Da Svedanja!
Så var dert dags för ett jubileum. 10 år har jag hållit på och det finns nog få svenska bloggar som har hållit på så länge.
Dessutom är jag nog den enda bloggaren i världen som har revolutionerat filosofin, vetenskapen, politiken och religionen!
När jag började för tio år sen så var bloggar hett och viktigt, alla gjorde det och alla trodde att det spelade någon roll. Efterhand så har jag sett så gott som alla bloggar från den tiden försvinna. Min sista länk från en annan blogg var för fem år sen.
Mina tio år med bloggen har varit väldigt givande. Jag har lärt mej enormt mycket och oftast haft roligt också.
Ofta har jag suttit och lyssnat på Last.fm när jag har bloggat. Nu har dom bytt system så att man måste ha Spotify för att kunna lyssna. Jag har sett Last.fm som ett alternativ till Spotify. Jag skulle ju kunna börja med Spotify men jag väljer nog att lägga av med Last.fm istället. Ibland är det dags att gå vidare.
Från 6/11 - 2005 till 14/8 - 2015 så har jag lyssnat på exakt 42000 skrobblingar med knappt 4200 artister. Min första låt där var Tequila fish med Squarepusher och min sista blev Bach street prelude med Vanessa-Mae.
Sedan io9 startade 2008 så har jag hängt ofta där också, men frånochmed i år så har io9 blivit en sämre sida. Nu så har antalet poster ökat tiofallt så istället för ca en post om dagen så kommer tio poster om dagen, och hela ökningen är enbart smygreklam för nya filmer och dylikt. Vetenskapsposterna och listorna över obskyr undergroundkultur har inte ökat alls, så på det hela taget så har io9 blivit en sämre sida.
Dessutom så har dom tagit stark och tydlig ställning emot Sad puppies. Jag hade föredragit en mer neutral hållning. Sad puppies har av många publikationer kallats rasistiska, sexistiska reaktionärer, men riktigt så svartvitt är det faktiskt inte.
För övrigt slutar Laureen Davis i år, som har jobbat där sen 2008 samt även grundaren Annalee Newitz som istället börjar på Ars Technica. io9 går officiellt samman med Gizmondo. Charlie Jane Anders är dock kvar.
Så saker och ting är inte riktigt som dom har varit längre.
Jag kommer att ta en paus nu igen som jag har gjort förut. Hittills så har det räckt med ett halvår åt gången innan jag har haft lust att börja blogga igen. Vi får se om det blir så den här gången också.
Kanske måste jag förändra mitt bloggande lite. Det har blivit så tungt, som ett jobb. Om jag ska fortsätta så måste jag nog ta lite lättare på det igen. Som jag gjorde från början. Kanske lite mera livsstilsblogg med bilder på vad jag äter och så. Fast det har man väl instagram till eller?
Om vi inte ses på ett tag så vill jag säga att jag tror att vi har några tuffa år framför oss nu, men jag tror att 2020-talet kan bli det bästa decenniet på hela det här seklet, så gör det bästa av det!
Hybrid theory
Jag tänkte summera lite grann av vad jag har hållit på med här på bloggen sen 2010, då jag tog en vändning att oftare skriva om mer seriösa saker.
Förutom att ha skrivit om matematik, fysik, filosofi och religion så har jag också intresserat mej för kopplingar mellan dessa ämnen.
Jag har försökt att beskriva en del högre matematik på ett pedagogiskt sätt. Jag tycker nog att den kan göras mer begriplig än vad som ofta sker.
Jag har försökt att överbrygga klyftan mellan matematik och fysik. När ny matematik leder fram till ny fysik och ny fysik leder fram till ny matematik. Vibrationer har då visat sej vara intressanta. Jag hoppas att nån gång i framtiden få höra mer om kopplingarna mellan m-teori och e11.
Jag har ett förslag om att matematikens utveckling speglas i filosofins utveckling.
Jag har beskrivit vågfunktionens idéhistoria och har kallat detta för kvantfilosofi. Jag har visat på likheter med olika filosofier och inte minst så har jag visat på beröringspunkter mellan RQM och OOO, just nu de två senaste utvecklingstegen inom kvantfilosofi och vanlig filosofi.
Detta kan man även vidareutveckla med Whitehead och digital fysik.
På så sätt har jag alltså lyft fram likheter och beröringspunkter mellan fysik, matematik och filosofi.
Kanske bör man inte heller glömma mina analogier mellan kvantdatorer, artificiell intelligens, neurologi och demokrati.
