofin. Har Den bästa av alla möjliga världar med den antropiska principen att göra?
Heidegger, skeptisk till all traditionell metafysik, betraktade Leibniz metafysik som i någon mening skönast.
Leibniz var dessutom historiker och jurist och uppfann den historiska metoden inom juridiken.
Dessutom så myntade han "philosophia perennis"-begreppet.
Andra bloggar om
vetenskap
och
filosofi
och
fysik
Andra bloggar om
vetenskap
och
filosofi
och
fysik
Kommentarer
Postat av: Tennisspionen
På tal om Leibnitz och det barocka så har ju Deleuze faktiskt skrivit en hel bok om den saken - "Le Pli: Leibnitz et le baroque".
Postat av: Ingemar
Jo, jag vet, men jag har inte läst den. Har du?
Postat av: Tennisspionen
Nope. Däremot en hel del annat av honom.
Postat av: Ingemar
http://expressen.se/index.jsp?a=208811
Trackback