Ett nödvändigt ont?
"We are much beholden to Machiavelli and others, that write what men do, and not what they ought to do . For it is not possible to join serpentine wisdom with the columbine innocency, except men know exactly all the conditions of the serpent; his baseness and going upon his belly, his volubility and lubricity, his envy and sting, and the rest; that is, all forms and natures of evil. For without this, virtue lieth open and unfenced. Nay, an honest man can do no good upon those that are wicked, to reclaim them, without the help of the knowledge of evil. " - Bacon
Nazitysklands juridiske teoretiker hette Carl Schmitt. Han har väckt intresset hos flera tunga tänkare som Walter Benjamin, Hannah Arendt, Herbert Marcuse, Friedrich von Hayek, Jacque Derrida, Giorgio Agamben och Chantal Mouffe. Otto Kirschheimer och Franz Neumann var studenter till Schmitt. Han har influerat Samuel Hungingtons böcker "Crisis of Democracy" och "Clash of Civilisations" samt även Kissingers studier av Bismarck. Han lär ha influerat både Pinochetjuntan och Chavez ledarskap i Chile. Leo Strauss som skapade neokonservatismen i USA var influerad av Schmitt.
"Alla genuina politiska teorier förutsätter att människan är ond."
-Carl Schmitt
"Om människan inte vore ond, så skulle mina tankar vara onda."
-Carl Schmitt
Schmitt tycks ha hämtat viktiga idéer rakt av från vissa katoliker, som Tertullianus, och t.ex bytt ut "miraklet" som det legitimerande underlaget för en ny ordning mot "undantagstillståndet". I extrema undantagsfall, inte minst i extrem oförutsedd fara, så upphör den gamla ordningen att vara legitim och ett undantagstillstånd måste införas som utgör grundandet av en ny ordning.
Tertullianus är en av de minst sympatiska av kyrkofäderna, enligt mej. I sin ungdom blev han omvänd av martyrernas vilja att lida och dö för sin tro och på sin ålderdom så avföll han själv från kristendomen efter att hela livet ha uppmanat kristna till martyrskap.
För Tertullianus var det absolut nödvändigt att identifiera fienden. Han skrev att även i himlen så skulle de kristna fortsätta att rannsaka varandras kristendom.
Bara genom att peka ut en fiende så blir man den man är. Schmitt hävdar även att demokrati och liberalism är oförenliga.
Leo Strauss grundade neokonseratismen i USA. Han har kritiserats för att vara elitist, antiliberal och närmast antidemokratisk. Nicholas Xenos hävdar att Strauss var "an anti-democrat in a fundamental sense, a true reactionary." Shadia Drury som har skrivt boken Leo Strauss and the American Right (1999) hävdar att Strauss anser att "perpetual deception of the citizens by those in power is critical because they need to be led, and they need strong rulers to tell them what's good for them."
Bland övriga neokonservativa tänkare kan nämnas Irving Kristol och Norman Podhoretz. Erik Prince är mer av en praktiker. Bush-doktrinen kan även vara relevant i sammanhanget.
Schmitt hävdar själv att Thomas Hobbes var hans främsta influens i de amoraliska teorierna om staten och rätten. Precis som Hobbes ansåg Schmitt att människan är ond och "farlig". Hobbes skrev om naturtillståndet som "allas krig mot alla" medan Schmitt skrev om krig mellan definierade fiendegrupper.
"In the first place, I put for a general inclination of all mankind a perpetual and restless desire of power after power, that ceaseth only in death. And the cause of this is not always that a man hopes for a more intensive delight than he has already attained to, or that he cannot be content with a moderate power, but because he cannot assure the power and means to live well, which he hath present, without the acquisition of more."
-Hobbes
Den som allra först övergav den traditionella politiska frågan om vad samhället och staten bör vara och istället mer värdeneutralt gav sej in på att beskriva vad den faktiskt var, och därmed var en viktigt föregångare till modern statsvetenskap och den internationella realistiska skolan, var Machiavelli.
