John Stuart Mill
"I never meant to say that the Conservatives are generally stupid. I meant to say that stupid people are generally Conservative. I believe that is so obviously and universally admitted a principle that I hardly think any gentleman will deny it." Wikiquote
1806 - 1873 J S Mill var brittisk filosof och ekonom och 1800-talets främste liberale ideolog. Mill är den siste store ekonomen inom den klassiska skolan. Han grundade socialliberalismen och regelutilitarismen och var även en framträdande förespråkare för liberalfeminism. Som filosof har han bl.a gjort en känd analys av induktionen i fem metoder, som är tänkt att vara en empiristisk motsvarighet till Aristoteles syllogismlära. Han var även anhängare av associationspsykologin och har kallats fenomenalist.
Redan tidigt under 1800-talet stod det klart att ohämmad ekonomisk frihet får olyckliga sociala konsekvenser. På dessa grunder kritiserade konservativa och socialister den moderna samhället som omänskligt. I detta samhällsklimat började liberaler bekymra sig över de tydliga sociala problem som av någon anledning hade uppkommit.
Mill gav en ny vikt åt liberalismens sociala dimension som dittills hade levt ett liv i skymundan. Innan honom så var liberalismen mest sk. "Manchesterliberalism", dvs vad som idag kallas "nyliberalism", som huvudsakligen handlade om att avreglera det ekonomiska livet: politik var bara intressant för att minska politikens makt så mycket som möjligt. Under andra halvan av 1800-talet var socialliberalismen den nya liberalismen. Ända fram till 1970-talet var de flesta liberaler socialliberaler. Det är först efter det som nyliberalerna har börjat att vinna mark. Nuförtiden så är det en del av dem som säger sej företräda "klassisk liberalism" eller "paleoliberalism". Mill var kanske inte den förste liberalen med ett socialt samvete men han är den mest inflytelserike.
Mill var i mitten av seklet den mest inflytelserike ekonomiska teoretikern. Som ekonom trodde han av tillväxten förr eller senare med nödvändighet skulle avta mot noll. Det var en vanlig åsikt bland dåtida ekonomer, inspirerad av Ricardo. Därefter kunde i bästa fall någon form av stabilt samhälle skapas. Mill hade vissa förhoppningar om att ett sånt samhälle skulle kunna bli bättre än vårt. Han tycks ha glidit åt vänster under sitt liv. Mill brevväxlade en tid med Auguste Comte och gav honom ekonomiskt stöd samt skrev en bok om honom.
Som liberal argumenterade han också starkt för olika mänskliga friheter som yttrandefrihet och rätten att välja sin egen livsstil och moral, inom vissa praktiska gränser. Som filosof utvecklade han liberalismens filosofiska sida. Mill vidareutvecklade utilitarismen. Han skiljde mellan högre och lägre lust och grundade regelutilitarismen, som enligt honom är en mer logiskt konsekvent utilitarism är den regellösa utilitarismen hos hans gudfar Bentham. Ett berömt citat är att det är bättre att vara en otillfredsställd Sokrates, än ett lyckligt svin.
Mill betraktade idéer som drivkraften bakom all samhällsutveckling. Det är inte minst viktigt att idéer får cirkulera och konkurrera fritt genom åsikts-, yttrande- och tryckfrihet. Han förespråkade representativ demokrati med förordningar mot likriktning och minoritetsförtryck. Man får bara inkräkta på en individs frihet för att skydda andra, inte individen själv. Maximal frihet för individerna gynnar även kollektivet. En självdestruktiv livsstil fungerar t.ex som avskräckande exempel på andra. Han lyckades nästan få igenom kvinnlig rösträtt under sin mandatperiod i underhuset. Han var gift med Harriet Taylor.
Vissa saker bryter dock av från vår nutida uppfattning av en socialliberal. Mill ansåg att rösträtten skulle vara graderad. Kunniga personer skulle ha fler röster och staten skulle uppmuntra medborgarna att utbilda sej. Alla medborgare borde nån gång ha ett offentligt uppdrag. Vad man röstade på måste även vara offentligt så att man fick argumentera för sitt val. Han hävdade även att despotism kunde vara berättigat om folket inte kunde styra sej självt, förutsatt att syftet var folkets bästa. Mill levde under imperialismens guldålder och jobbade en tid för ett kolonialföretag. Han tog aktiv ställning för kolonialfolkens rättigheter, inom kolonialismens ram.
Hans far James Mill var även han en tänkare med bestämda idéer om bl.a barnuppfostran och John Stuart sägs tidigt ha fått mycket intellektuell stimulans. Han behärskade latin och grekiska innan han fyllt tio. Istället för att leka med jämnåriga barn fick han läsa grekiska filosofer på orginalspråk. Han skriver i sin självbiografi att det var hans uppfostran som låg bakom hans sammanbrott vid 21 års ålder. Han bildade sej även då en del uppfattningar som skillde sej ifrån faderns, som att det fanns högre och lägre värden i livet och att personlig utveckling och kultivering var eftersträvansvärt.
Hans far hade skrivit en inflytelserik bok om psykologi som Mill skulle återutge redigerad, men någon egen psykologibok skrev han aldrig. Eftersom han kritiserar och vidareutvecklar faderns associationspsykologi så hade en sån bok nog varit intressant.
Hans gudfar var Jeremy Bentham som skapat (den enkla) utilitarismen och Mill var själv gudfar till Bertrand Russell.
Efter hans död gavs postumt ut en bok om socialism och en om religion. Mill var mer sympatiskt inställd till bägge ämnena än vad man trodde. Även om man varken kunde kalla honom socialist eller religiös så hade han förståelse för de som var det.
