Var egoist. Dela med dej.
I de fattigaste länderna är objektiva faktorer som gener och miljö viktigast för hälsa och livslängd. I mer utvecklade länder så blir istället livsstil viktigast. Välstånd över en viss nivå ökar inte längre tillfredsställelsen.
Jämlikhet handlar främst om maktfördelning. Man mår bättre av att kunna vara med och påverka. När fler människor är aktiva i föreningar och organisationer så är det ett hälsosammare klimat i hela samhällslivet, även för de mer välbeställda.
Människor som strävar efter status och förmögenhet blir mindre lyckliga än människor som engagerar sig socialt. Vi blir dock lyckligare av att försöka förbättra oss själva än av att försöka förbättra samhället.
Människor blir stressade, sjuka och olyckliga av att vara relativt sett underordnade, inte av att ha lite i absolut mening. Mindre klyftor leder till mindre stress, sjukdomar och olycka, oavsett ekonomiska tillgångar i absolut mening.
Stressade och olyckliga människor dör fortare. Ökade klyftor leder till kortare medellivslängd.
Andra bloggar om
hälsa
och
livsstil
och
forskning
Andra bloggar om
hälsa
och
livsstil
och
forskning
Buckhard Heim
Buckhard Heim var en tysk teoretisk fysiker, född 9 feb 1925, död 2001.
Han var ett begåvat barn och vill när han var 6 år bli raketforskare. Han diskuterade en atombombskonstruktion med Heisenberg när han var 18. Under andra världskriget arbetade han som sprängmedelstekniker och råkade ut för en olycka i ett laboratorium som gjorde honom blind, nästan döv och utan händer. Han var 19 år. Resten av sitt liv ägnade han mest åt att uveckla sin förenade-fält-teori , Heimteorin.
Han isolerade sej från omvärlden och arbetade intensivt, ibland flera dagar i sträck. Precis som en isolerad genial galning ska så utvecklade han misstänksamhet mot andra. Trots sin isolering så kom det flera artiklar om honom i ganska stora magasin under årens lopp. Hans person fascinerade och man förväntade sej användbara upptäckter från honom.
Heim publicerade 1957 en text om framdrivning där fältframdrivning fastslogs som effektivare än reaktionsframdrivning. Tanken var att utveckla en helt annorlunda teknik för rymdfart. Men hans fältteori var ofullständig.
För att förena kvanteorin och den generella relativitetsteorin så kvantifierade Heim matematiskt rumtiden till tvådimensionella kvanta av rumtid, som han kallade metron. Metron ska nog inte jämföras med bran inom m-teorin utan snarare med qubits.
Heim arbetar med fler än de vanliga dimensionerna. Det finns varianter av hans teori som har 6, 8 eller 12 dimensioner. Från början arbetade han med många dimensioner och försökte minska antalet, men en medarbetare som nu har blivit en egen teoretiker, Dröscher, föredrog en variant med fler dimensioner.
Utifrån dessa metron och dessa dimensioner så påstod sig Heim kunna räkna ut massorna hos elementarpartiklarna, vilket är oförklarat inom Standardmodellen. Att han tycks ha lyckats ganska bra med detta är huvudskälet till att folk fortsätter att intressera sig för hans teorier.
konstgjord gravitation
Tre forskare, bl.a dr Martin Tajmar, påstår sig för första gången ha genererat ett konstgjort "gravitomagnetic" fält.
Effekten uppnåddes genom att accelerera en rund superledare. Det gravitomagnetiska fältet uppvisar egenskaper som liknar elektromagnetiska fält. Som en rörlig elektrisk laddning genererar ett elekromagnetiskt fält så genererar en rörlig massa ett gravitomagnetiskt fält.
Effekten uppnåddes genom att accelerera en rund superledare. Det gravitomagnetiska fältet uppvisar egenskaper som liknar elektromagnetiska fält. Som en rörlig elektrisk laddning genererar ett elekromagnetiskt fält så genererar en rörlig massa ett gravitomagnetiskt fält.
Resultaten presenterades vid en konferens vid ESAs European Space and Technology Research Centre (ESTEC) 21 mars i år.
Om resultaten bekräftas av andra forskare så innebär det ett genombrott i gravitationsforskningen och kan leda till utvecklingen av ny teknik.
