Tempus Fugit

Dofter kan ha en stark psykologisk effekt på människor. Luktförmågan har anslutning till limbiska systemet och känslolivet. Det är också kopplat till hippocampus och minnet. Depression kan leda till nedsatt luktsinne och nedsatt luktsinne kan leda till depression. Alzheimer, parkinsson och huntington-diagnos kan innebära nedsatt luktförmåga. Psykopater sägs också ha svagt luktsinne.

Doftnördarna tycks ha en favoritdoft och det är "oud".

År 2002 lanserade YSL sin nya herrdoft M7, som var centrerad kring den dyra och exklusiva doftingrediensen oud. (Kan även stavas aoud eller oudh). YSL ligger ju bakom förvånansvärt många av de bättre herrdofterna.
Det var också ett försök att göra en tyngre och sexigare doft igen efter det kyska 90-talet. Det var dock för tidigt och den bombade hårt. Smått desperat slutade de att tillverka den ursprungliga doften och gav ut flera nya varianter istället.

Dofttillvertkaren Montale har länge gett ut flera olika ouddofter som Black Oud och Dark Oud. Att en herrdoft som Black oud har ett tungt inslag av ros och den enligt mej rätt unisexa oud-doften antyder att de riktar sej till en arabisk-muslimsk målgrupp inom västerlandet eftersom en sån doft antyder mjuka handleder i en anglosaxisk eller nordgermansk kulturkontext.

För oud är en österländsk doft som visserligen är ny här men som har långa anor i arabvärlden och längre österut. Högklassig oud för tankarna till sheiker och sultaner och mindre högklassig oud för tankarna till haremsdamer.

Själva trädet som man gör oud av växer dock inte i första hand i arabvärlden utan från Indien och österut. Även där är oud högt värderat fast med aningen andra associationer. Oud räknas bl.a som den bästa rökelsen vilket placerar den i en religiös kontext. Har du svårt att komma i harmoni med kosmos när du mediterar? Pröva lite oud-rökelse!

Agarwood, eaglewood osv har rykte om sej att vara ett av de dyrbaraste träslagen i världen. Vildväxande oudträd räknas som utrotningshotade men den kommersiella odlingen har kommit starkt.

Nu när ambergris inte längre görs av utrotningshotad valspya och civet inte längre görs av analkörtlar av utrotningshotad mårdhund så är det oudoljan som är den kanske mest exklusiva doftingrediensen nuförtiden. Och oud görs av tjära från möggelangripet utrotningshotat ädelträ.

Ensar Oud sysslar med oud som konstform - "artisanal oudh". Hans företag gör mycket små partier som kostar rätt mycket och lägger ner mycket hantverkskunskap i konsthantverket. De gör ett fåtal parfymer men också ren oudolja, som de ändå lyckas göra flera olika varianter av. Man kan också köpa riktiga oudträbitar som är tänkta för rökelse i första hand. Det är intressant att läsa bloggen och annat på hemsidan. En ny värld öppnar sej där oud är en urgammal magisk gåva från gudarna som de stora företagen bara försöker att utnyttja utan kärlek och förståelse för oudens hemligheter. Kvantitet före kvalitet.

Ensar antyder också att ouden har rent medicinska helande egenskaper. Jag hittar ett fåtal sidor till på nätet som hävdar detta men tyvärr så är de allihopa alternativmedicinska och det verkar inte finnas någon pålitlig källa alls. Men det är intressant att oud har den bilden. Egyptiska mumier balsamerades tydligen i oudolja och den är en universalkur i ayurvedamedicin. Ensar gör t.o.m. en oudolja som går att äta.

Den viktigaste ingediensen i oudolja tycks vara ett släkte av terpentiner som kallas "sesquiterpenes", där molekylerna är stora och komplicerade och mycket dyra och komplicerade att tillverka artificiellt. Samma släkte av doftämnen finns även i cederträ, vetiver, sandelträ, patchouli, ingefära, myrra, spikklubba och svartpeppar. Men äkta oudolja innehåller en blandning av en stor mängd ämnen. Det brukar finnas över 150 olika ämnen i äkta oud-olja.

Oud tycks ha kommit stark på senare år i den västerländska doftmarknaden. Det är kanske inte omöjligt att ysl återlanserar den ursprungliga M7 doften igen. Billigare än Ensar men kanske inte lika helig.

Cleve Baxter publicerade 1968 forskningsresultat som han hävdade visade att växter hade esp och kunde läsa människors tankar. Cleve jobbade annars som lögndetektorexpert inom CIA.

