ekonomisk-teori-bashing
"Up until the 1930s economics involved a great deal of mathematics and numbers, but almost all of this was either superficial or irrelevant. It was used, for the most part, to provide uselessly precise formulations and solutions to problems which were intrinsically vague. Economics found itself in a state similar to that of physics of the 17th century: still waiting for the development of an appropriate language in which to express and resolve its problems. While physics had found its language in the infinitesimal calculus, von Neumann proposed the language of game theory and a general equilibrium theory for economics." (*)
Tyvärr gjorde Neumann sin svagaste insats inom ekonomisk teori. (Game theory var visserligen en intressant ny vetenskap.) Läget inom nationalekonomin är ungefär som innan: en djävla massa matematik används på ett närmast vidskepligt sätt för att producera meningslöst exakta siffror på notoriskt oklara samband. Det är dock intressant att lägga märke till att läget tydligen har varit så i generationer. Den antropologiska stammen "nationalekonomer" har en ganska konservativ kultur.
Game theory dock har lett fram till en del intressanta teoretiska resultat och har påvisat fel hos neoklassiska ekonomiska teorier. Game theory har också via Decision theory och Prospect theory lett fram till Cumulative Prospect Theory som rentav tycks kunna vara praktiskt användbar. Men så har det också tagit flera decenniers forskning med avancerad matematik, datorsimuleringar och empiriska psykologiska studier innan teorierna ens började likna common sense. (Män är från Mars, kvinnor är från Venus och ekonomer är från Lilla Magellanska Molnet.)
CPT har ekvationer för att räkna med att människor bedömmer relativ förändring snarare än absolut tillstånd, att hon i hög grad värderar saker utifrån en jämförelse med andra människor, att hon övervärderar osannolika extremfall och undervärderar sannolika normalfall och att denna grundläggande relativism och subjektivism i människors värderingar gör att hon inte har blivit så värst mycket lyckligare av det senaste seklets tekniska och ekonomiska utveckling trots att hon i absoluta och objektiva termer har det mycket bättre ställt nu än för hundra år sedan.
Med lite tur så kanske ekonomisk teori kan bli en vetenskap snart.
andra bloggar om
vidskepelse
pseudovetenskap
antropologi
nationalekonomi
Tyvärr gjorde Neumann sin svagaste insats inom ekonomisk teori. (Game theory var visserligen en intressant ny vetenskap.) Läget inom nationalekonomin är ungefär som innan: en djävla massa matematik används på ett närmast vidskepligt sätt för att producera meningslöst exakta siffror på notoriskt oklara samband. Det är dock intressant att lägga märke till att läget tydligen har varit så i generationer. Den antropologiska stammen "nationalekonomer" har en ganska konservativ kultur.
Game theory dock har lett fram till en del intressanta teoretiska resultat och har påvisat fel hos neoklassiska ekonomiska teorier. Game theory har också via Decision theory och Prospect theory lett fram till Cumulative Prospect Theory som rentav tycks kunna vara praktiskt användbar. Men så har det också tagit flera decenniers forskning med avancerad matematik, datorsimuleringar och empiriska psykologiska studier innan teorierna ens började likna common sense. (Män är från Mars, kvinnor är från Venus och ekonomer är från Lilla Magellanska Molnet.)
CPT har ekvationer för att räkna med att människor bedömmer relativ förändring snarare än absolut tillstånd, att hon i hög grad värderar saker utifrån en jämförelse med andra människor, att hon övervärderar osannolika extremfall och undervärderar sannolika normalfall och att denna grundläggande relativism och subjektivism i människors värderingar gör att hon inte har blivit så värst mycket lyckligare av det senaste seklets tekniska och ekonomiska utveckling trots att hon i absoluta och objektiva termer har det mycket bättre ställt nu än för hundra år sedan.
Med lite tur så kanske ekonomisk teori kan bli en vetenskap snart.
andra bloggar om
vidskepelse
pseudovetenskap
antropologi
nationalekonomi
Kommentarer
Trackback