Om resultaten bekräftas av andra forskare så innebär det ett genombrott i gravitationsforskningen och kan leda till utvecklingen av ny teknik.
Dampkontroversen
Vetenskap och politik. Två nödvändiga och goda företeelser i dagens samhälle. Utan vetenskap satt vi ännu och hukade i grottor och utan politik så slog vi ihjäl varandra närhelst vi kände för det. Ändå så ska de ha så svårt att samarbeta.
Vetenskapsmän hävdar gärna att allt är objektivt och politiker att allt är relativt. Kanske inte öppet, men politiker vore obegripliga om man bara hörde vad de påstod. I praktiken så verkar de förutsätta att allt går att förhandla, dvs att allt är relativt.
Vetenskapsmän hävdar gärna att allt är objektivt och politiker att allt är relativt. Kanske inte öppet, men politiker vore obegripliga om man bara hörde vad de påstod. I praktiken så verkar de förutsätta att allt går att förhandla, dvs att allt är relativt.
Nåväl, jag kommer nog att återkomma till det bråkiga äktenskapet mellan vetenskap och politik. För tillfället tänkte jag koncentrera mej på en konflikt som pågår i Sverige om Damp-forskningen.
Här är en ganska bra och bred översikt där ni presenteras för de viktigaste personerna och sakförhållanderna inom kontroversen.
Kärvfe verkar ha haft ett otrevligt möte med några dagisfröknar som underkastat sej uppgifter som de inte klarat av. Att därav underkänna neurologisk forskning verkar ganska överilat.
Att t.o.m. Kärvfe kan tänka sej att i sista hand ge amfetamin till något av sina barn om ingen annan utväg fanns verkar underligt inkonsekvent. Tror hon att det ligger något i den neurologiska forskningen iallafall?
Läser man exempelvis detta av Kärfve så är det tydligt att hon på förhand utesluter biologiska förklaringar av mänskligt beteende, och det kan jag inte hålla med om. För mej är biologiska förklaringar av mänskligt beteende fullt rimliga. För Kärfve verkar skuldfrågan vara mycket viktig och hon vill att skulden hamnar hos föräldrar och lärare och inte hos de som får diagnosen.
För mej verkar det som Kärvfe enbart förespråkar den sociala förklaringen medans den andra sidan erkänner att både det biologiska och det sociala spelar in.
Såvitt jag har märkt så är det så som folk i det "biologistiska" lägret vanligtvis brukar resonera, att både arv och miljö är viktigt, vilket sällan erkänns av deras motståndare, som enbart vill koncentrera sej på den sociala sidan av saken och som felaktigt tror att naturvetenskapsmännen är likadana.
Såvitt jag har märkt så är det så som folk i det "biologistiska" lägret vanligtvis brukar resonera, att både arv och miljö är viktigt, vilket sällan erkänns av deras motståndare, som enbart vill koncentrera sej på den sociala sidan av saken och som felaktigt tror att naturvetenskapsmännen är likadana.
På denna hemsida senast uppdaterad -01 så kritiseras Kärfves kritik av flera olika skribenter ur flera olika perspektiv. bl.a jämförs med autism som idag anses helt biologiskt men som från början var lika omdiskuterat och skylldes på kalla föräldrar.
Sex psykiatriker protesterar mot Kärfve och kommentarer av berörd allmänhet.
Här är en historik fram till januari 2005.
Här är en historik fram till januari 2005.
Här frågar man sej "varför denna dramatik" och listar några viktiga punkter samt påpekar också att Sverige har inget system för forskarfusk vilket är en oväntad och intressant brist.
"Christopher Gillberg, professor i barn- och ungdomspsykiatri i Göteborg, tilldelas Philips Nordic Prize 2004 för neurologisk forskning. Priset överräcktes idag av Danmarks Kronprinsessa Mary på Rigshospitalet i Köpenhamn."
Långt initierat försvar för Gillberg
Professor Koch kritiserar här Gillberg och nämner även några andra kontroversiella ställningstaganden som Koch har gjort.
"Hovrätten fastställer därmed tingsrättens domar från i våras"
De medarbetare som strimmlade de 22 hyllmetrarna forskningsmaterial döms till villkorliga domar och mellan 15 och 40 000 i dagsböter.