Machiavelli har tolkats på olika sätt. Man har tyckt att det var rätt märkligt att just han skulle skriva en sån bok just då. Han hade tillfångatagits, anklagats , antagligen felaktigt, för förräderi, torterats och förvisats. Då skriver han "Fursten" som en slags nådegåva till den nye härskaren. En inte så smickrande nådegåva. En del har tolkat honom som ironisk, men antagligen så är han uppriktig.
Några citat:
"Om du bara märker människors tillvägagångssätt, kan du konstatera att alla som uppnår stor makt och rikedom, använder sig av antingen våld eller bedrägeri, och vad de har uppnått, antingen genom svek och våld, för att dölja de skamliga metoderna för anskaffande, de sträva rättfärdiga med den falska titeln ärliga vinster. De som antingen från obetänksamhet eller brist på klokhet undvika att göra så, är alltid överhopade med slaveri och fattigdom, för trogna tjänare är alltid tjänare och ärliga män är alltid fattiga, inte heller flyr någon någonsin från slaveriet utom djärva och trolösa, eller från fattigdom utom rovgiriga och bedrägliga. Gud och naturen har kastat alla människors tillgångar mitt i mänskligheten, och de fås snarare genom plundring än arbete, genom onda handlingar snarare än genom bra. Därför lever män av varandra, och de som inte kan försvara sig måste vara oroliga."
"En prins borde inte ha något annat mål eller annan tanke, eller välj något annat för sin studie än krig och dess regler och disciplin, ty detta är den enda konst som tillhör honom som härskar, och det är av en sådan kraft att det inte bara försvarar dem som är födda prinsar, utan ofta gör det möjligt för män att stiga från en privat position till den ranken. Och tvärtom, kan man se att när furstar har tänkt mer på lättja än på vapen har de förlorat sina stater. Och den första orsaken till att du förlorade den var att du försummade denna konst, och vad som gör att du kan skaffa en stat är att vara en mästare i konsten."
"Som alla de har visat som har diskuterat civila institutioner, och eftersom varje historia är full av exempel därpå, är det nödvändigt för den som planerar att bilda en republik och införa lagar i det, att förutsätta att alla människor är onda och att de kommer att använda sitt onda sinnelag varje gång de har möjlighet"
"Folket liknar ett vilt djur, som, naturligt hårt och vant att bo i skogen, har uppfostrats, så att säga i ett fängelse och i träldom, och som av misstag fått sin frihet åter, ovan att söka efter sin mat, och okunnigt att gömma sej, lätt blir byte för den första som försöker fängsla det igen."
"Ur detta uppstår frågan om det är bättre att vara älskad än fruktad eller fruktad än älskad. Den kanske borde besvaras med att vi vill ha båda, men eftersom kärlek och rädsla knappast kan existera tillsammans, om vi måste välja mellan dem, är det mycket säkrare att vara fruktad än älskad."
"Människor gör aldrig gott om inte nödvändigheten driver dem till det, men när de är fria att välja och kan göra precis som de vill, så blir förvirringen och oordningen hejdlös."
"Romarna tillät aldrig en oroshärd att vara helt enkelt för att undvika att gå i krig, eftersom de visste att krig inte bara försvinner, de blir bara uppskjutna till någon annans fördel."
Slut citat.
Om man förutsätter att krigsrisker aldrig försvinner och att all väntan bara spelar fienderna i händerna, så blir det mest rationella att så fort som möjligt vara den som startar ett krig. Den som tänker som Machiavelli kan alltså av omgivningen förväntas vara en krigsrisk. Förväntar man sej att alla andra är fiender så blir man själv det.
Machiavellism har blivit en term inom psykologi där det står för egoistisk bedräglighet. Med narcissism och psykopati bildar machiavellismen Den Mörka Triaden som är mänsklighetens gissel och ok men som ändå fortlever.
Problemet med dessa pessimister, ondskans teoretiker, är att de förutsätter att andra människor kommer att bete sej illa mot dej. Uttycket de själva använder är att "människor är onda". Bästa sättet att hantera situationen är enligt dom då att bete sej illa mot de andra människorna först, innan de gör det mot dej. Detta är inte att göra situationen värre eftersom det värsta hade hänt i vilket fall som helst. Du gör inte världen ondare eftersom den redan är maximalt ond.
