"Jag är helcool med det mesta"
Själv har jag en jobbig förkylning och sjukdom i familjen. Ibland kan man verkligen behöva pigga upp sej. Eller kura ner sej i soffan med en god bok.
Till sist har även jag läst Phonephucker - En telefonhoras bekännelser (isbn: 978-91-976885-0-5) av Tanja Suhinina. men så fick jag inte heller något recensionsex heller utan har faktiskt köpt boken på gammaldags hederligt vis, via Bokus.
Jag tänker inte ge någon jätteintroduktion till bloggen och boken Phonephucker som jag har nämnt förut. Historien läses bäst på hennes bloggar, alternativt i någon av alla de recensioner som börjar med en beskrivande sammanfattning och slutar med en bedömning.
Intimtelefonisten är duktig på att sälja fantasier till folk, är nu detta ännu en av hennes fantasier? Den lyckliga telesexösen? eller R U 4 real? I want to believe, att Tanja är på riktigt, en levande fantasi in the flesh, en våg av voluptiös verbalitet.
Boken innehåller inte så mycket misär som en del kanske har väntat sej, som inte har läst bloggen. Här blir hon dissad av ett bibliotek. Inte tillräckligt sedelärande och uppbygglig antar jag. Hon skriver inget om olyckliga säljerskor, inget om någon annan anställd än sej själv, men lite grann om olyckliga teletorskar. Köparna visar tydligen en bred variation och en del verkar också en aning olyckliga. Hon nämner speciellt de som verkar riktigt ensamma.
Sen kan man ju också undra varför en del går igång på våldsamma och förnedrande fantasier. Är det pga en medfödd testosteronhalt, ett inlärt dominansbeteende eller en kompensation för att de känner sej så förtryckta och förbisedda i verkligheten?
Gå inte över dina gränser säger hon, till blivande mobileskorter, men hon har själv gått över mångas gränser. En viktig gräns är dock gränsen mellan fantasi och verklighet. hon markerar den flera gånger t.ex när hon hävdar att hon i verkligheten är usel i sängen (I´m gonna need some proof of that.)
Läs boken, det är så nära en lycklig telesexös som du nånsin kommer att komma. (Pun intended.)
Andra bloggar om
phonephucker
Tanja Suhinina
sexpositiv feminism
my chemical romance
Words are, of course, the most powerful drug used by mankind.
- Rudyard Kipling
Anything that can be done chemically can be done by other means.
- William S. Burroughs
I never used drugs because I am drugs.
- Salvador Dali
Anyway, no drug, not even alcohol, causes the fundamental ills of society.
If we're looking for the source of our troubles, we shouldn't test people for drugs,
we should test them for stupidity, ignorance, greed and love of power.
- P J O'Rourke
in absurdum?
Kanske kan man se det som att möjligheterna framåt i tiden ökar exponentiellt tills allting blir möjligt. Det ser ut som en singularitet men betyder bara att alla prognoser är meningslösa vid denna punkt.
Eftersom möjligheter även innebär risker så måste också de framtida riskerna öka exponentiellt tills alla framtidens risker verkar nå en singularitet, varpå världen obönhörligen går under. Även denna singularitet betyder förmodligen inget annat än att någon form av horisont är nådd för hur långt vi kan spå framtiden idag.
andra bloggar om
filosofi
faror
framtiden
Hotet från framtiden.
Ingemar Says:
September 21st, 2007 at 11:40:35
Absolut säkerhet är alltid en omöjlighet. Det kostar för mycket. Man måste väga kostnaderna för säkerhet mot kostnaderna för osäkerhet och finna en lämplig säkerhetsnivå. Du menar alltså att det framtida hotet är mycket stort? Och att säkerhetsnivån därför bör vara mycket hög? Jag tror att man måste diskutera en mer detaljerad hotbild för att grunda debatten i något konkret. Måste alla alltid gå omkring i rymddräkt för att det blir så lätt att ta fram egna virus?
Erik Starck Says:
September 21st, 2007 at 12:49:34
Ingemar skrev: Absolut säkerhet är alltid en omöjlighet. Det kostar för mycket. Man måste väga kostnaderna för säkerhet mot kostnaderna för osäkerhet och finna en lämplig säkerhetsnivå.
Absolut. Å det är just denna balans som är så svår. Dessutom kan säkerhet uppnås på många sätt. Så länge vi överlämnar åt staten att ta hand om vår säkerhet kommer den såklart att nyttja tillgänglig teknik så långt det går. Det kanske finns andra sätt. Man kanske själv måste ansvara för sin säkerhet. Staten kanske bör göras om. Behövs det t.ex. både en polismakt och ett försvar?
Jag vet inte svaret men jag tror det innebär en stor omprioritering av statens uppgifter och relationen medborgare - stat. En i grunden ny syn på samhället.
Du menar alltså att det framtida hotet är mycket stort? Och att säkerhetsnivån därför bör vara mycket hög?
Storleken på ett hot ligger i hur det upplevs.
Vår bild av ett hot beror på hur mycket vi tror oss förlora om hotet blir verklighet.
I en värld då vi lever allt längre, rikare och blir allt friskare kommer fler saker att upplevas som hot.
Det är det ena.
Det andra är att kostnaden för massförstörelse minskar. Det gör att även om terror-angrepp blir allt ovanligare så kan de som sker bli allt större.
Man kan tänka sig en värld där det inte sker ett enda terror-angrepp på flera år men samtidigt finns teknologi så att en enda människa skulle kunna utrota hela mänskligheten. Skulle ett sådant samhälle vara tryggt? Vilka skyddsmekanismer bör finnas i en sådan värld?