Även rektorn åtalas. Brev har stömmat in från kollegor till Gillberg försvar.
Även rektorn åtalas. Brev har stömmat in från kollegor till Gillberg försvar.
Det är inte bevisat att Gillberg har fuskat och anklagade ska anses oskyldiga tills motsatsen har bevisats. Eftersom forskningsmaterialet är förstört så kommer det aldrig att kunna bevisas direkt men om annan forskning inte stödjer hans resultat så är det troligt att han har fuskat. Hittills så kan hans forskning kring DAMP sägas likna forskningen kring ADHD. Men exempelvis Brante vill här göra skarp skillnad mellan de olika diagnoserna. Ibland kan sånt vara befogat men inte nödvändigtvis varje gång. Var går den exakta gränsen mellan enkla och komplicerade benbrott?
Även jag tycker som utanförstående betraktare att det är märkligt att materialet har förstörts, men kanske är det som Gillberggruppen säger att sekretesslöftet inte får brytas till något pris, och i så fall så råder det en ganska stor diskrepans mellan regelverket och attityden hos forskarna på fältet. Detta är ju en helt annan fråga i sej än kontroversen kring DAMP, men minst lika intressant.
Andra bloggar om
vetenskap
Konkretiserade abstraktioner
Här på Bathsheba hittar man vackra skulpturer av matematiska objekt och 3Dglasbilder av t.ex Vintergatan, DNA-molekylen eller jordens magnetfält. Konstnären heter Bathsheba Grossman.
Klicka runt, mest hittar man under galleriet.
Klicka runt, mest hittar man under galleriet.
Bronsskulpturerna känns lite keltiska liksom...
Andra bloggar om
Om Akilles häl
Alla människans 23 kromosompar ser likadana ut med ett undantag. En typisk kromosom är x-formad och den enda kromosom som bryter mot mönstret är y-formad. Den kallas också för y-kromosomen. Att det är den som gör fostren inriktade på att bli män känner också de flesta till. Men varför ser den ut som den gör?
Könet bestäms inte på detta sätt hos alla djur. Reptiler och fåglar och andra kloakdjur har andra system. Hos däggdjur bestäms dock könet av ena kromosomen i ett enda kromosompar. Det systemet gör den kromosomen extra utsatt. Och det är hos människan som den kromosomen har blivit mest skadad och förkrympt i hela djurriket .
Y-kromosomen är en skadad och förkrympt x-kromosom som inte får så mycket hjälp av sin partner att hålla sej i form. Snarare samlar y-kromosomen på sej defekter från andra kromosomer.
Detta leder bl.a till att mängden medfödda defekter (sjukdomar, missbildningar och sånt) är större hos män än hos kvinnor.
Andra bloggar om
genetik
vetenskap
Andra bloggar om
genetik
vetenskap
Bara Smitta Eller?
Om du märker att något jag skriver här inte stämmer så hör gärna av dej.
I november 1986 konstateras i England för första gången nervsjukdomen BSE på en ko i England. Sedan tidigare finns en liknande sjukdom hos får, scrapie.
88 förbjöds kött- och benmjölsfoder. 94 förbjuds djurprotein i djurfoder i EU, utom Danmark.
95 första mänskliga dödsfallet i en ny variant av Creutzfeldt-Jacobs sjukdom (vCJS). Man misstänker ett samband med galnakosjukan. EU förbjuder all export av brittiskt nötkött. 4,5 miljoner djur förstörs i brännugnar under några års tid.
97 kommer de första fallen utanför storbritannien. 98 hävs förbudet för brittiskt nötkött. 2000 nya fall i flera länder i Europa. 2001 visar sig tio positiva resultat i Sverige vara falska vid närmare granskning. 2006 dör en svensk ko i BSE. 180 människor har dött i vCJS, flest i storbritannien. (svt-texttv)
BSE och de närbesläktade sjukdomarna har inneburit en revolution inom biologin och har lett till nobelpris 1997 bara för upptäckten av ungefär vad som händer. Fortfarande är detta ett område där mycket är okänt.
