En hundstjärna, are you serious?
Jag var och såg Ghostrider. Ännu en marvel-film. Snygga specialeffekter och en cool figur, men handlingen var alltför enkel. De kunde gärna ha krånglat till det lite, men de räknade väl med en publik av tolvåringar.
Jag hoppas att någon nån gång får idén att göra en film med the Inhumans, som främst brukar stöta ihop med Fantastiska Fyran. Jag gillar idén med Inhumans, även om många är lite töntiga.
De har ett gömt land. Deras superkrafter gör dem individuellt mäktigare än människor men de är inte så många och de är mycket känsliga för människornas smittämnen. Deras land låg först där Atlantis sägs ligga, sedan där Samarkand sägs ligga och flyttades till sist till himlen (rymden).
Jag gillar deras ledare Svarta Blixten (Black Bolt). En mörk prins, en laglös kunglighet, ett tyst ledarskap, en maskerad förebild.
Och jag gillar hunden Lockjaw, på svenska översatt till Storkäft. Han är inte mindre än mänsklig; Han är sant "inhuman". Den mest "inhuman" av the Inhumans. Här är en hel fansite som bara handlar om hur cool (och förbisedd) Lockjaw är.
"The intelligent Lockjaw is the key to really interesting stories that go beyond anything else we ever see. Think about it: all the major Marvel superheroes are basically the same. They represent modern western values. They are all break-offs from humans, or aliens that look and act just like us. But the Inhumans offer a chance of something genuinely different: a whole other race. Lockjaw is the key to this: a non-humanoid, who does not think or act like us. "
Andra bloggar om
Öppet brev till Derrida
Kära Derrida,
jag är inte helt säker på att jag förstår hur du menar. Ibland tror jag nästan att du bara leker lekar med mej. Vilket du ju också säger att du gör. Nåväl.
Många ser dej nog som någon sorts skeptiker som bara vill vända in och ut på filosofiska texter och få dem att säga något annat än vad de var menade att säga. Andra tror att du är en sorts lömsk materialist som vill visa på den bortglömda materialiteten hos de filosofiska idéerna, de oavsiktliga bibetydelserna. Det var nog många som sen blev förvånade när du under 90-talet mot slutet av ditt liv började intressera dej för religion i allmänhet och judisk mystik i synnerhet. Att du skulle vara influerad av judisk mystik förnekar du förstås, men du förnekar ju alltid allting man vill tillskriva dej.
Vissa tror att du underkänner allt vad filosofi heter och bara vill bevisa att man inte kan komma till några hållbara filosofiska slutsatser och kanske att man bör sluta med en så ofruktbar hobby. Fast detta är ju paradoxalt eftersom detta i sej är en sorts filosofisk åsikt och en som inte är självapplicerbar. En filosofisk slutsats om att man inte kan komma till några filosofiska slutsatser? All kritik av filosofin som sådan faller på sin egen orimlighet. Du skriver ju också att inte bara filosofin utan även metafysiken är ofrånkomlig, kanske som en naturlig vidareutveckling av vilken kunskapsaktivitet som helst.
Men filosofin tycks för dej inte handla om att komma fram till slutgiltiga lösningar. Detta är bara ett motiv som behandlas bland andra. Istället för att sträva efter ett platonskt idealtillstånd där filosofin till sist har uppnått sitt sanna ansikte så driver de filosofiska texterna kring i en fasrymd där stabilitet tycks vara ett annat ord för stagnation. Att fråga efter den bästa filosofin är som att fråga efter det bästa matematiska objektet. Vi har (ännu) inga begrepp för denna miljö. Att kalla det "meningsfullt" eller "meningslöst" är bara att trampa igenom metaspråksnivån och ramla ner på objektsspråksnivån. Även dessa är begrepp som är indragna i själva spelet.