Måste alla alltid gå omkring i rymddräkt för att det blir så lätt att ta fram egna virus?
Kanske inte, men under fågelinfluensa-krisen växte det fram en marknad för designade munskydd. Människor anpassar sig på de mest underliga vis.
Ingemar Says:
September 22nd, 2007 at 21:48:51
ES:Man kanske själv måste ansvara för sin säkerhet. Staten kanske bör göras om. Behövs det t.ex. både en polismakt och ett försvar?
Jag vet inte svaret men jag tror det innebär en stor omprioritering av statens uppgifter och relationen medborgare - stat. En i grunden ny syn på samhället.
I:Polisen är ett sentida påfund. egentligen från 1800-talet. Hela romerska imperiet klarade sej utan någon polis i vår mening. Mäktiga hade livvakter. Fattiga hade förhoppningsvis lås på dörren. De flesta var ju slavar och slavar saknade ju alla rättigheter.
Egentligen så är alla säkerhetspoliser och spionorganisationer privata. De är privata helt enkelt därför att de är hemliga. Visserligen offentligfinansierade men det kan betraktas som en form av outsourcing.
ES:Man kan tänka sig en värld där det inte sker ett enda terror-angrepp på flera år men samtidigt finns teknologi så att en enda människa skulle kunna utrota hela mänskligheten. Skulle ett sådant samhälle vara tryggt? Vilka skyddsmekanismer bör finnas i en sådan värld?
I:Återigen skulle jag vilja att du konkretiserade dej en aning. Ge ett exempel på hur en människa kan hota hela mänskligheten. Jag tror inte att det kan finnas något generellt skydd mot alla sorters hot.
Allmänhetens minne är iallafall kort. har inget större hänt på några år så kommer hotet att uppfattas som litet.
En influensa kan kallas en genetisk attack. Propaganda kan kallas för memetisk attack. Försvaret mot en memetisk attack bör inte vara censur utan kontraargument.
Att integrera hela världen i det demokratiska samhället kommer nog att vara det främsta skyddet mot terrorism.
Kanske ett skydd mot muslimsk terror kan vara att ha många muslimer i befolkningen?
Det varnas i dagarna för terrorattacker på internet. Jag föredrar faktiskt ett kollapsat internet framför en konkret vätebomb i sthlm city. Spräng gärna några minnesmärken i luften också. Det gör inte mej så mycket.
[Slut citat]
Tillägg: Falkvinge svarar.
Saker som inte får sägas
"Min blogg kommer att ligga kvar här ett tag men jag kommer att stänga av möjligheten att kommentera inlägg och jag kommer inte att tillåta några kommentarer till detta inlägg heller."
Isabella kommer alltså att ta bort sin blogg. Passa på att läsa en av de få bloggar som har censurerats av DN. Jag har sen början av juli haft en banner nere till höger om just detta, under min blue ribbon campaign. Att det tydligen finns vissa sexsäljare som gillar det dom håller på med, Isabella är bara en av flera bloggare, tycks inte riktigt accepteras i debatten.
En sak fattar jag inte. Johanna Parikka Altenstedt vill att alla debatörer i offentliga debatter ska vara icke-anonyma, skriver hon. Så att man vet vem man pratar med. Hon har tidigare undrat om Isabell är man eller Petra Östergren och i så fall ljuger om sej själv och sina erfarenheter. Nu så har hon tydligen på något sätt lyckats att få reda på Isabellas verkliga identitet och vet i så fall vem hon pratar med. Diskuterar hon nu med Isabella?
Nej, hon säger att hon kommer att "outa" Isabella om Isabella fortsätter att nämna JPA. Är det så att hon vill debattera men känner att hon måste outa Isabella först? Tydligen räcker det inte med att hon själv vet vem Isabella är utan alla läsare och hela offentligheten måste också känna till det innan hon kan diskutera? Varför då kan man undra? Jag har full förståelse för att (ex)sexsäljare vill vara anonyma även om de vill höras i debatten.
Uppdatering: Minst 45 bloggar skriver nu om detta, och av dessa har jag hittat tre som stödjer JPA.
Uppdatering: Johanna tog ner sin blogg. Sen kom den upp igen. Sen började Isabella att blogga igen. Osv.
Andra bloggar om
Every move you make, every step you take ...
Tror du att du har rent mjöl i påsen? Rent mjöl är en definitionsfråga. De vill nog ha en tumme i ögat på dej med.
Andra bloggar om
bodströmsamhället
yttrandefrihet
övervakning
integritet
mimic
Jag har inte haft en kluven hatkärlek till mimare.
Jag har helt enkelt bara hatat dom.
Hatat dom som jag hatar folk som säger "en spann" eller sockrar popcornen.
En ny upptäckt kan dock få mej att tänka om i vissa fall
David Armand (as Johan Lippowitz) mimar texten till Torn.
Här är en annan låt: Wherever I lay may hat.
För er som tyckte att den första var roligast så kommer den här igen, fast nu dyker Imbruglia också upp.
Om ni känner att ni måste intellektualisera allting så analysera detta kommunikationsteoretiskt.
Varför ser dövtolkare alltid så fåniga ut.? Varför låter norrmän alltid så glada, tyskar alltid så arga och danskar så drängfulla?
via
Retrofuturism
Vad är marknaden?
Allt jag har i min plånbok är information. Busskortet, körkortet, bankkortet, olika slags medlemskort och ,givetvis, pengarna också.
