Holism Hälsa Kreativitet Kaos
Jag tänkte skriva några reflektioner kring James Gleicks populärvetenskapliga bok Kaos. Vetenskap på nya vägar. från 1987 (Bonniers 1988). (ISBN 0749386061) Det är i år tjugo år sedan Gleicks bok Chaos kom ut på engelska.
Den kaotiska revolutionen började inom meteorologin. Naturligtvis hände det saker redan innan Lorentz offentliggjorde sin attracktor 1963, för 44 år sedan, men det var först efter den som saker verkligen började hända.
Några gamla antaganden som kaosforskningen motbevisar:
enkla system beter sig enkelt,
komplicerade beteenden föutsätter komplicerade orsaker och
olika system beter sig olika (s.313)
Alltså, istället:
enkla orsaker kan få komplicerade effekter och
komplicerade orsaker kan få enkla effekter, och
när komplexitet uppstår ur enkelhet så tillkommer egenskaper typiska för komplexiteten som inte finns hos de enklare delarna enbart.
Helheten är inte mer än summan av delarna; helheten är något annat än summan av delarna.
"Viktigast av allt är att komplexitetens lagar gäller universellt, utan att ta någon särskild hänsyn till de byggstenar som ingår i systemet." (s.314)
"... det är en vetenskap om olika systems totalitet ..." (s.17)
"De [kaosteoretikerna] upplever sig leta efter helheten" (s.17)
"... kaosexperter antog att det krävdes ett nytt, globalt synsätt: det tycks ju som om delarna i "ett flimmerhjärta fungerar och ändå går helheten överstyr." (s.293)
"Också något så enkelt som en droppande kran kan ge upphov till ett mönster som är kreativt i evighet." (s.272)
Kaos var ett forskningsfält mellan fysik och matematik som hade inverkan på i stort sett alla vetenskapliga discipliner.
Av de fyra stora revolutionerna inom 1900-talets fysik: kvantfysiken, relativitetsteorin, kaotiken och den supersymmetriska strängteorin, så tror jag att den kaotiska revolutionen kan vara den mest djupgående och nyskapande: den innefattar mest av matematiskt nytänkande.
"Det är paradigmskiftenas paradigmskifte" (s.64)
"Där kaos tar vid upphör den klassiska vetenskapen." (s.15)
Sedan mytologins begynnelse så har världens uppkomst och fortlevnad setts som en strid mellan kosmos och kaos. Även om en mildare syn på motsättningen funnits flera gånger förut i historien så är det först 1900-talet som har kommit fram till att kaos och kosmos egentligen är samma sak. Kaos är oändlig ordning (Shannon?). Kosmos är ett begränsat kaos.
Den mängd information som ett system innehåller kan sägas motsvara den mängd information som behövs för att beskriva det (utförligt). En sifferföljd kan vara oändlig och ändå gå att beskriva rätt snabbt (börja med ett och lägg till ett i taget: 1, 2, 3, ...) (en sk. algoritm) men en kaotisk sifferföljd går inte att beskriva kortare än att räkna upp själva följden (3,141592653589793238 ... osv).
Ironiskt nog så antyder kaotiken att kaos i klassisk mening inte existerar. Kaos är bara ett annat namn på ohanterligt komplicerad ordning. När kaosforskarna studerade kaos i naturen eller matematiken så hittade de en eller annan dold komplicerad ordning. Att ordning uppstår ur oordning innebär då bara en lokal förenkling av den underliggande komplexiteten.
"Mönster födda ur formlöshet: det är biologins grundläggande skönhet och dess urspungliga mysterium. Livet hämtar ordning ur ett hav av oordning." (s.309)
"Evolution är kaos med återkoppling" (s.324)
"Kaos är hälsa" (s.11)
Närhelst något nytt uppstår så tycks kaos vara med i processen. En ordning övergår via kaos till en annan ordning. Kaos har traditionellt setts som ett uttryck för destruktivitet men innebär även konstruktivitet.
Kaos finns överallt. Det gäller att vilja se det. Räkna alltid med det oväntade.
Inom samhällsvetenskapen betyder detta att absolut planering och kontroll är omöjligt. Framtiden är alltid okänd. Absolut kontroll och planering är en omöjlighet eftersom bus-frön kan vara för små att upptäckas, men åandrasidan så kan man räkna med att nya möjligheter och chanser kommer att uppstå under spelets gång liksom oväntade problem och risker.
Detta är ett argument mot planekonomi och slutna samhällen och för marknadsekonomi och öppna samhällen, ett argument som inte alls har med mänskliga rättigheter att göra, utan är grundat i matematik.
Kaosteorin är inte lika hipp längre som den har varit. "Chaos theory is only a small part of the emerging paradigm of complex systems science."
Andra bloggar om