Peter Tomkins, som varit hemlig spion i Italien under ww2, publicerade 1973 The secret life of plants. Boken blev 1979 en film med soundtrack av Stevie Wonder.

Är det då bara stollerier att fundera över växters inre liv? Finns det ingen seriös forskning? Jodå, och man har kommit på överraskande och intressanta saker.

Växter kan känna av solljus, temperatur, fuktighet, gravitation, gynnsamma och ogynnsamma kemikalier och fysiska hinder för deras tillväxt.

De samlar in information om sin omvärld och reagerar på den, om än mycket långsamt ur djurs synvinkel.

Växter kan även lära sej saker och minnas saker.

Växter kan ibland kommunicera med andra växter och kanske även med djur.

Så det viktigaste skälet till att många knappt betraktar växter som levande är att de är så långsamma. Inom djurvärlden är vi bortskämda med snabba reaktioner. Annars så kan växter göra förvånansvärt många saker som djur kan göra, plus att de kan äta solljus och göra luften andningsbar så att vi slipper kvävas.

Men hur upplever då växter sin omvärld? Är det rimligt att anta att de har ett inre liv när de inte har något nervsystem? Växter processar definitivt information och reagerar korrekt på den.

Det är inte omöjligt att föreställa sej självmedvetna datorer, men det är väl för att de processar information så snabbt.

Om växter har någon form av inre liv så upplever de ju inte sej själv som långsamma. En vegetativ livsstil betyder nog inte samma sak för dom som för oss. Deras umvelt måste vara rätt snabb och de har nog inte tråkigt.

Om de har något centrum för sin inre informationsbearbetning så är det snarast i roten. Rötterna som suger upp vatten och mineraler är växtens munnar. Så på sätt och vis så är dom upp och ner. (Vilket insekter också är på sätt och vis.) Så de har en ganska annorlunda uppfattning om tid och rum.

Det är inte fel att prata med sina krukväxter. Även om de inte uppfattar ditt tal så uppskattar de koldioxiden som du andas på dem.

Ett rykte om ett gående träd visar sej dock vara falskt

"Thus, biosemiotics is opposed both to physicalism in biology and to anthropomorphism in semiotics."
-Alexei Sharov

"The life sciences and the sign sciences thus mutually imply one another."
-Sebeok

"Den första nervretningen. Den första metaforen."
-Nietzsche

Tidiga förgångare för biosemiotik var CS Pierce och Charles W Morris, Jakob von Uexküll, Heini Hediger, Giorgio Prodi, Marcel Florkin och Friedrich S Rothchild. Darwin hade också funderingar kring liknande ämnen.

Jakob von Uexküll mytade begreppet "umvelt" och kan retrospektivt kanske ses som biosemiotikens egentlige grundare. Hans son Thure var med om att etablera biosemiotiken tillsammans med Thomas Sebeok. Jacob var intresserad av att forska i hur varelser egentligen upplever sin värld. Han förebådade inte bara biosemiotiken utan även begrepp inom informationsteori och cybernetik. Liksom Peirce så är han influerad av Kant och han har influerat inte bara vetenskapsmän utan även filosofer som Heidegger, Deleuze och Foucault.

Termen biosemiotik användes först av Friedrich S Rothchild 1962 men Thomas Sebeok och Thure von Uexküll har gjort mer för att göra termen populär.

"From a historical point of view, in the 1960s and 70s Thomas Sebeok, a linguist, launched first the investigation of Zoosemiotics and later Biosemiotics with the goal of studying the biological roots of human semiosis, the path taken by Nature to go from the organic world to the world of signaling, signs, communication and language. In the following years, however, some biologists started pointing out that there are semiotic mechanisms at the very heart of organic life."
-Barbieri

Framstående biologer som Ernst Mayr och Manfred Eigen har sett livets informationshanterande sida som nånting utmärkande för just levande fenomen.

Biosemiotik vill se biologi och semiotik som två sidor av samma sak. Biologins utveckling, evolutionen, är också en utveckling av semiotiken.

Semiotiken bör ha utvecklats och fördjupats samtidigt som intelligensen och nervsystemet har utvecklats.

Påpekas bör dock att även bakterier, svampar och växter kommuniserar, främst genom kemiska signaler, trots att dessa inte har något nervsystem i vår mening. Växterna semiotik kallas phytosemiotik.

Semiokemi handlar oftast om insekters kemiska signaler men även så enkla kreatur som bakterier kommuniserar via kemiska signaler.