Den nya teorin är att marknaden är en dator. En universalmaskin.
Glada liberaler tror att en fri marknad löser alla problem eftersom det är en universell problemlösningsmaskin, men hur är det egentligen med din egen dator? Brukar den glatt och kvickt lösa alla dina problem? Eller ger den dej lika många problem själv?
Andra bloggar om
ekonomi
ekonomisk teori
marknadsteori
information
informationssystem
Frankie says ... arm the unemployed
Äntligen har det då blivit dags att minnas Frankie goes to Hollywood!
Gruppen handlade aldrig enbart om image. Fast även imagen var noga utstuderad. Hade det inte varit för att Relax blev bannad både från MTV och brittisk radio så hade den aldrig blivit en så stor hit. Idag ligger den sjua på listan över englands mest säljande singlar någonsin. Frankie var ett noga genomarbetat helhetskoncept där faktiskt även musiken var viktig.
Deras första singel och största hit, Relax, är egentligen inte representativ för hur dom lät. Innan demonproducenten Trevor Horn hade jobbat i månader på låten och spenderat en förmögenhet, så var det en annan typ av låt, snabbare och utan keyboards. Så det låg en hel del arbete bakom musiken, inte minst från Trevor Horns sida.
Förutom sina påkostade videos så blev de även kända för sina "Frankie says..."-t-shirts och för att släppa flera remixar av sina singlar på maxisinglar.
Trevor Horn är en intressant person. Den första låt som någonsin spelades på MTV var "Video Killed The Radio Star" skriven av Trevor Horn som ena halvan av duon Buggels. Han var även med en kort tid i symfonirockbandet Yes. Han bildade så sin egna musikindustri Zang Tuum Tumb med prettoartister som Propaganda och Art of Noise.
Vad hade då Frankie utan Trevor? Han skrev faktiskt ingen av deras låtar, det gjorde dom själva. De hade en bra sångare och en bra basist som passade bra ihop. En ljus och klar stämma till en dynamisk och dansant bas. Övriga medlemmar bidrog mindre till soundet, inte minst han som med lite god vilja kan kallas en körsångare men som på skivorna brukade tillskrivas dansen (!)
Här är ett klipp som visar deras tidiga läderimage: de framför sin låt Wish & covern War.
Och imagemässigt så fladdrade någon slags fakeintellektualism förbi. Just for the smell of it. På omslaget till debutskivan citerades bl.a Nietsches Tragedins födelse och man hade fakeförsäljning av produkter som "André Gide-shorts" och "Virginia Wolf-t-shirts". Annorlunda och lite småkul. Antagligen hade detta enbart med Trevor Horn och Zang Tumb Tuum att göra, som brukar leka med lite finkultuella referenser, vilket grabbarna i Frankie inte har gjort på egen hand efter Frankie tiden.
Inte heller var grabbarna själva inblandade i Frankie the computer game.
The power of love, bandet gillade aldrig videon som fortfarande spelas på julen i tv, men det var aldrig menat som en jullåt
Uppenbart spelade Trevor Horn en enorm betydelse för deras sound och hade gjort gruppen till något annat än de hade varit. Inför sitt andra album så ville de också bryta beroendet av honom och låta mer som sig själva igen. Visserligen är han med som executive producer, men iallafall. På deras andra album finns ingenting som låter som Relax, ingen blytung bögdisco alls. Gruppen ville istället spela någon slags alternativ rock. Ganska bra tyckte jag, men det sålde inte alls lika bra som deras första album och singlar.
Här spelar dom lunar bay & rage hard. och Warriors.
Första skivan innehöll 9 egna låtar plus covers (lets make it a double!) och den andra 8. Det är i stort sett allt av dem, förutom några halvtaskiga utfyllnadslåtar på maxisinglarna. Men det krävdes bara en debutsingel för att hamna i pophistorien.
Sångaren Holly Johnson hoppade av. Det sas vara av musikaliska skäl men ryktet gick också att bandet hade börjat gå varandra på nerverna. Säkert skapade Trevorn Horns ställning irritation också. När Holly skrev kontrakt med ett annat skivbolag så stämdes han av Trevor Horn för kontraktsbrott. Det stod faktiskt i hans kontrakt att han inte fick skriva kontrakt med andra men domstolen tyckte att det var ett orimligt krav och dömde till Hollys fördel. Detta var tydligen en prejudicerande dom. Trevor och Holly tycks tycka illa om varandra ännu idag.
Mest framgångrik på egen hand har Holly Johnson varit, men inte så fantastiskt bra. Småputtrigt och lättsmält pop.
Intressantare är den här sånginsatsen för Ryuichi Sakamoto - Love and Hate.
En intervju.
Han har istortsett lagt av med musiken och istället blivit framgångsrik som målare.
Hans biografi har också varit framgångsrik, utgiven i samband med att han tillkännagav att han hade hiv. Med bromsmediciner kan man leva riktigt länge med hiv, men han har åldrats ganska fort. Den käcke gossen från Frankie-tiden är nu borta, men så var det ju över tjugo år sen också.
Basisten spelar i Trapped by mormons.
En ny konstellation av Frankie har bildats med flera av orginalmedlemmarna, men det känns mest som nostalgi.
Jag var naturligtvis ett Frankie-fan. Världen hade behövt mer Frankie.
Men Trevor Horn jobbar vidare som halvbizarrt popgeni.