En fullbordad filosofi skulle vara en avslutat och död filosofi. Med din närläsning av de filosofiska texterna vill du visa att ett sånt tillstånd vore en illusion. All kommunikation är alltid underbestämd och alternativa tolkningar är alltid möjliga. Det finns alltid utrymme för lek. Och likadant med dej. Ju närmare man tycks komma någon slags "position" som du skulle kunna ha, desto mer glider du undan. Du leker alltid kommentator. Alltid nära, aldrig där. Kanske är det inget du eftersträvar. Kanske är det ofrånkomligt. Vad säger du?
"Jag tar chansen/risken att inte mena/säga nånting."
Andra bloggar om
Apophenia
I fredags, den 23e, så grep polisen 23 bråkmakare i Karlstad. Samma dag så hade också filmen the number 23 premiär. Den var inte jättebra. Det var inte heller första filmen där nummer 23 spelar en viktig roll. Läs mer om numret här. Ordet "apophenia" myntades 1958. 1+9+5+8=23
da hood
Såhär är mina grannar:
Utmärkande drag :
Unga
Ganska välutbildade
Singlar
Låg- och Medelinkomsttagare
Hyresrätt i medelstor stad
Nöjesintresserade
Förändringsbenägna kollektivister
studenter, med andra ord.
Kolla in ditt grannskap.
Hittat här.
Född professionell
Alla som har sett House vet att den bästa läkaren man kan få är en kallhamrad känslolös djäkel och att empati och sympati bara kommer ivägen för objektivitet och effektivitet. Även om House är ett påhittat extremt exempel så är han baserad på riktiga läkares erfarenheter. Nånstans så måste man som läkare bara bry sej lagom om patienter så dör för en för annars så kunde man aldrig fortsätta med yrket. Jag vet iallafall att jag inte vill att min läkare ska vara något melankoliskt nervknippe.
Tydligen så finns det folk som passar som läkare och en del som passar jättebra och det ska vi ju vara glada och nöjda med. Människor skiljer sig naturligt åt. En del är si och en del är så. Om alla får vara som dom är så är det bäst för alla.
Jag har här skrivit lite om aspergares betydelse för mjukvaruvärlden. Aspergare räknas ju som handikappade, högfungerande autister brukar dom kallas, men en del gör ändå en stor samhällsnytta. Hade alla varit aspergare så hade vi varken haft krig eller skvallertidningar. Och ingen hade saknat det.
Här kan vi läsa om att olika moraluppfattningar t.o.m. kan ha en rent neurologisk grund. Det är nog mindre idé att försöka omvända människor till en annan moraluppfattninging om deras moral grundar sej i hur deras hjärna är uppbyggd. Bloggen "Paradigm" (ej att förväxla med "Paradigmbloggen") har läst Nature som skriver om Antonio Damasio, en mycket intressant neurolog som ofta kommer med spännande forskningsresultat.
Själv är jag glad ju fler utilitarister det finns i samhället. Om man tar exemplet där en person knuffar en annan framför tåget för att rädda tio så finns det tolv personer i exemplet. Chansen är en tolftedel att jag är den oskyldige som hamnar framför tåget, en tolftedel att jag är den som knuffar och tio tolftedelar att jag är en av de som räddas. Exemplet finns här, och är ett av de som används av Antonio Damasio för att undersöka människors moraluppfattningar.
Paradigm använder detta för att kalla Tännsjö hjärnskadad (kanske). Torbjörn Tännsjö är en mycket intressant moralfilosof vars största brist kanske är att han inte räknar med hur irrationella människor är. Det borde han göra. Politik och filosofi är en bra antologi med texter av Tännsjö. (ISBN 91-89291-02-6)
Andra bloggar om
Brainy Bangers Ball
Man behöver inte alls vara dum för att lyssna på hårdrock. Tvärtom lyssnar många smartskallar på det, visar forskning. Forskarna tror att äggskallarna har jobbiga prestationskrav på sej. Jag har tidigare nämnt något om hur smarta olika musikstilar är.
Hittat här.
Tillägg 24/3: Vetenskapsnytt skriver om undersökningen.
Hugo de Groot
"Genom att förstå många saker, så har jag uppnått ingenting."