Det finns ju även andra delar av filosofin som har mera med existensfilosofi, teologi och eskatologi att göra. Liknande frågeställningar har intresserat många matematiker och vetenskapsmän. Det är inte så många som har vågat skriva nånting dock.
Några av historiens skarpaste och djupaste matematiker har varit intresserade av dylika spörsmål. Jag har skrivit om Pythagoras, Pascal, Cantor och Gödel som allihop har sett kopplingar mellan sin matematik eller logik och mera metafysiska frågor.
Skulle religiösa frågor någonsin kunna studeras vetenskapligt? Och nu menar jag inte studier av religion som den är. Jag menar t.ex buddhistiska heliga män som intresserat följer utvecklingen inom västerländsk vetenskap och är beredda att ändra sina doktriner om det verkar behövas.
Jag har beskrivit transhumanismen som ett försök att göra en religion av den naturvetenskapliga världsbilden. Man kan lyfta fram de religiösa upplevelserna som en trolig grund och ursprung för religionen. Den psykedeliska transhumanismen utforskar denna frontlinje och det verkar finnas beröringspunkter med shamanismen, den ursprungliga religiositeten som verkar vara lika gammal som människan.
Bland de samtida andliga teoretikerna så tycker jag att Ken Wilber är en av de intressantaste. Mycket av det orginella i hans bidrag sammanfattas i AQAL-modellen. Jag var nöjd med att ana likheter mellan AQAL och den senaste trenden inom mondän filosofi, nämligen OOO.
2011 så stötte OOO- och AQAL-folken på varandra men snarare än ett givande kulturellt utbyte så verkar territorialpissande ha utbrytit. ”Det här är våra idéer inte era och förresten så är våra idéer bättre än era!”
Tills sist så har jag även, mest spekulativt av allt, lyft fram möjligheten att kända vetenskapsmän, matematiken och filosofer reinkarnerar som andra kända vetenskapsmän, matematiker och filosofer. Detta är om inte annat ett nytt, annorlunda och fräscht sätt att se på saker och ting, med en del intressanta följder.
Transmigration
Det finns gott om anekdotiska tecken på reinkarnation. Så länge som akademisk vetenskap inte ens vill beröra frågan (och inte heller vet hur man skulle gå till väga) så är det upp till var och en att tro vad dom vill.
Jag har ju tidigare spekulerat kring vilka kändisar som skulle kunna vara reinkarnationer av andra kändisar och jag kan ju fortsätta med några till:
Ernst Rolf -> Magnus Härenstam
Bellman -> Magnus Uggla
Luther -> Biskop Christina Odenberg
Thoreau -> Ellen DeGeneres
Goethe -> James Woods
Beethoven -> Sjostakovitj
Bach -> Schubert
Jefferson -> Assange
Fermat -> Gauss
Euler -> Poincaré
Galois -> Grothendieck
Fredrik 1 av Preussen -> Hitler
Lord Byron -> Pete Burns
Shelley -> Boy George
Schubert -> McCartney
August Strindberg -> Alexander Bard
Janis Joplin -> Caroline af Ugglas
Billie Holiday -> Whitney Houston
Ni kan ju roa er med att jämföra personerna och se efter om ni hittar några likheter eller beröringspunkter.
Det skulle förklara en del om mitt filosofiska intresse om jag själv hade varit filosof i ett tidigare liv. Finns det någon känd filosof som dog strax innan jag föddes? Tja, jag föddes 1971 och 1969 så dog Karl Jaspers. Inte en av de allra mest kända men han finns åtminstone med i filosofiska uppslagsverk. Finns det då några likheter mellan honom och mej? Ja, om man letar efter något löst definierat så brukar man hitta det;
När jag först började att läsa filosofi på gymnasiet så tyckte jag först att existentialfilosofi verkade mest intressant, även om jag senare tröttnade för andra intressen. Jag har inget emot att blanda in psykologi och sociologi i min filosofi och jag har väl varit nån sorts vänsterliberal som bl.a var intresserad av Habermas. Allt detta är likheter med Jaspers.
Jaspers hade också klen hälsa vilket gjorde att han fick ägna livet åt att läsa och skriva. Själv är jag ju också lite sjuklig av mej vilket gör att jag får mina kickar av av att filosofera snarare än av basejump. Egentligen så skulle jag vilja vara en äventyrlig kille men jag kan ju inte.