Andra bloggar om
Tradition = att överlämna
Idag så har ungdomar 6 decennier av pophistoria att hålla reda på och det blir mera hela tiden. Vad som en gång sågs som rebelliskt och rent revolutionärt är idag en gammal ärevördig tradition. Popen kommer nog aldrig att se sig som konservativ men det är inte längre ungdomens musik. Little Richard är idag över 70 år.
Ju äldre människor blir desto mer kontakt med det levande förflutna finns det. På medeltiden var gamla människor en sällsynthet.
Har du tänkt på att alla dina barn, barnbarn och kommande släktled har en chans att se och höra dej tala till dom? Detta är första gången i historien som alla, i ett land som Sverige, har denna möjlighet. Om du skulle spela in ett meddelande till dina ättlingar om 200 år, vad skulle du säga då?
Du har möjligheten.
Du skulle bli något av en anfader eftersom tidigare generationer inte har bevarats till eftervärlden på samma sätt. Lever dina föräldrar? Spela då in ett program om dom och redigera på datorn. Första datafilen i familjebiblioteket. Vi har alla chansen att bli mycket mer än ett motto på en gravsten.
andra bloggar om
traditioner
tradition
historia
Big Time Sensuality
puss
Jag tycker att det är synd att alla ska vara så arga på varandra. Det gör mej ledsen. Kan inte bara alla kramas och vara vänner?
Andra bloggar om
En titt bakom kulisserna
Jag minns för några år sedan, kan t.o.m. ha varit 90-tal, när en icke-public-service-tv-kanal körde en serie i sina nyheter om hur ohälsosamt kravodlat var, rester av kolibakterier från all riktig dynga och så där. Man körde några såna inslag ett tag och sen så tog det slut. En kort tid därefter, om det var en vecka, så kom det ett enda rätt kort inslag som dementerade att kravodlat skulle vara ohälosamt, tvärtom. Kan det ha varit en köpt kampanj?
Andra bloggar om
media
journalistik
vardag
Lagrar, att vila på, när man är höstdeppig
Jag listade i februari de 30 längsta posterna på denna bloggen. Detta är vad som har hänt sen dess:
1. 070707 1395 (ord)
2. En saga i många världar 1043
3. Hugo de Groot 857
4. John Stuart Mill 830
5. Kapitalism och marknadsekonomi 771
6. Michel, my belle 666
7. Holism, Hälsa, Kreativitet, Kaos 657
8. Billy the kid 647
9. Gör ingen pudel 620
10. Värmedöden lagd på is 608
11. Ett mirakel tar vanligen nio månader 604
12. Creatura creaturans 601
13. Lite om strukturer och juridik 578
14. Himlen kan vänta 565
15. Babord och styrbord 549
16. Ronald Dworkin 544
17. Marylin vos Savant 532
18. Empirisk matematik del ett 488 (+370=858)
19. Öppet brev till Derrida 442
20. Pedofiler, poliser och pirater 423
Men tro inte att det bara är de längsta posterna som är intressanta. Det här är en av mina favoriter.
Andra bloggar om
läsning
trött
I regnbågens skugga
Könsbestämning av mänskliga barn bedömmer fem olika kroppsliga egenskaper; har personen XY- eller XX-kromsoner, har personen testiklar eller äggstockar, fördelningen av könshormoner samt intern och extern anatomi. Allt detta kan variera och alla kombinationer kan finnas.
Förutom de vanliga könskromosonerna så finns det dessutom personer med XXY-, XYY- och XXYY-kromosoner. Dessa är vanligen sterila, brevid andra egenskaper.
Olika definitioner av intersexualitet ger lite olika uppskattning om förekomst, men den högsta siffran är 1,7% av alla födda. I den siffran ingår en mängd olika tillstånd och diagnoser som för sej är rätt sällsynta.
Homosexualitet räknas inte som en form av intersexualitet. Mindre än 5% ser sig själva som exklusivt homosexuella, men upp till 20% av befolkningen rapporterar att de någongång har haft homosexuella känslor.
Såvitt jag förstår så räknas inte heller transsexuella som intersexuella. Ca 1 av 500 identifierar sej med motsatt kön, utan att de kroppsligen är intersexuella.
Dessa siffror kan problematiseras men det gör jag inte här.
En del intersex-personer bejakar sin intersex-identitet. Det finns aktivister som kämpar för intersexuellas rättigheter.
Vanligare är att intersexuella upplever sitt tillstånd som problematiskt. De flesta vill se sej som antingen män eller kvinnor. Könstillhörighet är en grundläggande del av en persons identitet och samhället räknar bara med två kön, även om man tillåter en bred variation inom könskategorierna.
Att liknas vid det andra könet upplevs vanligen som nedsättande av både kvinnor och män. Att som vuxen kvinna få reda på att man har XY-kromosoner men att ens kropp är okänslig för testosteron och därför har utvecklats till en kvinnokropp, kan vara en existentiell chock som kan leda till temporär psykos.
Det är oftare utvecklingen till en biologisk man som brukar leda någonannanstans. Den manliga biologiska utvecklingen är känsligare än den kvinnliga. Den allra vanligaste varianten är dock kvinnor vars könsorgan ser lätt maskulina ut (CAH). Detta brukar gå att behandla med hormontillskott. Det förekommer även kirurgisk behandling.
Främst under 1990-talet var det en kontrovers om kirurgiska ingrepp, där främst ingreppen att operera om XY-barn med svårbestämbara könsorgan till kvinnliga könsorgan, kritiserades och praktiken har också ändrats efter det. Trots ingeppen brukade dessa personer se sig som män när de blev större, och det förekom även självmord.