Det var hans sista ord, den svenske ambassadören, som dog i Tyskland efter ett skeppsbrott på Östersjön. Helt rätt hade han inte. Han hade förstått många olika saker men även uppnått en hel del. Visserligen dog han i efterlyst i hemlandet, holländare som han var, men idag är han en av Nederländernas mest kända historiska personer. Kanske är det för hans skull som internationella domstolen ligger i Haag. Hugo Grotius brukar kallas "Folkrättens Fader".
Grotius definierade det Internationella Samfundet som de stater som erkänner att stater och ledare har lagar som gäller för dem alla. Alla människor likväl som nationer är undersåtar under denna internationella lag. Skrivna överrenskommelser håller samman samfundet. Det är inte otroligt att andra personer hade kommit fram till liknande slutsatser om inte Grotius hade funnits, men som det nu är så är det Hugo Grotius tankar och böcker som ligger till grund för mycket av folkrätt, internationell rätt och krigslagar.
Även tanken att haven är "fria" kommer från honom. Han började som ett begåvat underbarn som gjorde sej en karriär som jurist. Han nådde snart höga officiella positioner och stängde sin privata praktik. 1613 fick han en dispyt mellan Storbritannien och Holland på halsen. Brittiska fartyg hade tillgångatagit två holländska fartyg som de hävdade gjorde intång i brittiska farvatten. Grotius hävdade att haven borde vara öppna för alla och skrev även en bok om ämnet, Mare Liberum. Storbritannien höll inte med vid tillfället, men med tiden så skulle Grotius tanke bli internationell lag.
Han publicerade sitt huvudverk De iure belli ac pacis (Om lagen för krig och fred) 1625. Att sätta upp lagar för krigsföring kan för en del kanske verka paradoxalt, men genom att definiera en legitim krigsföring så bygger man för en hållbar fred. Kriget blir civiliserat. Enligt Grotius så är vissa krig moraliskt nödvändiga att utkämpa. Det finns vissa moraliska skäl till krig och vissa moraliska sätt att utöva krig. Enligt en skröna så hade kung Gustav Adolf ett exemplar av Grotius krigsbok under sin huvudkudde, brevid Bibeln.
Grotius tog sitt stöd i en naturrätt, en tanke att saker var bra eller dåliga i sej själv, och bröt därmed med ex. kalvinisterna som hävdade att all moral kom direkt från Gud. Under hans livstid hade den toleranta holländska nationen blivit en kalvinistisk teokrati. Fastän både juridiskt och teologiskt intresserad så kämpade han för att separera de två sfärerna.
Moraliska, politiska och juridiska normer är alla baserade på lagar härledda från eller givna av naturen. En studie av naturen själv, och mer specifikt, av den mänskliga naturen, kan räcka för att lära oss det viktigaste om politik, etik och lag. Den mänskliga naturen är konstituerad av två essentiella egenskaper: intresset för själv-bevarande och behovet av samhälle.
Källan till naturlig lag är handlingars förenlighet med vår natur som rationella och sociala varelser. Den naturliga lagen uppmanar oss att göra handlingar som passar vår rationalitet, socialitet och vårt behov av självbevarande. Själv-bevarandedriften och den sociala impulsen är både emotionella och kognitiva, dom är både rationella och irrationella, och har möjligheten av både oreflekterade instinkter och väluttänkta planer.
Naturrätten gäller alla rationella och sociala varelser som sådana. Det spelar ingen roll vad de tänker eller tror. Om dom är rationella och sociala så gäller naturrätten för dem. I hans samtid fanns det en del som menade att man bara behövde bete sig moraliskt mot kristna. Detta tog han avstånd ifrån. Däremot accepterade han att slaveri kunde vara legitimt. Han hjälpte även till att omdefiniera rättigheter till att bli en slags tillgångar som en individ har. Man har exempelvis rätt att sälja sin frihet. Så såg man inte på saken under medeltiden.