BSE är en smittsam sjukdom. Fram till sextiotalet kände man bara till virus och bakterier som orsaker till smittsamma sjukdomar. Både virus och bakterier bär på gener, nästan uteslutande DNA, även om vissa virus består av RNA istället. Allt liv på Jorden var kodat i DNA. Angående virus så anses de idag inte vara en egentlig livsform. Men BSE, scrapie osv verkade inte vara vare sej virus eller bakterier.
-67 föreslogs för första gången att scrapie kunde sakna både DNA och RNA, bara 14 år efter att DNA hade upptäckts. Teorin utvecklades sedan på 80-talet.
På kromosom 20 sitter genen prp som kodar proteinet prp som alla människor har även om det är oklart vad det gör för nytta. Tydligen har det med hjärnan och nervsystemet att göra. Detta protein kan veckas eller rullas ihop på mitten och bli deformerat. Detta kan på okänd väg få andra prp-proteiner i den direkta närheten att göra likadant så att deformationen sprider sig, men deformationen kan kanske också uppstå av andra orsaker eller spontant.
Deformerade prp-proteiner kallas prioner. Prioner är ett smittämne som inte har några gener som skiljer sig från friska proteiner. Däremot finns det varianter av genen som ökar risken för olika former av prionsjukdomar att uppstå. Beroende på var i hjärnan prionerna börjar sprida sej så leder det till olika sjukdomar och BSE hos kor eller Creutzfeldt-Jacobs hos människor är bara en av flera prionsjukdomar.
Trots att prionerna är vetenskapligt högintressanta så kallar Matt Ridley sitt kapitel om prionmysteriet för "Politik" (s.285-299) eftersom frånvaron av vetenskapliga fakta har lett till vidskepelse och tveksamma politiska beslut.
Så fort ett nytt fall av t.ex BSE upptäcks så börjar man söka efter smittvägar och det senaste fallet i Sverige sägs ha smittats för över tio år sedan, vilket är en ovanligt lång inkubationstid. Tidigare har man räknat med fem år. Djurprotein i djurfoder, vilket misstänks vara den huvudsakliga smittkällan, förbjöds redan -94 i hela EU (utom Danmark).
Ridley håller dock möjligheten öppen för att friska prp-proteiner rent slumpmässigt kan rulla ihop sig till prioner hos kanske var miljonte ko.
Det är lite som med konspirationerna. När vi upptäcker något samband så vill vi gärna att det ska finnas någon bakomliggande orsak, men ordning och information kan faktiskt uppstå ur tomma intet (för att inte tala om oordning och desinformation)(till skillnad från energi och materia)(istortsett.)
Så länge man enbart äter rent kött utan inblandning av inälvor, hjärna, ögon och lite sånt, så är risken att smittas hur som helst mikroskopisk. Extra farligt borde det däremot vara att äta människohjärna och även incestuös fortplantning. Ytterliggare skäl att hålla sej i skinnet.
Andra bloggar om
galnakosjukan
vetenskap
medicin
Andra bloggar om
galnakosjukan
vetenskap
medicin
The rich stay healthy, the sick stay poor
Och nu, några citat ur en bra bok:
Bland apor i djurparker befinner sig de apor som får förträngningar i kransartärer längst ner i hackordningen. (---)
Bland apor i djurparker befinner sig de apor som får förträngningar i kransartärer längst ner i hackordningen. (---)
Upptäckten att apor som befinner sig långt nere i hierarkin drabbas av hjärtsjukdomar kom strax efter den långt mer uppseendeväckande upptäckten att brittiska tjänstemän som arbetar i officiella departement också får hjärtsjukdomar i enlighet med sin plats i den byråkratiska hackordningen. (---)
Aporna sitter inne med en ledtråd. Ju längre ner de befinner sig i hackordningen, desto mindre kontroll har de över sina liv. Samma sak gäller för tjänstemännen. Kortisolhalterna ökar inte i takt med den mängd arbete du utför utan i den utsträckning du hunsas av andra människor. (---)
Det faktum att hjärtsjukdomar är ett symptom på bristande kontroll förklarar en hel del av deras sporadiska uppdykande. Det förklarar varför så många människor i chefsbefattningar får hjärtattacker kort efter det att de pensionerat sig och börjat "ta det lungt". (---)
Det förklarar varför människor är kapabla att fördröja en sjukdom, till och med en hjärtattack, tills efter ett bröllop inom den närmaste familjen eller ett jubileum - till slutet av en period av hårt arbete då de har fått ordning på saker och ting. (---)
Det förklarar varför arbetslöshet och socialbidrag är så bra på att göra folk sjuka. Ingen alfa-hane bland aporna har någonsin utsatts för en så benhård och oförsonlig kontroll av de underlydandes liv som den de sociala myndigheterna utövar över de personer som lever på bidrag.