Biologismen är en individualism
1. Allt är socialt konstruerat. T.ex så är solen socialt konstruerad. Detta betyder inte att solen inte har någon objektiv existens oberoende av oss människor. All kunskap om omvärlden existerar i ett socialt sammanhang och det är mycket svårt att skilja mellan världen i sej och vår kunskap om världen. Bara för att något är socialt konstruerat så behöver det därför inte vara ogrundat, falskt eller lätt att förändra.
2. Ibland kan arv vara lätt att förändra och miljöpåverkan vara svår att förändra. Det är inte så att arv är något oföränderligt och miljö är något föränderligt. Om inte arv kunde påverkas med miljö så skulle människor inte gå att förtrycka. Det är även så att det inlärda sätter sej rent biologiskt med tiden och kan bli närmast omöjligt att förändra. Människor är mest formbara när de är yngre.
2.a. Det naturliga kan då tolkas som ett ideal att eftersträva snarare än något omöjligt att undkomma.
Bara för att något går att påverka så är det inte säkert att det är en bra idé.
Ett bra exempel är kinesiskornas snörda fötter.
3. Proportionerna mellan arv och miljö kan variera mellan miljöer. Arv kan ses som de konstanta inre egenskaperna medan miljö kan ses som den variabla yttre påverkan. Då kan arv väga tyngre t.ex i USA medan miljö väger tyngre t.ex i Japan.
4. Biologismen är en individualism. Biologin är det som frigörs när vi avskaffar de sociala rollerna. Bortom slagorden är det dock lite mer komplicerat. Biologi är inte identiskt med genetik. Biologin är en kompromiss mellan gener och miljö. Biologismen är en kontextualism.
5. Är det bara gendeterminism kontra sociodeterminism? Kroppen och hjärnan är ett ständigt föränderligt resultat av både arv och miljö. Tidig påverkan väger ofta tyngre än senare påverkan.
6. Social influens kan tolkas på olika sätt. Den mindre flexible kan ytligt påverka en situation mest, men den mer flexible kan ha större förmåga att ändra situationen. Som föräldrar och barn.
7. Kvinnor och män tycks vara dåliga på att jämföra kvinnor och män med varandra. Gång på gång så visar forskningen att verkligheten ser annorlunda ut jämfört med vad man tror. Ett känt exempel är att när killar och tjejer i ett klassrum upplevs tala lika mycket så talar egentligen killarna mer än tjejerna. Ett annat exempel är att kvinnor oftare är våldsamma i parförhållanden än vad män är. Detta kan ha att göra med att lägre testosteronhalt kan göra människor mer aggressiva. Att bara utgå från subjektiva upplevelser behöver inte säga så mycket om hur det förhåller sej mer objektivt. Det som människor i första hand är intresserade av är dock de subjektiva egenskaperna. Människor tycks i första hand anta att andra människor är rätt lika de själva. Om detta visar sej inte stämma så tenderar folk att istället överskatta skillnaderna.
8. Ingen förnekar att det finns medfödda beteenden. Detta är självklart. Ett exempel är att rycka bort handen från en varm spisplatta. Detta behöver man inte lära sej. Det finns uppgifter om att människor egentligen inte behöver lära sej att gå utan att det mest handlar om att öva upp styrkan i benen. Människan har även en medfödd språkinstinkt som bl.a innehåller en hel del grammatik och det man behöver lära sej är i första hand ett ordförråd. Bara för att ett beteende inte dyker upp förrän vid högre ålder så behöver det inte vara inlärt.
8.a. Inte allt medfött behöver finnas i generna. Via epigenetik så överförs en okänd mängd biologisk information från modern till barnet utanför generna.
9. Intresse och motivation är ett delvis underutforskat område. Framför allt så har man inte forskat på skillnader mellan människor. Man har visat att kunskap och skicklighet innehåller ett viktigt inslag av intresse som även kan ge utslag på t.ex intelligenstest. Det tycks även som att intresseprofiler är åtminstone delvis medfödda. Intresse och intresseskillnader är hursomhelst ett underskattat och underutforskat område.
10. Män har ca tio ggr högre testosteronhalt i blodet än kvinnor, normalt. Om en man eller kvinna får högre testosteronhalt så blir personen mer aggressiv (men inte i första hand fysiskt), mer självsäker, mer ärlig, mer statusmedveten och mer sexuellt intresserad. Testosteron påverkas även av miljön. Får man högre status så får man högre testosteronhalt och får man lägre status så får man lägre testosteronhalt. Det normala är dock att män har ca tio ggr mer än kvinnor. Folk som får sänkt social status får ofta sänkt testosteronnivå och kan får fysiska följdproblem av det.
11. Skillnader i personlighet och intressen bl.a orsakade av hormonskillnader kan kanske vara intressantare att titta på när det gäller skillnader i livsstil mellan könen, än kompetensskillnader. Den uppskattade skillnader mellan könen ligger på ca tre IQ-poäng vilket torde vara omärkligt till vardags. Det mesta av skillnaderna mellan könen utgörs istället av intresse.
12. Corpus callosum heter nervbron som förbinder hjärnhalvorna med varandra. Kvinnor har tjockare cc än män, vilket gör att deras kommunikation mellan hjärnhalvorna är bättre än mäns. Detta har stora effekter.
Män är antingen känslomässiga eller logiska. Kvinnor är alltid bägge samtidigt. Män kan ibland uppleva detta negativt.
