Den Naturvetenskapliga Världsbilden, Transhumanismen och Religion
Liksom katolska kyrkan och andra religiösa auktoriteter hade förföljt katarer, kättare och andra religiöst frisinnade så hände det även att de förföljde företrädare för den nya naturvetenskapen, när den började att växa fram. Anhängare av de nya idéerna beskrev det hela som en Upplysning och som att den mörka medeltiden äntligen låg bakom dom. Man hade ett nytt och modernt sätt att se på världen.
Den naturvetenskapliga världsbilden är dock inte samma sak som naturvetenskapen. Vetenskapens hjärta sägs vara den vetenskapliga metoden och den kan inte vara identisk med någon världsbild. Den naturvetenskapliga världsbilden sägs ofta vara resultatet av den vetenskapliga metoden men historiskt så har det snarare varit tvärtom.
Man skulle då mera försiktigt kunna säga att de vetenskapliga resultaten stödjer en naturvetenskaplig världsbild, och det är nog i huvudsak rätt, men det är aningen naivt både att tro att det finns en enhetlig vetenskaplig metod och att det finns en enhetlig naturvetenskaplig världsbild.
Man kan inte heller utesluta att de vetenskapliga resultaten, som ibland brukar revideras, även skulle kunna stödja någon världsbild som skulle kunna vara ganska annorlunda från den som vi har idag. Många fysiker är rätt skeptiska till m-teori och holografiska hypoteser. Det är vanligt med det typen av kontroverser inom vetenskapen och därför är det alltid en förenkling att tala om den naturvetenskapliga världsbilden.
Det är också viktigt att komma ihåg att även om en del religösa auktoriteter har varit starkt negativa till naturvetenskap så har det även funnits andra religiösa människor som har varit positiva , liksom det även har funnits vetenskapsmän som har varit religiösa. Man skulle även kunna hävda att t.ex buddhism har mindre problem med en naturvetenskaplig världsbild än vad traditionella kristna har.
Moderna svenskar idag har fått mycket av sin världsbild från vetenskapen. Det är få som inte ser oss som besläktade med apor eller som i hemlighet går och bär på en geocentrisk världsbild. Men många säger också att även om de inte tror på den bibliska guden så tror de ändå på Nånting.
Det är lätt att se naturvetenskapen som en utmaning mot religionen eftersom den har reviderat många av de religiösa påståenderna om världen, som att världen skulle ha skapats på en vecka för 6000 år sen. Vetenskap och teknik har också inneburit en enorm förbättring för människors levnadsvillkår. Inte bara kan man skapa en världsbild (eller flera) ur de vetenskapliga resultaten utan man kan även skissa på en eskatologi. Mer eller mindre vetenskapliga prognoser ger människor mycket att både hoppas på och ängslas inför.
Om den naturvetenskapliga världsbilden är naturvetenskapen tolkad som ideologi eller filosofi så är transhumanismen samma filosofi utvecklad till en religion. För det mesta så finns det inga "övernaturliga" föreställningar hos transhumanismer men de ger oss ändå hopp om att kunna överleva döden, leva ett liv av ren njutning och lycka och på längre sikt utvecklas till gudalika varelser. Det är lätt att tolka situationen som att man försöker få vetenskapen att leva upp till religiösa behov hos människan. Det har även uppstått sekter som terasem och raelism.
Vetenskapen kanske inte kan undersöka frågan om Guds existens, men vetenskapen verkar åtminstone kunna undersöka mystiska upplevelser. Dessa kan mycket väl ha varit viktiga för uppkomsten av magiskt och religiöst tänkande en gång i tiden.
Olika typer av psykoaktiva ämnen ger olika effekter och upplevelser. Bl.a så verkar de flesta religiösa och mystiska uppleverna gå att framkalla med lite tur och skicklighet. Det är ju inte vissa specifika droger som är exklusivt intressanta i-sej utan det gäller ju allt som kan på verka hjärnan och/eller ge intressanta upplevelser.
De psykedeliska transhumanisterna tror att olika psykoaktiva ämnen skulle kunna ge oss intressant information om hjärnan, människan och kanske även verkligheten. Det verkar svårt att säga emot dem på de två första punkterna. Den tredje får vi nog överlämna åt framtida forskning. Att inte vilja utforska neurokemin och gränserna för vad vi kan uppleva verkar inte särskilt vetenskapligt.
Det finns vissa spänningar inom den transhumanistiska rörelsen. Man kan t.ex urskilja en mera libertariansk och en mera demokratisk sida. Det finns även olika synsätt på psykedeliska droger. Många transhumanister ser dessa som enbart skadliga och negativa. Andra har en mer positiv syn.
Framstående namn bland de psykedeliska transhumanisterna är Timothy Leary, Robert Anton Wilson, Terence McKenna, Eric Davies, Mark Pesce och David Pearce.