(s.166 - 168)
Återigen har jag citerat friskt ur Genom av Matt Ridley. En bra bok. Läs den.
Posttiteln kommer härifrån.
Återigen har jag citerat friskt ur Genom av Matt Ridley. En bra bok. Läs den.
Posttiteln kommer härifrån.
Andra bloggar om
hjärtattack
kontroll
socialmedicin
Antigravitation
Ser man på: ett uppslag till rymdfärder.
Det handlar om fysisk teori; vetenskapen har tagit ordet "antigravitation" i sin mun. Därmed inte sagt att det är bevisat ännu. Kommentarerna verkar ganska skeptiska.
Det handlar om fysisk teori; vetenskapen har tagit ordet "antigravitation" i sin mun. Därmed inte sagt att det är bevisat ännu. Kommentarerna verkar ganska skeptiska.
Ett objekt som färdas snabbare än 57,7% av ljushastigheten börjar att utstråla antigravitation frammåt i sin färdriktning och knuffar då andra objekt framför sig. Dessa objekt skulle kunna komma nära ljusets hastighet utan att nästan oändlig energi behövs.
Det verkar ganska krångligt. Men man får väl hoppas att det är sant iallafall.
Fyra faser i fysikens och teknikens historia
Fysikens utveckling är parallell med teknikens utveckling.
Det är inte ekonomin som skapar olika världsbilder.
Inte heller är det filosoferna som bestämmer vilka tekniker som fungerar bäst.
Filosoferna producerar olika metafysiker.
Metafysik och fysik inspirerar varandra ömsesidigt.
Med bättre fysik kan man skapa bättre teknik och
med bättre teknik kan man skapa bättre fysik.
Ekonomin föredrar effektivast teknik och struntar i fysik och metafysik.
Så utvecklas hela rasket tillsammans.
Det är inte ekonomin som skapar olika världsbilder.
Inte heller är det filosoferna som bestämmer vilka tekniker som fungerar bäst.
Filosoferna producerar olika metafysiker.
Metafysik och fysik inspirerar varandra ömsesidigt.
Med bättre fysik kan man skapa bättre teknik och
med bättre teknik kan man skapa bättre fysik.
Ekonomin föredrar effektivast teknik och struntar i fysik och metafysik.
Så utvecklas hela rasket tillsammans.
Det går att urskilja vissa faser i fysikens och teknikens utveckling.
1.Klassisk fysik och teknik, Aristoteles fysik
2.Descartes, Leibniz och Newtons fysik
3.Einstein och Bohrs fysik
4.Supersymmetrisk strängteori
Dessa fyra faser korrellerar med samtida faser i teknikens ytveckling:
1.Klassisk fysik och teknik, Aristoteles fysik
2.Descartes, Leibniz och Newtons fysik
3.Einstein och Bohrs fysik
4.Supersymmetrisk strängteori
Dessa fyra faser korrellerar med samtida faser i teknikens ytveckling:
1. Klassisk teknik, Arkimedes
2. Den tekniska utvecklingen under 16-, 17- och 1800-talen
3. Kvantmekaniken, halvledarteknik
4. Datorer krävs för uträkningarna. Man hoppas på utveckling av kvantdatorer för att riktigt få fart på beräkningarna.
2. Den tekniska utvecklingen under 16-, 17- och 1800-talen
3. Kvantmekaniken, halvledarteknik
4. Datorer krävs för uträkningarna. Man hoppas på utveckling av kvantdatorer för att riktigt få fart på beräkningarna.
Andra bloggar om
fysik
teknik
kvantdatorer
Släktdrag
Människans genom är nu kartlagt om än inte färdigtolkat. Människan delar många av sina gener med andra varelser på jorden. Allt jordiskt liv är besläktat, såväl djur som växter och mikroorganismer.