12.a. Det verkar även som att kvinnor tar längre tid på sej att fatta beslut eftersom de använder hela hjärnan och tänker över allting flera gånger både logiskt och känslomässigt. I abstrakta IQ-test så märks denna effekt mindre eftersom de har lättare att bara vara logiska i en abstrakt, steril testsituation än i verkliga livet.
12.b. Kvinnor verkar ha svårare att filtrera bort och stänga ute saker. De verkar även ha svårare att slappna av helt och lägga alla sina tankar och bekymmer åt sidan.
13. Jag har en naturlig tendens att se problematiken arv/miljö och manligt/kvinnligt som vetenskapliga empiriska frågor, men andra verkar se dem som mera ideologiska frågor.
The Truman Show
Den psykologiska tolkningen handlar om att överkomma sin barnsliga egocentrism och bli vuxen.
Den samhälleliga tolkningen handlar både om det narcisstiska samhället där alla vill bli sedda och vara dokusopakändisar istället för att växa ur sin narcissism, och om det nya övervakningssamhället som sakta tycks hålla på att förverkliga 1984 bakom ryggen på oss och ta ifrån oss vår integritet och vårt ansvar som vuxna individer.
Den religiösa tolkningen tycks vara gnostisk. Världen är en bluff och den riktiga världen finns utanför denna och vi måste försöka att fly. Detta återkopplar i sin tur till den psykologiska tolkningen. Att undkomma den moderliga kupol som skyddar oss från den riktiga himlen och den måne som vakar över oss och övervakar oss.
Andra bloggar om
truman show
trumanshow
Would you like me to seduce you? Is that what youre trying to tell me?
Det jag har mest emot reklam är att den sällan är i närheten av någon av mina intressesfärer. Jag sparar pengar men förlorar tid och koncentration.
Det är rätt trevligt att bli förförd. Däremot är det otrevligt att ständigt utsättas för taffliga försök. Folk som ringer och erbjuder mej rakapparater trots att jag har skägg. Det får en verkligen att känna sej utvald.
Det finns så mycket bull överallt. Jag har en känsla av att det är en hel del luft i många utbildningar också.
PRfekt blogg rensar ut i medie och kommunikationsvetenskapen och hävdar bl.a att Jung är överraskande bra. Daytona visar att Baudrillard går att använda i praktiken och PRfekt blogg kommunicerar vidare.
Kanske kommer jag att utsättas för mer träffande reklam i framtiden. Men jag är nog ett svårt fall, är jag rädd.
Andra bloggar om
Baudrillard
marknadsföring
Ett mirakel tar vanligen nio månader
Expertprogrammen håller redan på att bli bättre än oss människor på specifika avgränsade områden, men deras stora svaghet är att de inte kan nånting om nånting annat. Människans stora fördel är att hon är generalist och kan sättas in i alla möjliga sammanhang. På lite sikt är det dock ett mål för ai-forskningen att skapa en generell artificiell intelligens, en sk. Strong AI.
Det sägs att människans tänkande inte kan vara nånting annat än algoritmer, i princip fullständigt återskapbara i en dator, men isåfall måste forskningen försöka att återskapa någon slags grundalgoritm som tillåter människan att fortlöpande skapa nya algoritmer. Jag har inte hört talas om några stora framsteg i den riktningen.
Forskningen kring artificiell intelligens har en filosofisk sida som handlar om hur man skiljer mellan intelligens och medvetende. Jag har även sett "strong AI" betyda artificiellt medvetande.
Forskarkollektivet kan inte efterlikna det mänskliga medvetandet förrän man kan enas om vad det mänskliga medvetandet är. Även där finns det oförenliga åsikter. Var går gränserna för naturlig medvetenhet? Kan djur vara medvetena? Växter? Mikroorganismer? Virus?
Rent principiellt så tror jag själv att det är möjligt att skapa ett artificiellt medvetenade. I teorin så kan människan kopiera allt som naturen kan göra. Kan naturen skapa ett medvetande så bör det inte finnas något principiellt hinder för människan att upprepa bedriften. Däremot så tror jag inte att riktigt alla ai-forskare har fått uppgiften helt klar för sej.
Om man antar att medvetandet är något objektivt i världen så måste antingen medvetandet uppstå vid någon komplexitetsnivå, vilket verkar vara vad de flesta antar, eller så måste medvetandet i någon primitiv form existera hos de allra minsta beståndsdelarna. Rent logiskt så är detta de enda två alternativen. Det är intressant att reduktionistiska vetenskapsmän faktiskt förespråkar en holistisk förklaringsmodell här, att medvetande är en emergent egenskap, även om de kan kalla det att de "reducerar" medvetandet till hjärnfunktioner.
David Chalmers är en filosofiprofessor med medvetandeteori som expertområde. Han har bl.a studerat under Douglas Hofstadter. Han blev känd när han 1996 publicerade en bok, The Conscious Mind, där han argumenterade för att de reduktionistiska förklaringarna av medvetandet inte håller. De kunde svara på många frågor men inte själva The Hard Problem. Hans alternativ är istället någon form av panpsykism.
"Panpsychism and emergentism can be seen as alternative ways to bridge the more extreme positions of crude reductionism and crude holism." (länk)
Är det så att all informationsbehandling är medveten? Eller skulle en maskin som klarade turing testet rent metafysiskt kunna vara omedveten? Jag tycker det. Det vetenskapliga etablisemanget tycks till skillnad från mej nöja sig med turing testet. Och i praktiken är väl det det som man får göra. Eller?