Under sitt liv gav han ut ett sextiotal längre verk, och oräknerliga kortare, inom skiftande områden. Han slösade även bort sin begåvning på att försöka få de olika religiösa fraktionerna att komma överrens. Detta ledde till en del intressant teologi, men inga praktiska resultat.
Liksom Leibniz skulle komma att göra så trodde Grotius att det fanns korn av sanning hos alla stora tänkare genom historien. Hans uppdrag som deras arvinge är att förena dem alla i en gemensam teori.
Leibniz, Thomas Reid, Locke och Hume hade höga tankar om Grotius medan Rousseau, Voltaire och Pufendorf inte hade så höga tankar om honom. Han var den främste företrädaren för naturrätten fram till Kant som försökte utplåna honom ur historien. Kant misskrediterade ju hela naturrättstraditionen. Inom statsvetenskapen så utgör den grotianska skolan medelvägen mellan den cyniska machiavelliska skolan och den idealistiska kantska skolan.
Kalvinisterna fängslade honom vid ett tillfälle och hans flykt i en låda är välkänd bland holländare. Grotius tog avstånd från kalvinisternas predestinationslära och hävdade istället människans fria vilja. Kalvinisterna anklagade honom för förräderi och resten av sitt liv fick han huvudsakligen spendera utomlands.
Hans böcker gav honom flera beundrare och Axel Oxenstierna gjorde honom till Sveriges ambassadör i Paris. Grotius är bl.a med som ambassadör och avslutar trettioåriga kriget. Drottning Kristina, som även ledde till Descates förtida död, kallar dock Grotius (1583-1645) till Stockholm. Upprepade stormar på Östersjön blir hans undergång.
Hans motto var hans familjs: Ruit hora - Tiden undflyr oss.
Andra bloggar om
lagstiftning
lagar
mänskliga fri och rättigheter
mänskliga rättigheter
krigsförbrytelser
Alternativ till övervakning?
Jag skrev om Erik S. kommentar hos Swartz Texplorer, sen skrev Erik S. en egen post om saken.
Falkvinge accepterar utmaningen. Det kan bli en intressant diskussion.
Tillägg 22/3: Erik på Framtidstanken hävdar att jag har missförsått honom.
Andra bloggar om
Falkvinge
Swartz
Starck
Den prekära applikationen
En slags tillämpning av "systemteori" beskrivs här. "Systemteorin" används i socialtjänsten och enligt Jan Erikssons (2003) beskrivning så är det tveksamt vilken nytta den gör. Som den nu används. Kort sammanfattning: allt är relativt och det är aldrig ens fel att två träter.
Om jag tolkar det hela rätt så används "systemteori" som en slags legitimering av en liten samling enkla svar. Problemet här tycks vara att man gör det lätt för sej i tolkningen av "systemteorin", medan vad den egentligen borde säga är att allting är komplicerat. Den bör ge olika svar för olika fall istället för samma svar hela tiden. De som förespråkar och använder "systemteorin" tycks inte förstå den, och då kan man fråga sej varför de egentligen förespråkar den.
Andra bloggar om
Lagar är hårda, program är mjuka
En mjukvara har blivit stämd. För att utöva juridik utan licens. Stämd av människor. Visserligen hade programmet gjort några smärre fel men det var hela idén som dömdes ut. Exakt varför expertsystem inte bör utöva juridisk rådgivning är oklart. Var det kanske konkurrensen som störde? Utsikten med en framtid med en alltmer automatiserad juridik? Programmets skapare använde sej själv av en mänsklig jurist. Men så var hans expertsystem inte heller specialiserat på den typen av stämningar.
Andra bloggar om
och vad tycker du om fönstertittare då?
Swartz har skapat ett wikiinitiativ för medborgarjournalistik mot övervakningssamhället.
Här pågår en namninsamling månaden ut.
Techne, Framtidstanken och Eudoxa är ju inte emot de olika förslagen på utökad avlyssning som många andra liberaler och teknikfreaks är. Erik Starck ställer några frågor i kommentarerna här på Texplorer, som jag tror visar lite hur de tänker.
