Det Goda Livet
| Innehåller en berättelse hälften skratt och hälften tårar så kallar vi den en komedi. Är det mer skratt än tårar så är den en satir och är det mer tårar än skratt så är den realistisk. Är det bara tårar och inget skratt så är det en tragedi. Detta tycker jag stämmer bra överrens med livet i stort. Det är nog svårt att uppnå mer än jämvikt mellan skratt och tårar i livet. Åandrasidan tror jag att det är alldeles lagom. Lidande och motgångar är inte i sej någonting negativt, men blir lätt för mycket av. Även skratt och medgång kan det dock bli för mycket av, och det är inte heller bra. Låter det inte väldigt jobbigt att eftersträva och upprätthålla perfekt lycka i evighet? Små mängder lidande har övervägande positiva effekter. Det är de stora mängderna lidande som har negativa effekter. Men det har stora mängder lust och lycka också. Är man alltför lycklig alltför länge förändras ens psyke och man blir en otrevlig och självisk människa. Sorgligt men sant. Det är mycket svårt att stå emot det dåliga inflytandet av stora mängder lycka någon längre tid. Det är bra att försöka hålla reda på vad andra människor egentligen tycker om en. Ofta är man själv den siste att få reda på vilket kräk man egentligen är. Lyckligtvis tycks även medlidande fungera som balans mot överdriven lycka. Lidande förenar oss med varandra. Everybody hurts. Genom medlidandet delar vi varandras plågor och glömmer vårt egensinne för ett tag. Den som inte smärtas av att andra lider har svårt att utveckla en ärligt känd moral. När vi bär andras bördor lägger vi våra egna åt sidan. Om du inte orkar bära andras bördor så har du inte lagt dina egna åt sidan. Lidande förenar oss med vår kropp. Det finns en sjukdom som gör att man inte längre känner smärta men däremot allt annat. De drabbade rapporterar att de börjar se på sin kropp som ett dött objekt som de hanterar med viljan. Små sår och skavanker växer och blir värre när de inte tar hand om sin kropp som de ska. Lidande och njutning utesluter inte heller varandra, liksom inte sorg och glädje heller gör. Stort lidande utlöser kroppens egna knarkämnen (noradrenalin och serotonin) och stor lycka väcker i längden avsmak. När ravearna tar xtc blir de väldigt lyckliga och följdaktligen så älskar de alla och allting men dagen efter är de deprimerade och passiva för de har bränt av hjärnans hela lager av serotonin på en gång. Har du varit lycklig länge så har du inte enbart varit lycklig. En aning svärta gör ljuspunkterna ljusare. Ett effektivt sätt att förhindra för tidig utlösning är att tänka på något osexigt eller att smiska honom lite. Vi är inte gjorda för något himmelrike. Vi skulle få byta kroppar först. Lite annorlunda blir det när vi blir äldre. Sinnesstämningarna hos äldre verkar ha delvis annan biokemi än hos yngre. Lycka verkar på äldre dagar var något som fler kan besluta sig för att bara ha, något att tänka sig fram till. |
Denna text har varit publicerad förut.Kommentarer
Trackback