De dofter som parfymindustrin har kopierat från växter och djur var ofta kommunikativa tecken redan ifrån början.

Blommor är ett visuellt sätt för växter att kommunisera med inte minst insekter.

Människor samtalar med varandra men delar av människans kropp kommuniserar också med varandra, endosemiotik. Mycket av den interna kroppskemin liknar ändlösa konferenser och förhandlingar. Information skickas fram och tillbaka. Du är egentligen bara en gigantisk byråkrati. Detta sker ända ner på cellnivå och inuti celler så kommunicerar delar med varandra.

DNA brukar ofta liknas vid en kod, men en del anser att en kod behöver en mottagare som kan tolka den, och detta skulle isåfall vara RNA som översätter DNA-koden till proteiner osv.

Vissa biosemiotiker tror att biosemiotiken kan vara ett fruktbart angreppsätt för att tackla kropp/själ-problematiken. Än så länge så verkar de dock inte ha haft så mycket nytt att tillägga. Föregångaren C S Peirce var en slags panpsykist.

För C.S. Peirce så kan varje fenomen tolkas som ett tecken på något annat fenomen. Dessa teckenkedjor är det som gör att världen hänger ihop. Ett fenomen som inte vore ett tecken på nånting annat vore något mirakulöst och oförklarligt.

(Om allt är tecken så är dock semiotik inget utmärkande för biologin.)

Både A N Whitehead och Bruno Latour skulle kunna vara intressanta i sammanhanget, men jag har inte sett dem nämnas.

Förutom de mer djupgående filosofiska frågorna så är det även intressant att bara studera hur djur kommunicerar på olika sätt.

2001 hölls en årslig biosemiotikkonferens för första gången.
2005 gav första numret av en internationell biosemiotiktidsskrift ut.
2005 grundades också International Society for Biosemitics studies.
2009 publicerades en gemensam programskrift.

En djupare historisk analys av biosemiotikens framväxt finns här.

Man kan också konstatera att ett budskap uppstår genom variation och urval. Om mutationerna står för variationen och det naturliga urvalet för urvalet så kan själva den anpassade organismen ses som det färdiga budskapet, kanske en beskrivning över artens historia.

"Thus, an organism has a dual nature: it stands for itself and it is also a message sent from all previous generations to all future generations."
-Sharov

Carl Von Linné gjorde ett försök att kategorisera alla lukter i ett fåtal kategorier. Hans förslag blev "kryddaktig, balsamisk, myskaktig, vitlöksaktig, bockaktig, vidrig och äcklig".

Forskningen har gått framåt sen dess och nuförtiden så räknar forskare med att det kan finnas ca 10 olika doftkategorier.

Dessa ska då vara:

Fragrant (e.g. florals and perfumes)
Fruity (all non-citrus fruits)
Citrus (e.g. lemon, lime, orange)
Woody and resinous (e.g. pine or fresh cut grass)
Chemical (e.g. ammonia, bleach)
Sweet (e.g. chocolate, vanilla, caramel)
Minty and peppermint (e.g. eucalyptus and camphor)
Toasted and nutty (e.g popcorn, peanut butter, almonds)
Pungent (e.g. blue cheese, cigar smoke)
Decayed (e.g. rotting meat, sour milk)

Det är intressant att jämföra listan med de olika doftkategorier som parfymer och liknande brukar delas in i. Det finns idag två olika system, det franska och det amerikanska, men om man kombinerar dem så finns det en viss överensstämmelse med kategorierna här ovan.

Det stora undanstaget är "decayed". Det finns ingenting motsvarande i parfymvärlden. Där finns det istället två kategorier som inte återfinns i den vetenskapliga listan, nämligen "leather" och "spicy". "Leather" är en av de allra äldsta parfymkategorierna. Ursprunget finns i den muslimska världen där man brukade dränka läderprodukter i kryddor för att lädret stank så hemskt.

Detta lärde sej europeer när de slogs mot muslimerna. Man brukade sen använda sej av gamla uttjänta läderbitar för att de luktade så gott. Så om man vill så kanske man kan se en koppling mellan "decayed" och "leather" och "spicy" i alla fall. Om det finns någon läderton i någon cologne idag så är det dock meningen att det ska lukta just läder och inget annat.

Välluktande ämnen har annars funnits sen urminnes tider. Det beskrivs mycket sånt i gamla testamentet och av Jesus tre gåvor guld, myrra och rökelse så är två behagliga dofter för att dölja stanken av att leva år noll.