Människor delar olika procentsatser gener med olika varelser.
En människa är 98% apa
78% hund
och 30% kålhuvud
Jag tycker att det förklarar en hel del.
Människor delar olika procentsatser gener med olika varelser.
En människa är 98% apa
78% hund
och 30% kålhuvud
Jag tycker att det förklarar en hel del.
Genom
Jag skulle vilja rekommendera boken Genom En genetisk biografi över människan av Matt Ridley Från 1999 på Richters förlag i svensk översättning. (ISBN 91 7709 040 3). "Genom" uttalas alltså med betoning på o:et och är namnet på en genetisk uppsättning, löst uttryckt, som i "det mänskliga genomet" t.ex.
Trots att den börjar få några år på nacken tycker att ändå att den fortfarande är en bra introduktion till ämnet. Sällan har jag i populärvetenskapliga sammanhang fått en så begriplig överblick över genetik i allmänhet och det mänskliga genomet i synnerhet. Märkliga och överraskande insikter avlöser varandra och det känns snart som om den svenska allmänbildningen borde uppdateras.
Såhär börjar första kapitlet:
"I begynnelsen var ordet. Ordet omvände havet med sitt budskap och kopierade sig själv oupphörligt och evigt. Ordet upptäckte hur det kunde omfördela kemiska ämnen för att fånga små virvlar i entropins flod och få dem att leva."
Han är inte alltid lika poetisk, nästan bara här. Men vad betyder det?
"Livet är svårdefinierat men det består av två vitt skilda färdigheter: förmågan att replikera sej och förmågan att skapa ordning (...) Nyckeln till båda dessa sidor hos livet är information."
Kanske avslöjar jag i framtida inlägg några av de mer anmärkningsvärda faktumen. Den som följer bloggen får se.
(Om "faktum" är singularis och "fakta" pluralis, varför heter det då "faktumen" och inte t.ex "faktana"?)
Andra bloggar om
genetik
Trots att den börjar få några år på nacken tycker att ändå att den fortfarande är en bra introduktion till ämnet. Sällan har jag i populärvetenskapliga sammanhang fått en så begriplig överblick över genetik i allmänhet och det mänskliga genomet i synnerhet. Märkliga och överraskande insikter avlöser varandra och det känns snart som om den svenska allmänbildningen borde uppdateras.
Såhär börjar första kapitlet:
"I begynnelsen var ordet. Ordet omvände havet med sitt budskap och kopierade sig själv oupphörligt och evigt. Ordet upptäckte hur det kunde omfördela kemiska ämnen för att fånga små virvlar i entropins flod och få dem att leva."
Han är inte alltid lika poetisk, nästan bara här. Men vad betyder det?
"Livet är svårdefinierat men det består av två vitt skilda färdigheter: förmågan att replikera sej och förmågan att skapa ordning (...) Nyckeln till båda dessa sidor hos livet är information."
Kanske avslöjar jag i framtida inlägg några av de mer anmärkningsvärda faktumen. Den som följer bloggen får se.
(Om "faktum" är singularis och "fakta" pluralis, varför heter det då "faktumen" och inte t.ex "faktana"?)
Andra bloggar om
genetik
Tretton vetenskapliga mysterier
Vill du satsa på ett framtidsyrke så bli vetenskapsman. Det verkar återstå en hel del att göra. I New Scientist så tar man i denna artikel upp tretton vetenskapliga anomalier som inte kan förklaras idag (eller i mars i fjol när den skrevs). I tur och ordning så är det:
placeboeffekten
universums homogena temperatur
extrastarka kosmiska strålar
homeopatibevis från en Belfastundersökning
mörk materia
Vikingsondens metanexperiment på Mars
tetraneutroner
Pioneeravvikelsen
mörk energi
Kupierklyftan
wow-signalen från Skytten
variabla konstanter (alfa)
kall fusion
Varför intresserar sånt här mej? Vill jag se problem för vetenskapen? Är jag en irrationalist som vill se vetenskapen misslyckas? Nej, jag gillar bara mysterier. En del läser deckare, andra läser om nedgrävda piratskatter.
Ju fler problem vetenskapen har, desto mer återstår det att upptäcka.