Jaspers fick i mitten av livet ett tag leva under en diktatur som inte gillade honom. Vi får hoppas att inget liknande händer mej. Han flyttade till ett neutralt land och jag föddes i ett neutralt land.
Jag har däremot inga som helst minnen av att ha varit Jaspers och om jag skulle ha varit det så har jag utvecklats sen dess. Men jag tycker ändå att tanken är så kul att jag har haft Jaspers som avatar på twitter sen jag började där för fem år sen. Tänk om jag är den enda twittraren i världen som har min förra reinkarnation som avatar?
Jag antar att detta faller under kritiken att alla säger sej ha varit någon kändis i sitt tidigare liv, men allvarligt talat; vem vill ha varit Karl Jaspers? Är inte han en stor looser? Han bildade ingen skola och hade inga lärljungar och inte ens inom existentiell psykoterapi är man speciellt intresserad av honom idag.
Emilie och Emmy
Emilie du Chatelet (1706 - 1749) fick av sin far samma utbildning som hennes bröder, bl.a fäktning, ridning och gymnastik. Vid tolv års ålder talade hon latin, italienska, grekiska och tyska, samt givetvis sitt modersmål franska. Hon fick däremot inte någon tidig utbildning i matematik eller metafysik.
Hon tillhörde dock överklassen vilket gav henne rätt stora friheter. Efter att ha fött tre barn så flyttade hon och hennes man isär och började att ha älskare istället, vilket var accepterat i hennes kretsar. Av dessa så uppmuntrade duc de Richelieu henne att ånyo utforska matematiken. Hennes lärare blev 1733 Maupertuis. Hon kom sen att bli vän för livet med Voltaire.
Kring 1738 publicerade Kungliga Vetenskapsakademin en dissertation av henne om eld. Det var det första som de gav ut av en kvinna. Hon beskriver bl.a vad som senare kom att kallas infraröd strålning.
Hennes ”Lektioner i fysik” gavs ut 1740. Hon förklarar där Descartes, Leibniz och Newtons upptäckter. Hon kombinerar även teori med praktiska observationer av en Gravesande och kan korrigera Newton och andra med att säga att energin för ett objekt i rörelse är proportionellt till dess massa och *kvadraten* av dess hastighet (E ~ mv²).
Hon skrev även om religion och var lingvist och musiker. I Discours sur de bonheur som publicerades samma år som hon dog så skriver hon om sina passioner för studier, vetgirighet, spel och sex. Hon dog vid 42 års ålder i komplikationer efter en förlossning.
Samma år som hon dog så slutförde hon översättningen av Newtons Principia till franska, med hennes kommentar som innehöll hennes slutsats om idén ”energins bevarande”, vilken hon drog utifrån Newtons mekaniska principer. Den publicerades först tio år efter hennes död. Hennes översättning används fortfarande i Frankrike. Principen om energins bevarande skulle senare utvecklas vidare av Noether.
Om det ligger nånting i reinkarnation så gissar jag att du Chatelet återföddes som Amalie Emmy Noether (1882 - 1935), mest känd för Noethers sats, som säger att varje kontinuerlig symmetri inom fysiken svarar mot en bevarandelag.
Emmy Noether var dotter till en matematiker men kvinnor var vid denna tid utestängda från högre matematiska studier i Tyskland. Noether utbildade sej först till språklärare i engelska och franska men utbildade sej sedan inofficiellt inom matematik. Hon fick närvara vid föreläsningar om föreläsarna gav sitt tillstånd.
Hon var en optimistisk och social person, uppslukad av matematiska problem och brydde sej inte mer om sitt uteende än vad männen gjorde om sitt.
Hon lyckades doktorera med en avhandling om invariatanalys men fick inte hålla den föreläsning som var obligatorisk. Albert Einstein drog nytta av hennes resultat inom invariatanalysen och prisade henne i ett brev till matematiken David Hilbert. Med Hilberts hjälp så blev Noether 1919 privatdocent utan lön.
Invariatanalysen ledde till Noethers sats. Annars så sysslade hon inte så mycket med fysik.
Den allmänna relativitetsteorin som publicerades 1915 hade vissa problem med energins bevarande. Trots att ett flertal lärda professorer jobbade med problemet så var det Noether som löste det.
Det finns i fysiken ett flertal konserveringslagar som t.ex lagen om energins bevarande, lagen om rörelsemängdens bevarande och lagen om bevarande av elektrisk laddning.
Dessa lagar beskriver vad som inte förändras efter en viss händelse.