Detta skulle innebära att man accepterade någon sorts panpsykism eller panmentalism eller panexperientialism. Om allt som verkar medvetet ska ses som medvetet kan man då utesluta t.ex vissa fysiska händelser av hög komplexitetsgrad? En dator är ju t.ex inte levande.
Jag ser en slags ny animism komma från det minst anade lägret. En åskådning som accepterar att all informationsbehandling har någon grad av låg medvetenhet. Och detta samtidigt som alla fysiska processer nu kan ses som informationsbehandling. Vilken samling småstenar eller trästycken som helst kan kopiera funktionaliteten hos en dator.
Det enda alternativet till panmentalismen tycks vara en holistisk teori om ett emergent medvetande, som traditionellt har varit förhärskande både inom filosofin och vetenskapen. Såvitt jag vet är den dock dåligt genomarbetad och plockar fram medvetandet som en kanin ur en hatt vid någon godtycklig grad av komplexitet.
Att hävda att all informationsbehandling är medveten är åtminstone nån form av definition.
Traditionellt så vill ju gärna naturvetenskapen undvika holistiska förklaringar.
Andra bloggar om
Kapitalism och marknadsekonomi
Johan Hakelius är ett brittisktorginal-wannabee som poppar upp i olika mediala sammanhang. Han har faktiskt en seriös och intressant sida också. Hans mest ambitiösa verk är "Den Österrikiska Skolan" (ISBN: 9175663031).
Det är inte bara diverse vänsterteoretiker som kritiserar den rådande ekonomiska vetenskapen. Att det finns en liberal opposition mot den ortodoxa ekonomismen är ganska okänt: Friedrich Hayek och resten av Den Österrikiska Skolan.
Österrrikarna, oavsett nationalitet, är metodologiska subjektivister och individualister. De är kritiska till alla kollektiva resonemang och till aggregerade analyser av den allmänna räntenivån , prisnivån, lönenivå, efterfrågan osv. Det tycker inte heller om avancerade matematiska modeller och prognoser som de menar är ogrundade. Den nivån av kunskap är inte möjlig i ekonomiska sammanhang.
Själva sysslar de i hög grad med vardagsnära resonemang. De utgår från vad individer kan tänkas veta och ha för motiv. De tror inte heller att ekonomiska teorier kan bevisas eller motbevisas av empiri. De är på det hela taget försiktiga med empiri.
De är dock även innehållsmässigt sett i opposition. Jämviktsteorin förutsätter en marknadsmekanism som alltid är i jämvikt därför att alla aktörer är perfekt informerade economic men.
Österrikarna är däremot processteoretiker som förutsätter att marknadsprocesserna aldrig är i jämvikt bl.a därför att ingen aktör någonsin är perfekt informerad. Men också därför att utbud och efterfrågan ständigt förändras. Jämviktsteorin förutsätter att alla marknadsaktörer alltid är nöjda. Den österrikiska skolan förutsätter att alla marknadsaktörer alltid är missnöjda.
I uppslagsverk brukar det heta att marknaden är en allokeringsmekanism som skall fördela knappa resurser. Österrikarna tycker inte att detta är marknadens viktigaste uppgift. Marknaden handlar i första hand om kommunikation och information. På marknaden informerar människor sej, som köpare och säljare, om vilket utbud och vilken efterfrågan och vilka pris som finns, och ingen vet någonsin allting. Det är här som nya idéer, uppfinningar och produkter testas.
Om alla människor visste allting så skulle marknaden inte behövas. Om framtiden vore perfekt förutsägbar så skulle inga pengar behövas. På en sådan perfekt marknad så kan inte heller någon vinst uppkomma och det skulle antagligen inte finnas några företag utan bara individer. Individer vars planer alltid skulle vara perfekt koordinerade med varandra. Kritiken av ortodoxin verkar även träffa marxismen som visar sig vara beroende av en del antaganden gemensamma med den neoklassisistiska analysen.
Att vinsten strängt taget verkar onödig i en sån modell har marxismen tagit fasta på. För österrikare är vinsten dock ett pris på kunskap som entreprenören har och utnyttjar. Reklam verkar också helt överflödigt i en ortodox jämviktsmodell där alla alltid redan vet allting. För österrikare fyller reklam både en informerande och en manipulerande funktion. Det är omöjligt att dra någon absolut gräns mellan naturliga och konstlade behov. I viss mån kritiserar österrikarna också neoklassikerna för att förbise vikten av marknadens institutionella inramning.
Man kan säga att den ekonomiska teorin kan delas in i ett objektivistiskt och ett subjektivistiskt fält. Isåfall utgör ortodox ekonomism och marxism höger och vänster inom det objektivistiska fältet, medan österrikiska skolan och keynesianismen utgör höger och vänster inom det subjektivistiska fältet.
Det finns minst tre olika inriktgningar inom österrikiska skolan. De flesta verkar höra till von Mises aptodiktiska praxeologi som jag tycker känns rätt passé i tider av Cumulative Prospect Theory. Intressantare och mest känd är annars von Hayek som också har några efterföljare. Men den riktning som jag tycker verkar intressantast är annars den sista och minst kända, som inte har något riktigt namn. Det är en blandad samling ekonomer som är influerade av österrikiska skolan brevid institutionalism, keynesianism och annan heterodox ekonomisk teori.