Är svenska rättssystemet tillförlitligt idag? Mikael Viborg har erfarenheter att fundera över.
Kanske inte helt orelaterat.
Tillägg 22/3: Erik på Framtidstanken hävdar att jag har missförstått honom.
Andra bloggar om
Fra
avlyssning
integritet
övervakning
Less is more
Och du som trodde att hjulet redan var uppfunnet. Detta visar att det kan löna sej att tänka över saker igen. Även framgångsrik design kan ibland förbättras. Snyggt blev det.
Andra bloggar om
teknik
design
Höjden av låghet
Det är dags att lägga ner alla rymdprogram. Rymden har blivit ohjälpligt nedsmutsad och skändad. Intergalaktiska styrkor omringar jorden och skramlar med vapnen. Och NASA som bekymrar sej om rymdskrot i omloppsbana! Det finns värre saker. Och jag som trodde att det inte kunde bli fånigare än när ordet "golfbana" fick en helt ny betydelse för några månader sedan.
Andra bloggar om
diplomatiska förvecklingar
Babord och styrbord
Om man ska pressa in politiken i ett endimensionellt schema med två riktningar så får man förenkla bort t.ex att de moderna idelogierna är tre till antalet. På en höger-vänster-skala så får liberalismen bara bli mellantinget mellan konservatismen och socialismen. Eller kanske det inte är en rimlig tolkning? Ronald Dworkin protesterar mot en sån tolkning.
Tänk om man skulle försöka att pressa in politiken i en endimensionell skala? Vad skulle egentligen höger och vänster betyda då?
Ekonomin tycks vara en central fråga. Alla vill ha ekonomisk rättvisa men de menar olika saker med ordet. En del tycker att lika-chans-för-alla är rättvisa, men andra menar att alla inte kan ha fått lika chans om inte slutresultatet är lika för alla. Förtjänsträttvisa mot fördelningsrättvisa.
Traditionellt så står högern för förtjänsträttvisans primat och vänstern för fördelningsrättvisa. Bägge argumenterar för att deras rättvisemodell leder till bästa samhällskonsekvenser. Detta kan de göra eftersom de utgår ifrån olika människosyn och deras olika rättvisemodeller passar bra ihop med deras olika människosyn.
Högerns människosyn är enligt min modell pessimistisk och betraktar människan som ond. "Ond" innebär här att hon är egoistisk, maktlysten, materialistisk, intrikant, feg och andra mindre smickrande saker.
På motsvarande sätt så måste vänsterns människosyn bli optimistisk och betrakta människan som i grunden god och "god" innebär då t.ex idealistisk, modig, givmild, välvillig, omtänksam och andra smickrande saker.
Den bevingade beskrivningen av konservatismen som pessimismens ideologi är alltmänt känd och accepterad, men ännu har jag inte stött på någon "optimismens ideologi". Men rimligtvis borde det ju vara konservatismens motsats.
Det kan låta som om jag har vinklat hela modellen till vänsterns fördel men jag tar faktiskt inte ställning för den vänstra människosynen mot den högra. Jag anser att människan är både ond och god. Att ensidigt betrakta människor som änglar eller djävlar leder fel.
Rationalitet, modeller och utopier tillhör vänsterns arsenal. Högern anser dem i bästa fall vara verkningslösa och i sämsta fall direkt skadliga. Här närmar sig diskursen ett metaplan.Det är ju olämpligt att rationellt argumentera mot rationell argumentation, så högerns skepsis har inte så många bra argument på sin sida.
Allmänt kan man säga att högern anser människor vara mindre rationella och därför mindre förutsägbara än vad vänstern anser. Mot rationaliteten sätter man främst traditionen men även t.ex känslor och fördomar har hävdats som alternativ till rationalitet. Angående skadligheten så kan man t.ex mena att det är omänskligt att tvinga in irrationella människor i rationella modeller.
