Ronald Dworkin
År 2000 gav bokförlaget Daidalos för första gången ut Ronald Dworkin på svenska. Han är en amerikansk rättsfilosof med en ideologisk grund. Det amerikanska rättsväsendet är mer politiserat än det svenska och det är i det sammanhanget som Dworkin förespråkar en juridik på en amerikanskt liberal grund.
Han tillbakavisar rättspositivismen och hävdar att juridiken måste bygga på positiva värderingar. I USA är det främsta alternativet till liberalismen inte socialismen utan konservatismen. Det är bra att komma ihåg att konservatism och liberalism inte betyder exakt samma sak i en amerikansk kontext som i en svensk. Den konservatism han argumenterar emot är inte heller svensk konservatism utan amerikansk.
Liberalismen har traditionellt setts som frihetens doktrin, men Dworkin menar att själva roten till liberalismen inte är friheten i sej utan att alla medborgare ska ha lika mycket frihet. Dworkin menar att liberalismens grundtanke är att alla medborgare skall behandlas jämlikt, med lika mycket respekt. Detta innebär t.ex att privilegier och diskriminering måste minimeras så att alla medborgare åminstone åtnjuter lika mycket frihet i negativ mening. Dworkin härleder här frihet ur jämlikhet.
Han hävdar att liberaler bör vara för marknadsekonomi pga jämlikhetsargumentet. En socialistisk planekonomi skulle ta alltförmycket av medborgarnas valfrihet från dem och påtvinga dem en centraliserad värdeskala som inte skulle ge alla en jämlik chans att välja sitt goda liv.
En liberal jämlikhetsteori kräver officiell neutralitet gentemot vad som är det goda i livet, till skillnad från både socialistiska och konservativa teorier. Ur den synvinkeln är liberalismen knappast någon medelväg mellan konservatismen och socialismen utan snarare en motsats till dem bägge.
Dworkin betonar att liberalismen inte är någon kompromiss mellan andra ideologier utan en ursprunglig ideologi av egen kraft. Denna neutralitet bygger inte heller på hållningslöshet eller nihilism i värdefrågor, utan är ett aktivt, moraliskt ställningstagande för individens egen rätt att besluta över sitt eget liv. Liberalismen är moraliskt neutral bara i den mån som jämlikheten fodrar det.
Dworkin är inte heller avisande till det positiva frihetsbegreppet. Jämlik fördelning av resurser och chanser i livet har ett värde i sej, vilket kan motivera en fördelningspolitik, om det skulle vara nödvändigt. En fördelningspolitik fodras alltså då för att visa alla medborgare lika mycket respekt.
Giltiga skäl till ekonomisk ojämlikhet kan vara att man arbetar olika mycket, att man väljer arbeten med olika lön, att man är beredd att ta olika ekonomiska risker osv, men däremot inte ärvda förmögenheter, etnisk tillhörighet, tur och otur eller medfödda förmågor som inte kan påverkas av individen osv. Marknadsekonomin belönar de förra egenskaperna men tyvärr också de senare. En jämlikhetsliberal måste därför kompletera marknadsekonomin med ett omfördelningsprogram.
Jag tycker att Dworkin är en mycket intressant filosof. Hans ställningstagande mot rättspositivism och värdenihilistisk liberalism ställer jag mig bakom. Hans grundläggande av liberalismen i en jämlikhetsprincip fungerar för mig men kan nog inte accepteras av alla liberaler. Hans ställningstaganden i olika frågor är ofta samma som mina.
I antologin "En fråga om jämlikhet - rättsfilosofiska uppsatser" (ISBN: 9171731385) så tar han även upp följande ämnen: Liberal gemenskap handlar enbart om identifikation med det politiska systemet. En liberal stat kan stödja konst. Medborgarnas vafrihet inkluderar även rätten till pornografi. Dworkin är negativ till alla inskränkningar i press- och yttrandefriheten. Liberalismen uppmanar till positiv särbehandling av förtyckta minoriteter. Abort och aktiv dödshjälp hör till medborgarnas rättigheter.
Andra bloggar om
politik
samhälle
juridik
Dworkin