Andra bloggar om
JS Mill
socialliberalism
liberalism
1806 - 1873 J S Mill var brittisk filosof och ekonom och 1800-talets främste liberale ideolog. Mill är den siste store ekonomen inom den klassiska skolan. Han grundade socialliberalismen och regelutilitarismen och var även en framträdande förespråkare för liberalfeminism. Som filosof har han bl.a gjort en känd analys av induktionen i fem metoder, som är tänkt att vara en empiristisk motsvarighet till Aristoteles syllogismlära. Han var även anhängare av associationspsykologin och har kallats fenomenalist.
Redan tidigt under 1800-talet stod det klart att ohämmad ekonomisk frihet får olyckliga sociala konsekvenser. På dessa grunder kritiserade konservativa och socialister den moderna samhället som omänskligt. I detta samhällsklimat började liberaler bekymra sig över de tydliga sociala problem som av någon anledning hade uppkommit.
Mill gav en ny vikt åt liberalismens sociala dimension som dittills hade levt ett liv i skymundan. Innan honom så var liberalismen mest sk. "Manchesterliberalism", dvs vad som idag kallas "nyliberalism", som huvudsakligen handlade om att avreglera det ekonomiska livet: politik var bara intressant för att minska politikens makt så mycket som möjligt. Under andra halvan av 1800-talet var socialliberalismen den nya liberalismen. Ända fram till 1970-talet var de flesta liberaler socialliberaler. Det är först efter det som nyliberalerna har börjat att vinna mark. Nuförtiden så är det en del av dem som säger sej företräda "klassisk liberalism" eller "paleoliberalism". Mill var kanske inte den förste liberalen med ett socialt samvete men han är den mest inflytelserike.
Mill var i mitten av seklet den mest inflytelserike ekonomiska teoretikern. Som ekonom trodde han av tillväxten förr eller senare med nödvändighet skulle avta mot noll. Det var en vanlig åsikt bland dåtida ekonomer, inspirerad av Ricardo. Därefter kunde i bästa fall någon form av stabilt samhälle skapas. Mill hade vissa förhoppningar om att ett sånt samhälle skulle kunna bli bättre än vårt. Han tycks ha glidit åt vänster under sitt liv. Mill brevväxlade en tid med Auguste Comte och gav honom ekonomiskt stöd samt skrev en bok om honom.
Som liberal argumenterade han också starkt för olika mänskliga friheter som yttrandefrihet och rätten att välja sin egen livsstil och moral, inom vissa praktiska gränser. Som filosof utvecklade han liberalismens filosofiska sida. Mill vidareutvecklade utilitarismen. Han skiljde mellan högre och lägre lust och grundade regelutilitarismen, som enligt honom är en mer logiskt konsekvent utilitarism är den regellösa utilitarismen hos hans gudfar Bentham. Ett berömt citat är att det är bättre att vara en otillfredsställd Sokrates, än ett lyckligt svin.
Mill betraktade idéer som drivkraften bakom all samhällsutveckling. Det är inte minst viktigt att idéer får cirkulera och konkurrera fritt genom åsikts-, yttrande- och tryckfrihet. Han förespråkade representativ demokrati med förordningar mot likriktning och minoritetsförtryck. Man får bara inkräkta på en individs frihet för att skydda andra, inte individen själv. Maximal frihet för individerna gynnar även kollektivet. En självdestruktiv livsstil fungerar t.ex som avskräckande exempel på andra. Han lyckades nästan få igenom kvinnlig rösträtt under sin mandatperiod i underhuset. Han var gift med Harriet Taylor.
Vissa saker bryter dock av från vår nutida uppfattning av en socialliberal. Mill ansåg att rösträtten skulle vara graderad. Kunniga personer skulle ha fler röster och staten skulle uppmuntra medborgarna att utbilda sej. Alla medborgare borde nån gång ha ett offentligt uppdrag. Vad man röstade på måste även vara offentligt så att man fick argumentera för sitt val. Han hävdade även att despotism kunde vara berättigat om folket inte kunde styra sej självt, förutsatt att syftet var folkets bästa. Mill levde under imperialismens guldålder och jobbade en tid för ett kolonialföretag. Han tog aktiv ställning för kolonialfolkens rättigheter, inom kolonialismens ram.
Hans far James Mill var även han en tänkare med bestämda idéer om bl.a barnuppfostran och John Stuart sägs tidigt ha fått mycket intellektuell stimulans. Han behärskade latin och grekiska innan han fyllt tio. Istället för att leka med jämnåriga barn fick han läsa grekiska filosofer på orginalspråk. Han skriver i sin självbiografi att det var hans uppfostran som låg bakom hans sammanbrott vid 21 års ålder. Han bildade sej även då en del uppfattningar som skillde sej ifrån faderns, som att det fanns högre och lägre värden i livet och att personlig utveckling och kultivering var eftersträvansvärt.
Hans far hade skrivit en inflytelserik bok om psykologi som Mill skulle återutge redigerad, men någon egen psykologibok skrev han aldrig. Eftersom han kritiserar och vidareutvecklar faderns associationspsykologi så hade en sån bok nog varit intressant.
Hans gudfar var Jeremy Bentham som skapat (den enkla) utilitarismen och Mill var själv gudfar till Bertrand Russell.
Efter hans död gavs postumt ut en bok om socialism och en om religion. Mill var mer sympatiskt inställd till bägge ämnena än vad man trodde. Även om man varken kunde kalla honom socialist eller religiös så hade han förståelse för de som var det.
Andra bloggar om
JS Mill
socialliberalism
liberalism
Kommentarer
Trackback