Det äldsta varumärket som ännu är i bruk är dock eau de colognen "4711" som har tillverkats sedan åtminstone 1799. Den luktar citrus och lavender och idén är ännu äldre än så och används ännu idag.

Fougere Royale lanserades 1882 och fastän den byggde vidare på tidigare dofter som 4711 så innebar den två stora nyheter.
Det var den första parfymen från ett etablerat parfymhus med ett tillverkat naturidentiskt doftämne. Förmågan att tillverka kemiska syntetiska dofter var inte gammal.

Fougere Royale startade också den nya parfymkategorin som fick sitt namn efter den: fougere. Den var tänkt för damer men gillades av minst lika många herrar, som t.ex Guy de Maupassant.
Förutom topptoner av citrus (bergamot) och lavender så har den även en bas med ekmossa och kumarin, som närmast är obligatoriskt för fougeredofter idag.

Fougere utvecklades snart till den mest manliga doftfamiljen med chypre och wood på delad andraplats.

Fougerekategorin passar inte automatiskt ihop med någon av de vetenskapliga doftkategorierna (det lilla undantaget) men den som kommer närmast kan kanske vara "pungent", dvs frän, skarp, stickande.

Detta var nog mest sant från det att Brut lanserades 1964 vilket gjorde fougeregruppen stark och maskulin till sin karaktär. Om de första fougererna luktade skog så luktade powerhouse-fougererna mera skogsbrand.

Jag minns att min Van Gils som jag hade på 80-talet var som en av Hannibals stridselefanter i en porslinsbutik. Den tillverkas inte längre.

Detta mildrades efter att Cool water lanserades 1988, men mer om det snart.

Houbigant, företaget som hade skapat Fougere Royale kom även med nästa stora nyhet, när de 1912 lanserade Quelques Fleurs, en blomdoft som inte försöker att efterhärma någon enskild blomma utan där 313 syntetiska blomdofter blandats till en fantasidoft, en bouquet. Under 1900-talet skulle parfymindustrin explodera och blomdofterna dominera.

Ungefär hälften av dagens parfymer räknas som blomdofter och fyra av de fem mest säljande parfymerna under 1900-talet var blomdofter. Den femte är en oriental, dvs tung och söt.

Från 1960-talet blev männens dofter starkare och tyngre och framemot 80-talet så blev även kvinnornas det med dofter som Opium, Obsession och Poison.

Ozondofterna, även kallade havsdoft, ocean osv, startade i tvättmedel och liknade och blev parfymer i slutet av 80-talet. 1988 kom New vest for her för tjejer och Cool water för killar. Efter det så förändrades hela parfymutbudet inför 90-talet. Alla tunga, söta, starka, sexiga dofter skulle ut och allt skulle bara vara lätt och fräscht. Samtidigt blev unisexdofter på modet.

Det är först på senare år som tecken har börjat komma på att pendeln kanske är på väg att börja svänga tillbaka igen. Kanske kan man ana en vag trend att dofter är försiktigare under svårare tider och mer vågade under lättare tider.

sciences scents: ------------------------------------------------ parfymgrupper:
Fragrant (e.g. florals and perfumes) --------------------------- floral
Fruity (all non-citrus fruits) -------------------------------------- fruity
Citrus (e.g. lemon, lime, orange) ------------------------------- citrus
Woody and resinous (e.g. pine or fresh cut grass) ----------- woody
Chemical (e.g. ammonia, bleach) ------------------------------ oceanic
Sweet (e.g. chocolate, vanilla, caramel) ----------------------- oriental
Minty and peppermint (e.g. eucalyptus and camphor) ------ green
Toasted and nutty (e.g popcorn, peanut butter, almonds)  - chypre?
Pungent (e.g. blue cheese, cigar smoke) --------------------- fougere?
Decayed (e.g. rotting meat, sour milk) ------------------------ not spicy nor leather!

(Det här var egentligen inte posten som jag tänkte publicera nu men den här råkade vara färdig och jag råkade vara bortrest den här veckan.)

"It would be ahistorical to ridicule vitalists. When one reads the writings of one of the leading vitalists like Driesch one is forced to agree with him that many of the basic problems of biology simply cannot be solved by a philosophy as that of Descartes, in which the organism is simply considered a machine... The logic of the critique of the vitalists was impeccable."
-Ernst Mayr

Vitalismen övergavs inte över en natt 1826 utan det tog ett sekel till.

