Medea och mereologin
Här har ni en tillämpning av mereologi:
Vad är en del av vad?
En "proper part" kan inte avlägsnas utan att helheten förstörs.
Om man (kontra Latour) postulerar naturen och kulturen som två olika entiteter, vilket är då deras förhållande?
Om man avlägsnar kulturen förstörs naturen då?
Nej, naturen fanns långt innan kulturen fanns och kommer troligen att överleva kulturen.
Om man avlägsnar naturen, förstörs kulturen då?
Ja, högst sannolikt.
Man kan tänka sej ett framtidsscenario där vi har flyttat ut i rymden och åtminstone delvis gjort oss oberoende av Jorden men där är vi inte ännu.
Slutsatsen blir att kulturen inte är en äkta del av naturen, utan bara råkar befinna sej i den, men att naturen däremot är en äkta del av kulturen.
Miljörörelsen har länge hypat Gaiahypotesen, att Jordens totala biosfär utgör en självreglerande helhet, som ett globalt ekosystem. Man har haft en tanke om att ett system i jämnvikt inte bör störas för att det inte ska komma ur jämnvikt. Dynamiska system fungerar dock ofta så att de anpassar sej till störningar och strävar tillbaks mot jämnviktsläget. Miljöbovar har kunnat utnyttja denna logik. "Vi behöver inte oroa oss om den naturliga harmonin, för den sköter Gaia åt oss" har de kunnat argumentera.
I våras läste jag dock om ett alternativ till Gaiahypotesen, nämligen Medeahypotesen. Enligt denna så har livsprocesser en naturligt instabil sida, som Malthus betonade på sin tid. Lovelocks teori är ju i grunden optimistisk även om han betonar att naturen inte får störas för mycket, medan Wards teori i grunden är pessimistisk, även om livet alltid har återhämtat sej, även efter 99%ig utrotning. På så vis så kanske Ward passar miljörörelsens agenda bättre.
Själv så tror jag att det finns både positiv och negativ feedback i naturen.
Shaviro skriver att detta inte är några slutgiltiga slutsatser från hans sida och jag ställer mej lite undrande till att han vill komma bortom självorganiseringens ideal, när Medeahypotesen går ut på att naturen inte är lika självorganiserande som vi har trott, vilket egentligen inte är något argument mot självorganisering som ideal.
Men visst är självorganisering i sej inget bevis på att något är gynnsamt för oss. Bakterier och virus är ju t.ex självorganiserande.
Den naturliga harmonin som vi strävar efter att bevara är ingenting annat än en del av vårt samhälle, nämligen dess fundament. Om harmonin med naturen går förlorad så måste vårt samhälle omformas radikalt, om t.ex naturen slutar att förse oss med råolja. Vi måste ha fred med naturen för vi kan inte vinna ett krig. Naturen kommer alltid att kunna besegra oss med brända-jordens-taktik. Det tar naturen högst en miljon år att utplåna alla spår av oss, inklusive miljöförstöring. Vi måste t.o.m. kämpa mot naturens egen tendens att förändras. Vi kräver en civiliserad och kultiverad natur, som beter sej som en del av samhället. Människans habitat måste skyddas.
andra bloggar om
ekologi, miljö, natur, Gaia, Medea,