Här är en kort text om vetenskapliga anomalier som jag skrev för ett år sedan.
Andra bloggar om
vetenskap
placeboeffekten
universums homogena temperatur
extrastarka kosmiska strålar
homeopatibevis från en Belfastundersökning
mörk materia
Vikingsondens metanexperiment på Mars
tetraneutroner
Pioneeravvikelsen
mörk energi
Kupierklyftan
wow-signalen från Skytten
variabla konstanter (alfa)
kall fusion
Varför intresserar sånt här mej? Vill jag se problem för vetenskapen? Är jag en irrationalist som vill se vetenskapen misslyckas? Nej, jag gillar bara mysterier. En del läser deckare, andra läser om nedgrävda piratskatter.
Ju fler problem vetenskapen har, desto mer återstår det att upptäcka.
Här är en kort text om vetenskapliga anomalier som jag skrev för ett år sedan.
Andra bloggar om
vetenskap
Käbbel på hög nivå
Jag fick en ganska dålig bild av universitetet när jag läste där. Jag hade tänkt mej en akademisk karriär men väl där så var det inte alls som jag hade tänkt mej.
Min största begåvning är att jag är kreativ och därmed så borde jag jobba med något kreativt yrke. Att vara forskare är inte speciellt kreativt.
De viktigaste egenskaperna är att man är noggrann och ihärdig och uthållig. Och en jävel på akademiska intriger.
Jag har alltid varit dålig på att intrigera och det kanske är en positiv egenskap men det är oxå en egenskap som behövs överallt, på alla arbetsplatser, även på akademisk nivå. Utom kanske som städare och andra liknande jobb som ingen vill konkurrera om.
Men med dagens skyhöga arbetslöshet (i praktiken över en miljon svenskar) så är väl även de arbetena eftertraktade. T.o.m. akademiker går utan jobb.
Så att jag har ett jobb är ju bra. Att jag mest har det för inkomsten gör inte så mycket.
Jag vantrivs ju inte. Det är t.o.m. rätt kul ibland.
En bild av det sobra universitetslivet kan man få om man läser kommentarerna här och här, från den rekordeliga bloggen Det Progressiva USA. En personlig favorit.
Min största begåvning är att jag är kreativ och därmed så borde jag jobba med något kreativt yrke. Att vara forskare är inte speciellt kreativt.
De viktigaste egenskaperna är att man är noggrann och ihärdig och uthållig. Och en jävel på akademiska intriger.
Jag har alltid varit dålig på att intrigera och det kanske är en positiv egenskap men det är oxå en egenskap som behövs överallt, på alla arbetsplatser, även på akademisk nivå. Utom kanske som städare och andra liknande jobb som ingen vill konkurrera om.
Men med dagens skyhöga arbetslöshet (i praktiken över en miljon svenskar) så är väl även de arbetena eftertraktade. T.o.m. akademiker går utan jobb.
Så att jag har ett jobb är ju bra. Att jag mest har det för inkomsten gör inte så mycket.
Jag vantrivs ju inte. Det är t.o.m. rätt kul ibland.
En bild av det sobra universitetslivet kan man få om man läser kommentarerna här och här, från den rekordeliga bloggen Det Progressiva USA. En personlig favorit.
Märk hur vår skugga ...
Oscar Swartz har en mycket intressant blogg vilket mer renomerade åsiktsmaskiner än jag anser. På en punkt känner jag dock att jag måste korrigera honom.
Elva år gammal i evighet stämmer inte. Människor kommer att dö av sjukdomar och olyckor men de kommer iallafall att dö. Den fysiska kroppen kommer alltid att gå under. Endast religioner kan lova evigt liv. Även evig ungdom måste förhålla sej till döden. Intressant att detta inte bara är ett erbjudande om evigt liv utan också om evig ungdom - Puer Aerternitas.
Cryogenics, immortalists ... om man nu tillvarje pris vill att den fysiska kroppen ska leva vidare i en obestämd framtid så måste det bero på att man inte alls tror på något liv efter döden. Vilket är synd eftersom den fysika kroppen per definition är förgänglig vilket en odödlig själ inte hade varit. Fast man hinner ju med mer på en miljon år än på knappt hundra.