En del av de biokemiska reaktioner som inte kunde förklaras med vanlig kemi, och som därför bidrog till vitalismdebatten under 1800-talet, berodde på enzymer. Först 1897 lyckades man få socker att jäsa utan jäst. 1926 bevisades att enzymer var protein. Först på 1960-talet började enzymer att utforskas på atomnivå.

Enzymer är en slags proteiner som skyndar på eller saktar in olika kemiska processer. Det kanske inte låter så viktigt men utan enzymer t.ex i magsäcken så skulle vi svälta ihjäl. Det ingår enzymer i nästan alla cellers alla funktioner.

Allt levande på Jorden består av nukleinsyror (som DNA och RNA),
av olika fetter (som cisfetter, transfeter och mättade fetter),
av polysackarider (som kolhydrater och cellulosa)
samt till sist av proteiner. Ungefär hälften av den mänskliga kroppen består av protein.

Förutom i musklerna så finns protein också i alla inre organ, i enzymer och hormoner, i röda och vita blodkroppar och faktiskt i så gott som cellernas alla funktioner.
Proteiner består huvudsakligen av aminosyror och aminosyror består huvudsakligen av väte, syre, kväve och kol-atomer.

Ungefär 500 aminosyror är kända men bara 22 bygger proteiner (och endast 20 är reguljära och finns kodade i DNA). Det finns även funktionella aminosyror i kroppen som inte ingår i proteiner. 9 aminosyror kan inte tillverkas av den mänskliga kroppen och måste tillföras via maten, de sk. "essentiella" aminosyrorna. Den första aminosyran upptäcktes 1806.

Proteiner ska innehålla minst 50 aminosyror, annars så kallas de peptider istället. Det minsta proteinet, insulin, har 51 aminosyror. De största innehåller upp till 27000 aminosyror. Proteiner bildas som långa kedjor som sedan vecklas ihop till stora bollar, men det finns variationer. Deras komplexa tredimensionella former är viktiga för de olika funktionerna.

Aminosyror, "livets byggstenar", trodde man länge bara fanns på Jorden. Men:
2003 rapporterades aminosyror i interstellära stoftmoln.

2009 rapporterades aminosyra på en komet.

2012 rapporterades att man hittat aminosyror på meteoriter på ett sätt som visar att de bildats under rätt höga temperaturer. Aminosyror kan alltså bildas på flera olika sätt och kan ibland även tåla temperaturer på tusentals grader.

2013 rapporterar man att man funnit molekyler som leder fram till beståndsdelar i aminosyror och DNA, på ispartiklar i den tomma interstellära rymden.

Idag räknar man med att kanske 30 ton organiskt material faller ner på Jorden från rymden varje dag.

I fråga om livets ursprungliga uppkomst så finns det två läger: de som vill se någon form av minnesfunktion först (nukleinsyror eller liknande) och de som vill se någon form av energiomvandling först (metabolism - proteiner eller liknande). Vissa typer av RNA verkar kunna göra bägge sakerna även om de inte är så effektiva.

Alexander Oparin publicerade 1936 The Origin of life on earth. Alla teorier om livets ursprung utgår från Oparins idéer.

1953 utfördes ett kemiskt experiment där man försökte framställa organiska föreningar genom att kopiera förhållanderna på den unga Jorden. Det har sedan dess varit klart att rätt komplicerade molekyler och föreningar kan uppstå på flera olika sätt och ställen och att mycket av livets kemi kan uppstå utan liv och att liv antagligen uppstod för att den organiska kemin fanns först.

Sk. "black smokers" på havsbotten verkar vara en högintressant miljö att titta på, som verkar lösa många problem i sammanhanget. Hoyles kompis Gold har kommit med förslaget att liv kanske först uppstod i berggrunden under marken. Andra förslag pekar på rymden.

2008 rapporterades det att beståndsdelar av DNA har hittats på meteoriter.

DNA och RNA kallas nukleinsyror, informationsbärande molekyler som finns i cellkärnor. Även om DNA nästan alltid är en dubbelspiral så finns det vissa virus med en, tre eller fyra kedjor.

DNA är antagligen den största enskilda molekyl som man känner till. Desto mer komplicerat något är desto mindre chans att det har uppstått av en ren slump. I levande organismer skapas DNA av proteiner och proteiner skapas mha DNA (och RNA).