Noethers sats anknyter varje konserveringslag till en underliggande fysisk symmetri.
Detta var ett nytt och på sätt och vis genialiskt enkelt sätt att se på saken.
Empiriska iaktagelser förvandlas till begreppsliga självklarheter.
Efter denna utflykt till fysiken så återvände hon till den rena matematiken. Noether kom på att man borde studera de processer som bevarar matematiska strukturer. Efter 1919 jobbade hon med idealteori inom abstrakt algebra.
”Abstract algebra can be dated from the publication of two papers by Noether,”
-Nathan Jacobson
Hon publicerade sällan i eget namn. Hon samarbetade ofta med andra. Hon förelog ofta idéer som senare publicerades av hennes elever. Elever sökte sej till henne långväga ifrån.
Noether brukade inte skriva formler på svarta tavlan under tystnad utan diskuterade matematiska idéer med sina elever som om det vore en sorts filosofi.
"She taught us to think in simple, and thus general, terms... and not in complicated algebraic calculations,"
- P.S. Alexandroff
Efter 1927 jobbade hon med ickekommutativ algebra m.m.
”The theory of non-commutative algebras and their representations was built up by Emmy Noether in a new unified, purely conceptual manner by making use of all the results that has been accumulated by the ingenious labors of decades”
-Hermann Weyl
Hon sägs ha varit en av inspirationskällorna till kategoriteori. Saunders Mac Lane som grundade kategoriteorin tillsammans med Samuel Eilenberg hade studerat under Noether. Lawveres och Schanuels introduktionsbok i kategoriteori heter ”Conceptual math”
Det var inte bara som kvinna som hon avvek från normen. I sin ungdom var hon socialist och pacifist men när hon blev äldre så diskuterade hon sällan politik. 1933 tvingades hon som judinna fly till USA där hon fick en gästprofessur. Bara två år senare så avled hon efter en livmodersoperation, 53 år gammal.
Både Emilie och Emmy älskade att dansa.
Absolut negativ temperatur
I Kina finns exempel på att man räknade med negativa tal redan under antiken. För det mesta så har dock matematiker under historien varit negativa när de har snubblat över idén med negativa tal.
Via Indien och muslimska världen så nådde idén fram till Europa där t.ex Fibonacci (1170-1250) accepterade negativa tal åtminstone inom ekonomin, där de kunde tolkas som skuld. De flesta kallade dock negativa tal för absurda.
När Leibniz uppfann den matematiska analysen så blev dock negativa tal en nödvändighet och folk började att acceptera dem.
John Wallis konstaterade 1656 att 1/a krympte mot noll när a växte mot oändligheten och att 1/oändligt blev noll. När a krympte mot noll så växte kvoten mot oändligheten. Ett delat med ett negativt tal borde därför bli större än oändligheten.
Euler kom fram till samma slutsats 1746. Både Wallis och Euler missförstods som att de menade att alla negativa tal var större än oändligheten.
Wallis hade faktiskt också uppfunnit tallinjen där alla positiva tal står skivna på ett streck, och han hade även dragit ut strecket åt andra hållet och skrivit de negativa talen där, på andra sidan om nollan. Tallinjen började tydligen inte användas i vanlig undervisning förrän efter andra världskriget.
1956 kom ett av de första vetenskapliga arbeterna om negativa absoluta temperaturer inom fysiken. Detta har alltså ingenting att göra med de negativa temperaturer som vi talar om till vardags.
Om man har ett system, som en partikel eller flera, som har en negativ temperatur, och det systemet kommer i kontakt med ett annat system med positiv temperatur, så kommer energi att flöda från systemet med negativ temperatur till systemet med positiv temperatur, oavsett hur varmt systemet med positiv temperatur än är.
Eftersom energi flödar från varmare system till kallare system så kan man alltså säga att negativa temperaturer är varmare än någon positiv temperatur, eller ”mer än oändligt varmt”.
Detta fungerar bara om man har en övre gräns för hur mycket energi ett system kan ha. Detta hittar man egentligen bara inom kvantfysiken. I klassisk fysik så finns inget liknande.
Teoretiskt så använder man sej av en temperaturskala som är en cirkel. Ena halvan är positiva temperaturer och andra halvan är negativa temperaturer. Bägge sidorna går från noll till oändligheten. Här blir verkligen alla de negativa talen större än oändligt liksom de även är mindre än noll, samtidigt. Den kommer inte från Wallis, Leibniz eller Euler, så jag undrar var den kommer ifrån?