Symmetri
För syn och hörsel åtminstone så tycks skönhet och behag vara nära förknippat med harmoni och symmetri. Harmoni och symmetri återfinns ofta inom estetik och symbolik. Utanför psykologin och humanioran så har symmetri även visat sej vara av tung vikt för både matematik och fysik, och återfinns även inom kemi, biologi osv.
Symmetri är inte identiskt med matematisk skönhet i stort. Även om det finns många olika sorters symmetri så är det bara ett exempel bland flera på matematisk skönhet. Symmetri utforskas inte minst av gruppteori.
1915 upptäckte den tyska matematikern Emmy Noether att olika symmetrier hos fysiska system exakt överensstämde med olika konserverings- eller bevarandelagar inom fysiken. T.ex så motsvarar principen om energins bevarande naturlagarnas tidsinvarians. Noethers teorem (publicerad 1918) är en både praktiskt och teoretiskt viktig grund för senare fysik.
"it is only slightly overstating the case to say that physics is the study of symmetry."
-Nobel laureate PW Anderson
Symmetri betyder inom fysiken idag att något förblir detsamma trots att en förändring finns närvarande. Fysiker söker likheter och regelbundenheter.
Om vissa partiklar har vissa varianter av sej själva, är det då inte värt att undersöka om inte fler har det? Idén med "supersymmetri" skapades först inom strängteorin med importerades snart till standardmodellen.
Att ordning plötsligt uppstår ur kaos är ett exempel på ett "symmetribrott".
På wikipedia finns ett resonemang om varför symmetrins matematik är så viktig för kvantfysik; Ju enklare objekt är desto bokstavligare blir en matematisk modelering av dem. Om kvantfysikens små objekt tycks vara lika enkla som matematiska abstraktioner. Så kvantfysik påminner mer om ren matematik än om klassisk fysik. (Åtminstone ibland, antar jag att man ska tolka resonemanget.)
Just för att symmetri är av en så fundamental betydelse inom fysiken så är det iögonenfallande när man hittar asymmetrier. Som hos den svaga växelverkanskraften.
andra bloggar om
Kommentarer
Trackback