Strax innan 9/11 så vad det en incident med ett amerikanskt bombplan som hade varit inne i kinesikt luftrum och tillfångatagits. Om nu det fanns Schmitt-belästa i Bush-regimen så kanske de hade börjat att leta efter sin definierande fiende. Om det hade blivit Kina så kunde otäcka saker ha hänt. Värre än vad som nu faktiskt har hänt. Nu när USA alltmer verkar ha kuvat arabvärlden så kan konflikten med Kina bli mer aktuell igen, inte minst eftersom bägge supermakterna har börjat intressera sej för afrikanska naturresurser, inte minst olja.
"One of the interesting things about Henry Kissinger, the ultimate cynical Realpolitiker, is how utterly wrong most of his predictions were. When news reached the West of the 1991 anti-Gorbachev military coup, for example, Kissinger immediately accepted the new regime as a fact. It collapsed ignominiously three days later. The paradigmatic cynic tells you confidentially: ‘But don’t you see that it is all really about money/power/sex, that professions of principle or value are just empty phrases which count for nothing?’ What the cynics don’t see is their own naivety, the naivety of their cynical wisdom which ignores the power of illusions."
-Zizek
The Dark Triad finns på alla sidor i alla konflikter.
andra bloggar om
politik, samhälle, ideologi,
Weltschmerz
"Livet är smärtsamt och fyllt av besvikelser. Därför är det meningslöst att skriva nya realistiska romaner. När det gäller verkligheten i allmänhet vet vi redan tillräckligt och vill inte ha reda på något mer." (s.13, Houellebecq)
Schopenhauer är inte bara influerad av Kant och buddhismen, vilket annars är hans mest kända influenser, utan han har även tagit intryck av platonismen och har antydningar till gnosticism, till skillnad från exempelvis Nietzsche.
Schopenhauer beskriver världen som vilja och föreställning, dvs uppdelad i subjekt och objekt. Detta är en falsk världsbild som orsakar lidande och det finns en högre sanning som han dock nästan inte skriver något alls om. Man kan ana den högre verkligheten i konsten, framförallt musiken.
Schopenhauer har inte blivit så inlytelserik inom filosofiska kretsar men däremot mera inom litterära.
Den amerikanska kritikern Harold Bloom har kallat gnosticismen för litteraturens filosofi (och visar ett tydligt motstånd mot "school of resentment".)
Han har även skrivit att den sanna amerikanska religionen är en "emersonsk gnosticism". Ett av hans centrala verk heter "Kabbalah and criticism".
I "Mot världen, mot livet" skriver Houellebecq att litteratur handlar om att ta avstånd från det riktiga livet och leva i böckerna istället.
"När man älskar livet läser man inte. Man går knappast på bio heller för övrigt. Vad som än sägs är den konstnärliga världen mer eller mindre förbehållen dem som är en smula trötta på livet." (s.14)
"Att erbjuda ett alternativ till livet i alla dess former, att skapa ett permanent motstånd mot och en permanent utväg till livet - det är poetens viktigaste uppdrag på denna jord." (s.122)
Kopplingen mellan gnosticism och litteraturen handlar dock inte bara om att ha en pessimistisk syn på möjligheterna i denna värld.
Den gnostiska biskopen Tau Stephanus skriver att:
"It is nearer the truth to say that Gnosticism expresses a specific religious experience, an experience that does not lend itself to the language of theology or philosophy, but which is instead closely affinitized to, and expresses itself through, the medium of myth. Indeed, one finds that most Gnostic scriptures take the forms of myths. The term "myth" should not here be taken to mean "stories that are not true", but rather, that the truths embodied in these myths are of a different order from the dogmas of theology or the statements of philosophy."