Det mest kontroversiella resultatet av den här terminologin är att den optimistiska nyliberalismen måste kallas för en vänsterideologi.
Den hårda kärnan i högern är konservatismen och pessimismen, förbudstänkandet och territorialpissandet. Världen är begränsad, tänker dom. Det gäller att slåss om tillgångarna. Den starke överlever. Samma lagar gäller för vårt samhälle som för naturtillståndet. Kampen för tillvaron har bara blivit rationellare, mer ekonomisk och effektivare.
Nyliberalismen ser ju ytligt sett helt annorlunda ut. Allt är möjligt, enligt dom. Allt blir bättre hela tiden. En helt fri marknad löser alla problem på det absolut bästa sättet. Vi går en strålande framtid till mötes. Detta, nyliberalismen i ett nötskal, ser ut som en vänsterutopi, raka motsatsen till högerns konservativa pessimistiska kärna.
Ska man kritisera nyliberalismen så görs det alltså lättast från höger, genom en dos välplacerad pessimism. Liksom marknadskritiker, nymalthusianer och trädkramare lättast kritiseras från vänster; utifrån en optimistisk utgångspunkt
Andra bloggar om
Kommentatorer
Här är förtio av de som har kommenterat mej vilket är nästan så gott som alla. En ganska spännande och disparat samling. Det vore kul att träffa alla nån gång och ta en kaffe eller öl eller nått sånt. Det är ju iallafall vår. Men så fungerar det inte här i världen. Nån kanske man kan träffa nån gång.
Glänne
Gunnar Dahlström fil doc.
HiDe
Ingvar Åstrand
Jenny
Jimmy
Johan
Karl McFaul
Lars Holmdahl
Magnus Gjötterberg chefsläkare
Malin Sandström
Mathias
Max Hobstig
mj
MMN
Mr Brown
N|.
Patrick
Patrik Renfors
PhonePhucker
Robin Brandt
RS
rumbaqueen
Tennisspionen
Vuokko Raa-Kel Et-Rahtu
Zibbo
Åka
Åsa
Andra bloggar om
kommentarer
bloggosfären
Informationsstrategi
I alla tider har alltid information varit viktigt. Idag lever vi i ett informationssamhälle, vilket dels betyder att information tenderar att vara allt som är viktigt. Dels att vi lever i ett överflöd av information. Den allra mesta informationen är meningslös och oviktig för dej. Det är viktigt att kunna sålla och skydda sig mot onödig information.
Mycket av informationen är dessutom tolkningar, och alternativa tolkningar kan alltid göras. Tolkningar innebär att någon försöker sälja dej ett synsätt och det ska du vara mycket försiktig med.
Under tidigare samhällen, t.ex under medeltiden, så var informationen sällsynt och ofta centralt reglerad.
Dels betyder informationssamhället att den information du verkligen behöver och skulle vilja ha undanhålles för dej. Du måste själv aktivt försöka att leta reda på den; ta reda på vad du vill veta och ta reda på det själv. Sammanställ sedan din egen tolkning.
Tyvärr kan man inte veta vilken information som undanhålles för en så man kommer alltid att upptäcka att det fanns saker som hade varit bra att veta men som ingen sa.
Varför gör dom på detta viset? Delvis så är det en maktkamp: kunskap är makt. Genom att kontrollera vilken information du får och inte får så kan man kontrollera ditt beteende.
Men det är inte bara ett psykologiskt kontrollbehov, utan folk vet inte och bryr sig inte om vilken information som du skulle vilja ha. De försöker bara sälja dej den information som de vill att du ska ha. Det handlar om utnyttjande. T.o.m. från myndigheter.
Hur sållar och väljer man information?
Med hjälp av övergripande principer.
I ett informationsöverflödssamhälle så är det filosofi som behövs.
Ett top-down perspektiv.
Filosofi är att se enheten i mångfalden och enkelheten bakom komplexiteten.
Parallellt gäller att ju fler nyheter och osäkerhet som vetenskapen skapar desto större psykologiskt behov av eviga sanningar.
