Dampkontroversen
Vetenskap och politik. Två nödvändiga och goda företeelser i dagens samhälle. Utan vetenskap satt vi ännu och hukade i grottor och utan politik så slog vi ihjäl varandra närhelst vi kände för det. Ändå så ska de ha så svårt att samarbeta.
Vetenskapsmän hävdar gärna att allt är objektivt och politiker att allt är relativt. Kanske inte öppet, men politiker vore obegripliga om man bara hörde vad de påstod. I praktiken så verkar de förutsätta att allt går att förhandla, dvs att allt är relativt.
Vetenskapsmän hävdar gärna att allt är objektivt och politiker att allt är relativt. Kanske inte öppet, men politiker vore obegripliga om man bara hörde vad de påstod. I praktiken så verkar de förutsätta att allt går att förhandla, dvs att allt är relativt.
Nåväl, jag kommer nog att återkomma till det bråkiga äktenskapet mellan vetenskap och politik. För tillfället tänkte jag koncentrera mej på en konflikt som pågår i Sverige om Damp-forskningen.
Här är en ganska bra och bred översikt där ni presenteras för de viktigaste personerna och sakförhållanderna inom kontroversen.
Kärvfe verkar ha haft ett otrevligt möte med några dagisfröknar som underkastat sej uppgifter som de inte klarat av. Att därav underkänna neurologisk forskning verkar ganska överilat.
Att t.o.m. Kärvfe kan tänka sej att i sista hand ge amfetamin till något av sina barn om ingen annan utväg fanns verkar underligt inkonsekvent. Tror hon att det ligger något i den neurologiska forskningen iallafall?
Läser man exempelvis detta av Kärfve så är det tydligt att hon på förhand utesluter biologiska förklaringar av mänskligt beteende, och det kan jag inte hålla med om. För mej är biologiska förklaringar av mänskligt beteende fullt rimliga. För Kärfve verkar skuldfrågan vara mycket viktig och hon vill att skulden hamnar hos föräldrar och lärare och inte hos de som får diagnosen.
För mej verkar det som Kärvfe enbart förespråkar den sociala förklaringen medans den andra sidan erkänner att både det biologiska och det sociala spelar in.
Såvitt jag har märkt så är det så som folk i det "biologistiska" lägret vanligtvis brukar resonera, att både arv och miljö är viktigt, vilket sällan erkänns av deras motståndare, som enbart vill koncentrera sej på den sociala sidan av saken och som felaktigt tror att naturvetenskapsmännen är likadana.
Såvitt jag har märkt så är det så som folk i det "biologistiska" lägret vanligtvis brukar resonera, att både arv och miljö är viktigt, vilket sällan erkänns av deras motståndare, som enbart vill koncentrera sej på den sociala sidan av saken och som felaktigt tror att naturvetenskapsmännen är likadana.
På denna hemsida senast uppdaterad -01 så kritiseras Kärfves kritik av flera olika skribenter ur flera olika perspektiv. bl.a jämförs med autism som idag anses helt biologiskt men som från början var lika omdiskuterat och skylldes på kalla föräldrar.
Sex psykiatriker protesterar mot Kärfve och kommentarer av berörd allmänhet.
Här är en historik fram till januari 2005.
Här är en historik fram till januari 2005.
Här frågar man sej "varför denna dramatik" och listar några viktiga punkter samt påpekar också att Sverige har inget system för forskarfusk vilket är en oväntad och intressant brist.
"Christopher Gillberg, professor i barn- och ungdomspsykiatri i Göteborg, tilldelas Philips Nordic Prize 2004 för neurologisk forskning. Priset överräcktes idag av Danmarks Kronprinsessa Mary på Rigshospitalet i Köpenhamn."
Långt initierat försvar för Gillberg
Professor Koch kritiserar här Gillberg och nämner även några andra kontroversiella ställningstaganden som Koch har gjort.
"Hovrätten fastställer därmed tingsrättens domar från i våras"
De medarbetare som strimmlade de 22 hyllmetrarna forskningsmaterial döms till villkorliga domar och mellan 15 och 40 000 i dagsböter.
Även rektorn åtalas. Brev har stömmat in från kollegor till Gillberg försvar.
Även rektorn åtalas. Brev har stömmat in från kollegor till Gillberg försvar.
Det är inte bevisat att Gillberg har fuskat och anklagade ska anses oskyldiga tills motsatsen har bevisats. Eftersom forskningsmaterialet är förstört så kommer det aldrig att kunna bevisas direkt men om annan forskning inte stödjer hans resultat så är det troligt att han har fuskat. Hittills så kan hans forskning kring DAMP sägas likna forskningen kring ADHD. Men exempelvis Brante vill här göra skarp skillnad mellan de olika diagnoserna. Ibland kan sånt vara befogat men inte nödvändigtvis varje gång. Var går den exakta gränsen mellan enkla och komplicerade benbrott?
Även jag tycker som utanförstående betraktare att det är märkligt att materialet har förstörts, men kanske är det som Gillberggruppen säger att sekretesslöftet inte får brytas till något pris, och i så fall så råder det en ganska stor diskrepans mellan regelverket och attityden hos forskarna på fältet. Detta är ju en helt annan fråga i sej än kontroversen kring DAMP, men minst lika intressant.
Andra bloggar om
vetenskap
Kommentarer
Trackback