Elva år gammal i evighet stämmer inte. Människor kommer att dö av sjukdomar och olyckor men de kommer iallafall att dö. Den fysiska kroppen kommer alltid att gå under. Endast religioner kan lova evigt liv. Även evig ungdom måste förhålla sej till döden. Intressant att detta inte bara är ett erbjudande om evigt liv utan också om evig ungdom - Puer Aerternitas.
Cryogenics, immortalists ... om man nu tillvarje pris vill att den fysiska kroppen ska leva vidare i en obestämd framtid så måste det bero på att man inte alls tror på något liv efter döden. Vilket är synd eftersom den fysika kroppen per definition är förgänglig vilket en odödlig själ inte hade varit. Fast man hinner ju med mer på en miljon år än på knappt hundra.
Äpplen och päron
Idergards ledare i Svd har hittills bara fått kritik i bloggvärlden. Jag tänker försöka att skilja mej från mängden här.
Det är viktigt att kunna skilja på saker. Det kallas att göra distinktion och om man är bra på det så kan man t.o.m. sägas ha distinktion, lustigt nog.
Likhetsfeminister hävdar att det inte är någon skillnad på pojkar och flickor egentligen, eller att skillnaderna bara är inlärda, eller att skillnaderna är försumbara, eller nått liknande.
Det är bra att kunna skilja på genus och kön, även om den skillnaden har ifrågasats från feministiskt håll, eftersom den antyder att "kön" skulle vara något naturligt till skillnad från "genus".
Det är också bra att kunna skilja på genusteori och feminism. Kritiken av genusteorin på universiteten har, såvitt jag sett det, huvudsakligen gått ut på att genusteoretikerna i hög grad har varit feminister och att detta verkar ha påverkat deras forskningsresultat.
Hur mycket ickefeministisk genusteori finns det? Någon alls? Beror det på att feminismen är en sann ideologi om verkligheten eller på att feministiska genusteoretiker låter sin ideologi styra forskningsresultaten? Enligt dem själva så är det tydligen ingen skillnad eftersom all vetenskap är ideologiskt influerad.
Det är bra att kunna skilja på vetenskap och politik och om man säger att all vetenskap är ideologiskt influerad så har man visat att man inte kan det eftersom man ser politik även där det inte finns. Det finns nog även vetenskap som är ideologiskt influerad men förhoppningsvis så är det inte så stor del.
Det finns skäl för feminister att distansera sig från en naiv tilltro till vetenskap. Likhetsfeminismen är lite ovanlig eftersom det är en av få ideologier som anser sig veta bättre än naturvetenskapmän om deras eget forskningsfält. Det jag åsyftar är forskning kring biologiska, neurologiska och psykologiska könsskillnader.
Feminister måste anse att det mesta av denna forskning är ren politisk propaganda. Inte undra på att de vill starta lite akademisk moteld.
Idergard kanske hoppas för mycket av borgarna dock. Även om sossarnas block har varit ledande i feministiska frågor så har moderaternas block varit följande och det finns feminister i varje parti.
Levande illustration
När jag var i affären idag så hejdade jag mej framför tidningshyllan. Där stod två tjejer, kanske tjugofemårsåldern, och tittade i Illustrerad Vetenskap. När jag tänkte efter så hade jag nog aldrig sett några tjejer nånsin stå och läsa i Illustrerad Vetenskap, så jag blev först riktigt glad.
Men de såg kritiska ut och diskuterade upprört något som jag inte hörde. Senare såg jag de stå i kön med var sitt nummer av Elle i korgarna och ingen Illustrerad Vetenskap. Vad var det då som hade intresserat dem? Jag gick bort till tidningshyllan igen och kikade lite i tidningen i fråga. Och där fanns det en artikel om de neurologiska skillnaderna mellan könen. Det kallar jag illustrerad vetenskap.
Men de såg kritiska ut och diskuterade upprört något som jag inte hörde. Senare såg jag de stå i kön med var sitt nummer av Elle i korgarna och ingen Illustrerad Vetenskap. Vad var det då som hade intresserat dem? Jag gick bort till tidningshyllan igen och kikade lite i tidningen i fråga. Och där fanns det en artikel om de neurologiska skillnaderna mellan könen. Det kallar jag illustrerad vetenskap.