Vetenskapens ständiga produktion av svårsmälta nyheter är delvis en effekt av informationssamhället som ständigt kräver nyheter. (Annars inga anslag. t.ex)
Andra bloggar om
information
Holism Hälsa Kreativitet Kaos
Jag tänkte skriva några reflektioner kring James Gleicks populärvetenskapliga bok Kaos. Vetenskap på nya vägar. från 1987 (Bonniers 1988). (ISBN 0749386061) Det är i år tjugo år sedan Gleicks bok Chaos kom ut på engelska.
Den kaotiska revolutionen började inom meteorologin. Naturligtvis hände det saker redan innan Lorentz offentliggjorde sin attracktor 1963, för 44 år sedan, men det var först efter den som saker verkligen började hända.
Några gamla antaganden som kaosforskningen motbevisar:
enkla system beter sig enkelt,
komplicerade beteenden föutsätter komplicerade orsaker och
olika system beter sig olika (s.313)
Alltså, istället:
enkla orsaker kan få komplicerade effekter och
komplicerade orsaker kan få enkla effekter, och
när komplexitet uppstår ur enkelhet så tillkommer egenskaper typiska för komplexiteten som inte finns hos de enklare delarna enbart.
Helheten är inte mer än summan av delarna; helheten är något annat än summan av delarna.
"Viktigast av allt är att komplexitetens lagar gäller universellt, utan att ta någon särskild hänsyn till de byggstenar som ingår i systemet." (s.314)
"... det är en vetenskap om olika systems totalitet ..." (s.17)
"De [kaosteoretikerna] upplever sig leta efter helheten" (s.17)
"... kaosexperter antog att det krävdes ett nytt, globalt synsätt: det tycks ju som om delarna i "ett flimmerhjärta fungerar och ändå går helheten överstyr." (s.293)
"Också något så enkelt som en droppande kran kan ge upphov till ett mönster som är kreativt i evighet." (s.272)
Kaos var ett forskningsfält mellan fysik och matematik som hade inverkan på i stort sett alla vetenskapliga discipliner.
Av de fyra stora revolutionerna inom 1900-talets fysik: kvantfysiken, relativitetsteorin, kaotiken och den supersymmetriska strängteorin, så tror jag att den kaotiska revolutionen kan vara den mest djupgående och nyskapande: den innefattar mest av matematiskt nytänkande.
"Det är paradigmskiftenas paradigmskifte" (s.64)
"Där kaos tar vid upphör den klassiska vetenskapen." (s.15)
Sedan mytologins begynnelse så har världens uppkomst och fortlevnad setts som en strid mellan kosmos och kaos. Även om en mildare syn på motsättningen funnits flera gånger förut i historien så är det först 1900-talet som har kommit fram till att kaos och kosmos egentligen är samma sak. Kaos är oändlig ordning (Shannon?). Kosmos är ett begränsat kaos.
Den mängd information som ett system innehåller kan sägas motsvara den mängd information som behövs för att beskriva det (utförligt). En sifferföljd kan vara oändlig och ändå gå att beskriva rätt snabbt (börja med ett och lägg till ett i taget: 1, 2, 3, ...) (en sk. algoritm) men en kaotisk sifferföljd går inte att beskriva kortare än att räkna upp själva följden (3,141592653589793238 ... osv).
Ironiskt nog så antyder kaotiken att kaos i klassisk mening inte existerar. Kaos är bara ett annat namn på ohanterligt komplicerad ordning. När kaosforskarna studerade kaos i naturen eller matematiken så hittade de en eller annan dold komplicerad ordning. Att ordning uppstår ur oordning innebär då bara en lokal förenkling av den underliggande komplexiteten.
"Mönster födda ur formlöshet: det är biologins grundläggande skönhet och dess urspungliga mysterium. Livet hämtar ordning ur ett hav av oordning." (s.309)
"Evolution är kaos med återkoppling" (s.324)
"Kaos är hälsa" (s.11)
Närhelst något nytt uppstår så tycks kaos vara med i processen. En ordning övergår via kaos till en annan ordning. Kaos har traditionellt setts som ett uttryck för destruktivitet men innebär även konstruktivitet.