..."Poetic knowledge" may be an oxymoron, but it has more in common with Gnosis than it does with philosophy. Both are modes of antithetical knowledge, which means knowledge both negative and evasive, or knowledge not acceptable as such to epistemologists of any school...A knowledge that is at once "secret, revealed, and saving"...that opens up a new, Sublime, negative Creation in the Abyss" - Harold Bloom
Läs även dessa inlägg:
Det goda livet,
Life is like a box of chocolates,
andra bloggar om
litteratur, filosofi, religion, gnosticism, Schopenhauer, kultur, konst,
De mest kommenterade posterna
Denna blogg har snart existerat i fyra år, och jag har många gånger klagat på att jag får så få kommentarer. Med tiden har jag märkt att det inte lönar sej. Dock har jag faktiskt fått en del kommentarer ibland och jag har nu kollat vilka de mest kommenterade posterna hittills är.
Siffrorna inkluderar mina egna kommentarer:
1. Öppna din dörr (15)
2. Genom (10)
3. Mer info om informationsöverflöd (9)
4. Bertrand (8)
4. Värmedöden lagd på is (8)
6. Soundtrack of our weltanschauung (7)
6. Kommentatorer (7)
6. Damsel in distress (7)
9. Simulacra (6)
9. Ett mirakel tar vanligen 9 månader (6)
9. Scream if you wanna go faster (6)
9. Klasskamp (6)
13. It takes a village to raise a child (5)
13. Parsifal (5)
13. Loop Quantum Gravity (5)
13. Mynningen (5)
13. Lorentz relativity (5)
13. Det tysta övertagandet (5)
Det visar lite grann på bredden, både på bloggen och på dess läsare. Ett hedersomnämnande går till Aleph som både har kommenterat rätt ofta och rätt intressant. (Mer än vad jag har gjort på hans blogg.)
andra bloggar om
kommentarer, kommentatorer, bloggkommentarer,
It takes a village to raise a child
Beatrice Ask har lagt ett förslag om att bötfälla föräldrar till barn som vandaliserar. Upp 8000 kronor av reparationerna ska de få betala. På så vis ska de förstå att de måste hålla bättre reda på vad deras barn har för sej.
Beatrice tänker kanske på den halva miljard som alla skolbränder i Sverige kostar per år. Kanske tänker hon även på stenkastningen och bilbränderna i Gottsunda och Stenhagen nyligen som tydligen utfördes av en mindre grupp killar snarare än hela befolkningen.
Det är en gammal konservativ föreställning att föräldrar har stort inflytande över sina barns utveckling genom uppfostran. Barn är föräldrars ansvar och föräldrar ska ta sitt ansvar.
Det gäller även de konservativa framtidsdrömmarna. I dynastisk anda fostras äldsta sonen till en kopia av fadern och döps till hans namn med ett nummer efter.
Forskning visar att det där är långt ifrån hela sanningen. Föräldrar har visserligen stort inflytande på sina barn men inte lika stort som barnets jämnåriga. Även lärare och andra vuxna tävlar med föräldrarna om att påverka barnen.
Här är en artikel om en bok om saken och här uttalar sej Germund Hesslow. Lägg märke till att han gillar en del av forskningen men inte allt.
Beatrice Asks förslag om att bötfälla föräldrar vars barn vandaliserar angriper antagligen inte själva problemet, att föräldrarna är otillräckliga, utan skulle t.o.m. kunna göra det värre. Om föräldrarna t.ex måste jobba ännu mer för att klara en redan dålig ekonomi och därmed kan umgås ännu mindre med sina barn.
Jag ser det mera som en symbolisk åtgärd när man egentligen inte har några bra förslag i en komplicerad fråga. Att fördela skulden är också ett sätt att hantera problemet.
Kanske skulle man kunna hantera t.ex skolbränderna genom att göra skolor till ett ställe där barn och ungdomar faktiskt trivs och vill vara. Men det låter ju förstås inte det minsta realistiskt alls. Det kostar säkert minst en halv miljard och vad har man då vunnit? (Obs, sarkasm.)
Det sägs att det finns ett afrikanskt ordspråk som lyder "It takes a village to raise a child". Hillary Clinton skrev en bok med den titeln och fick en del kritik från konservativt håll.
Sedan så är det också viktigt att kraftigt sänka ungdomsarbetslösheten så att ungdomarna har någon framtid att se fram emot.
andra bloggar om
politik, samhälle, skolor, barn, ungdomar, psykologi, skola, familj, uppfostran,