Den bästa av alla möjliga världar
Faran med att göra exempelvis kreationister till diskussionspartners är att man gör dom till ett tänkbart alternativ. Det egentliga alternativet till kreationismen är mångavärldarteorin (mvt). Det är långt ifrån säkert att mvt är sann och man kan tycka att vetenskapen bör skissa på andra alternativ till kreationismen.
Logicismen har kommit tillbaka efter att ha varit utdömd under större delen av 1900-talet. Jag undrar om inte logicismen handlar om att försvara computationalismen. Teorin är att människan är en dator, universum är en dator, och därför är vetenskap möjlig. Att datorer inte tycks kunna hantera viss matematik kan kanske lösas med bättre datorer.
Tegmark m.fl vill kombinera computationalismen med mvt. Teorierna tycks passa bra ihop.
Alla alternativa universum i mvt sägs vara unika. Varför det? Varför kan inte alternativa universum vara identiska? jag tror att det idéhistoriskt går att spåra tillbaks till Leibniz.
Leibniz "princip om välgrundadhet" säger att alla fenomen måste vara unika. Detta berodde på att Gud önskade maximal mångfald och att detta också var "den bästa av alla möjliga världar." (En värld där alla var lyckliga skulle kanske vara enformig. Vad vet jag?)
Russell var logicist och diggade Leibniz. Den unge Russell skrev en text om Leibniz där han urskiljde fem principer i Leibniz filosofi, varav Russell höll med om tre och kritiserade två.
Den äldre Whitehead skapade en ontologi som bl.a var influerad av Leibniz monadologi. Whitehead skriver att allt som kan tänkas också måste finnas - om inte som aktuellt faktum så som evig möjlighet (vilket för Whitehead är en objektiv existensform). Det ser ut som Leibniz princip igen. Whitehead är rationalist och skulle kanske ha gillat computationalismen.
Men computationalismen har problem med bl.a Gödel. Hur kan människan föra matematiska resonemang som datorer (hittills) inte kan kopiera? Vad är det med det mänskliga tänkandet som vi inte förstår?
Gödel försökte visa att den matematiska intuitionen transcenderade de matematiska metoderna och bevisen. Enligt honom har matematiker en direkt upplevelse av de matematiska objekten. Han visade att matematiska sanningar kan vara sanna även om vi inte kan bevisa dem. De är ingenting som vi bara konstruerar.
"Gödel turned out to be an unadulterated Platonist, and apparently believed that an eternal "not" was laid up in heaven, where virtuous logicians might hope to meet it hereafter"
-Russell
"Concerning my "unadulterated" Platonism, it is no more unadulterated than Russell’s own in 1921 when in the Introduction to Mathematical Philosophy ... he said, "Logic is concerned with the real world just as truly as zoology, though with its more abstract and general features." At that time evidently Russell had met the "not" even in this world, but later on under the influence of Wittgenstein he chose to overlook it."
-Gödel
andra bloggar om