Den gamle socialisten Sten Ljunggren har i boken "Marknad och kapital - ett omaka par" satt marknaden mot kapitalet (ISBN/ISSN: 91-87670-24-0). Han inleder dock med att jämföra ekonomisk jämviktsteori med processteori och får så följande uppsättning (som påminner lite om komplexitetsekonomi):
JÄMVIKTSTEORI::PROCESSTEORIER
Hur hushålla med knappa resurser?::Hur mobilisera resurser?
Hur nås jämvikt?::Hur hanteras ojämvikt?
Den kalkylerande människan som har all information::Den agerande människan som måste lära sig
Världen är sluten, homogen och framtiden beräknerlig::Världen är öppen, heterogen och framtiden oberäknelig
Företagen är passiva och anpassar sig till marknaden::Företagen är aktiva och formar och skapar marknader
Framgång på marknaden bestäms av en tävlan::Framgång på marknader beror på samverkan
Marknader utmärks avsparsamhet och anpassning::Marknader utmärks av slösaktighet och innovation
Individuell och spontan samordning leder till jämvikt::Kollektiv och medveten samordning för att hantera ojämvikt
Frågan om makten över marknaden är ointressant::Frågan om makten över marknaden kan inte avfärdas (s.66)
De riktigt stora kapitalen sägs också har uppkommit under många långa sekel av statsunderstödd plundring vilket inte har så mycket med marknadsprocessen att göra. Marknaderna har intagits av dessa onaturliga kapital. Ljunggrens slagord i den här boken blir "Befria marknaden!"
Andra bloggar om
ekonomi
Johan Hakelius
Sten Ljunggren
Österrikiska skolan
Freakonomics
Freakonomics är en bra bok. Den tolkar ekonomiska studier som en sorts behaviourism - hur reagerar människor på stimuli? Ibland på ett lite överraskande sätt, därav titeln freakonomics.
Det är Levitt som har kommit på såna oväntade fakta som att grannens swimmingpool faktiskt är farligare än grannens revolver och att fri abort minskar brottsligheten i ett land. Ett orginal i ekonomins värld och och jag tänker när jag läser boken att detta lika gärna kunde ha kallats sociologi eller psykologi. Intressant är det iallafall.
Varför är vedertagna uppfattningar ofta felaktiga? Enligt Levitt så lever vi i en komplicerad värld där stora händelser kan ha avlägsna och svårupptäckta orsaker. Vi kan inte lita helt på experter för de använder sitt informationsövertag för att främja sina egna syften. "Ekonomiska" undersökningsmetoder är dock bra på att reda ut orsakssambanden, vilket ofta handlar om vilka incitament människor egentligen har att göra olika saker. Om moralen handlar om hur vi skulle vilja att världen fungerade, handlar ekonomin om hur den faktiskt fungerar.
Min invändning är att världen fungerar på bägge sätten. Jag tycker att saker sällan är på ena eller andra sättet utan ofta på bägge sätten. Det dolda sambandet är inte alltid sannare än det officiella sammanhanget. Det är bara två olika sidor av samma sak. (Keynes studerade nationalekonomin som ett sorts freakonomics. När alla sa att höga löner orsakade arbetslöshet så sa Keynes att låga löner orsakade arbetslöshet. Freakonomics liksom.)
Läs om hur Stålmannen besegrade Ku Klux Klan, eller om bröderna Winner och Loser och hur det gick för dem i livet. (ISBN: 91-7232-071-0)
Andra bloggar om
ekonomisk-teori-bashing
Tyvärr gjorde Neumann sin svagaste insats inom ekonomisk teori. (Game theory var visserligen en intressant ny vetenskap.) Läget inom nationalekonomin är ungefär som innan: en djävla massa matematik används på ett närmast vidskepligt sätt för att producera meningslöst exakta siffror på notoriskt oklara samband. Det är dock intressant att lägga märke till att läget tydligen har varit så i generationer. Den antropologiska stammen "nationalekonomer" har en ganska konservativ kultur.
Game theory dock har lett fram till en del intressanta teoretiska resultat och har påvisat fel hos neoklassiska ekonomiska teorier. Game theory har också via Decision theory och Prospect theory lett fram till Cumulative Prospect Theory som rentav tycks kunna vara praktiskt användbar. Men så har det också tagit flera decenniers forskning med avancerad matematik, datorsimuleringar och empiriska psykologiska studier innan teorierna ens började likna common sense. (Män är från Mars, kvinnor är från Venus och ekonomer är från Lilla Magellanska Molnet.)
CPT har ekvationer för att räkna med att människor bedömmer relativ förändring snarare än absolut tillstånd, att hon i hög grad värderar saker utifrån en jämförelse med andra människor, att hon övervärderar osannolika extremfall och undervärderar sannolika normalfall och att denna grundläggande relativism och subjektivism i människors värderingar gör att hon inte har blivit så värst mycket lyckligare av det senaste seklets tekniska och ekonomiska utveckling trots att hon i absoluta och objektiva termer har det mycket bättre ställt nu än för hundra år sedan.
Med lite tur så kanske ekonomisk teori kan bli en vetenskap snart.
andra bloggar om
vidskepelse
pseudovetenskap
antropologi
nationalekonomi
Bataille på Copyriot
Copyriot har en följetong om Bataille. Ni följer väl den?
del 2 naturens tryck och den fordomda delen
del 4 sociobiolog, apor och organisationsteori
del 5 vardagsetik och heterologi
del 6 praxis, poiesis och musik som utgift
Tillägg:
del 7 krig och ångest
Bataille-serien summerad som pdf-fil
Andra bloggar om
Bataille
filosofi
Copyriot