Hur det hela startade är ännu inte löst. Man tror att livet startade med RNA och ribonukleiner istället och att DNA och proteiner utvecklades senare. De senaste varianterna av RNA-hypotesen menar dock att RNA-världen måste ha föregåtts av nånting ännu mer ursprungligt. 2004 hittades polycykliska aromatiska kolväten i en nebulosa (förkortas PAH på engelska) och det finns ett förslag att RNA-världen skulle ha föregåtts av en PAH-värld.

Kanske uppkom livet mycket tidigare än man har trott, när universum ännu var ungt.

Jorden verkar inte ens vara den mest beboeliga planet vi kan tänka oss. Det kan finnas planeter som är mycket bättre för liv än vår.

Under 60-talet var James Lovelock involverad i NASAs planering för Mars-sonder. Han blev intresserad av Mars atmosfär och konstaterade att den befanns sej i kemiskt jämvikt på ett sätt som Jordens atmosfär inte var. Om livet på Jorden skulle dö ut så skulle Jordens atmosfär förändras drastiskt. Man kunde alltså se på atmosfären om en planet hade liv eller inte. Lovelock drog slutsatsen att Mars inte hade något liv.

Han var sen med och utvecklade CLAW-hypotesen som ett exempel på hur livet på Jorden kunde påverka atmosfären och klimatet. Hans Gaia-hypotes innebär att livet på en planet kan påverka en planets atmosfär och klimat för att maximera livsförutsättningarna. Han har stött på kritik från flera håll, som går ut på att Jordens livsformer inte kan organisera sej för någon gemensam plan, men han har visat att det kan fungera i datorsimuleringar. På senare tid har han varit mycket engagerad mot den globala uppvärmningen.

När NASA utforskar exoplaneter så studerar de bl.a atmosfären och letar bl.a efter kemisk obalans som skulle kunna tyda på liv. Jordens atmosfär innehåller mycket fritt syre. Syret frigörs av växterna med fotosyntesen. Den tidiga Jorden hade en syrefattig atmosfär.

Fotosyntesen sker i kloroplaster i växtceller. Det finns hypoteser om att kloroplasterna en gång kan ha varit självständiga livsformer.
I djurceller så är det mitokondrier som tillverkar ATP som sedan används som energikälla i de flesta av cellens funktioner. Det finns hypoteser om att mitokondrierna en gång har varit självständiga livsformer.
Den amerikanske biologen Lynn Margulis har starkt bidragit till endosymbiontteorin.
Mitokondrier utför nånting som kallas "oxidativ fosforylering" för att tillverka ATP och den processen har vissa likheter med fotosyntesen hos kloroplasterna.
När man studerar metabolism så kan man ibland hitta slående likheter mellan organismer som inte alls är närbesläktade.

Kolhydrater består av kol, väte och syre. Socker, stärkelse och cellulosa är exempel på kolhydrater. Växter bildar kolhydrater mha fotosyntes. Människor har enzymer för att bryta ner sockerarter men inte cellulosa.

Man kan göra fetter av väte, kol och syreatomer. De skapas i första hand av levande organismer och används mest som energilagring och som smörjmedel. De är viktiga i nervsystemet. Det är viktigt att fetter inte är vattenlösliga för en människokropp består huvudsakligen av vatten.

Vi känner till fler ämnen inom organisk kemi än inom oorganisk kemi, trots att organisk kemi bara handlar om kol och oorganisk kemi om alla andra grundämnen. Trots detta finns det hypoteser om kiselbaserat liv och annan exotisk biokemi. Alienmonsten sägs vara kiselbaserade vilket får en att undra hur de kan livnära sej på en diet av enbart kolbaserade människor?

2010 rapporterade NASA att de hittat en bakterie som inte alls behövde fosfor, vilket allt annat liv på Jorden gör.

Plasma i ett magnetfält i tyngdlöst vakum uppvisar tydligen en del intressanta beteenden. De sägs bilda spiralformer som kan utvecklas och kopiera sej och t.o.m. ärva egenskaper. Forskarna vill inte kalla dessa strukturer för levande men påpekar att det är en knepig fråga vad liv egentligen är.

Kan fysiken och kosmologin fortfarande lära sej nånting av biologin?

"Ärftlighet är ett modifierbart lagrat program; metabolism är en universell maskin. Receptet som kopplar ihop dem är en kod, ett abstrakt budskap som kan förkroppsligas i en kemisk, fysisk eller till och med immateriell form. Dess hemlighet är att den kan replikera sig själv. Allting som kan uttnyttja resurserna här i världen för att göra kopior av sig självt är levande"
-Matt Ridley

Det kan i sammanhanget vara passande att rekommendera den fantastiska romanen "Starmaker".