Kaos finns överallt. Det gäller att vilja se det. Räkna alltid med det oväntade.
Inom samhällsvetenskapen betyder detta att absolut planering och kontroll är omöjligt. Framtiden är alltid okänd. Absolut kontroll och planering är en omöjlighet eftersom bus-frön kan vara för små att upptäckas, men åandrasidan så kan man räkna med att nya möjligheter och chanser kommer att uppstå under spelets gång liksom oväntade problem och risker.
Detta är ett argument mot planekonomi och slutna samhällen och för marknadsekonomi och öppna samhällen, ett argument som inte alls har med mänskliga rättigheter att göra, utan är grundat i matematik.
Kaosteorin är inte lika hipp längre som den har varit. "Chaos theory is only a small part of the emerging paradigm of complex systems science."
Andra bloggar om
Marilyn Vos Savant
"Of the letters from the general public, 92% are against my answer, and of the letters from universities, 65% are against my answer."
Marilyn vos Savant
I min serie om fruntimmer med huvudet på skaft så har vi nu kommit fram till en rätt provocerande dam. I Sverige så har vi Jola som ibland gör sig en extra hacka på att vara skitduktig på IQ-test och i USA så har de Marilyn Von Savant som har byggt hela sin karriär på sitt rykte som IQ-drottning.
Hon hoppade av sin universitetsutbildning för att bli författare och handla med värdepapper. Med början vid 40 års ålder så var hon med i Guinnes rekordbok fyra år som världens högst uppmätta IQ. IQ kan mätas på olika sätt med olika skalor, vilket har lett till diskussioner kring hur högt IQ hon egentligen har. Värden mellan 167 och 230 brukar nämnas. Bortsett från sina böcker så skriver hon en kolumn i tidningen Parade där hon svarar på frågor.
Det blev stort oväsen i USA när hon 1990 svarade rätt på tredörrarproblemet. Eller rättare sagt: när hon gav ett annat svar än resten av USA. Tredörrarsproblemet handlar ju om psykologi snarare än matematik, vilket gör att de flesta svarar fel. Tolkar man problemet psykologiskt så är det ganska lätt, men svårigheten ligger i att inse att det inte är ett enbart matematiskt problem. "...she received nearly 10,000 responses from readers, most of them disagreeing with her."
Marilyn är van vid att folk vill rätta henne och jag skulle tro att hon inte drar sej för att skriva provocerande saker.
En del irriterade sej t.ex på att hon inte uteslöt att homosexuella kunde "botas" och bli heterosexuella, men den egentliga poängen i hennes svar på frågan var att detta bara gällde falska homosexuella som egentligen var heterosexuella och att äkta homosexuella inte kunde "botas". Sen kan man ju gräla kring om det verkligen finns "falska" homosexuella som egentligen är heterosexuella som har problem med relationen till det andra könet. Marilyn tror det och själv har jag inte mycket underlag att gå på.
Minst en gång så har hon faktiskt fått erkänna ett fel. Det var när hon underkände lösningen på Fermats gåta. Ang. lösningen på Fermats gåta så underkände hon lösningen eftersom icke-euklidisk matematik användes, vilket Fermat inte hade tillgång till. Hon hade fel så långt att en lösning är en lösning oavsett om den använder en sorts matematik som inte fanns på Fermats tid. Men hon hade också en poäng, eftersom Fermat påstod att han hade funnit en lösning, som han inte skrev ner. Rimligtvis använde han sig inte av icke-euklidisk matematik. De flesta anser idag att han misstog sig och att det inte finns någon lösning men enbart den matematik som han hade tillgång till. Men visst vore det skoj om han hade rätt? Det finns idag en lösning på Fermats gåta men det kan inte vara Fermats egen lösning.
Och så lite stentråkig humor; Marilyn och John Stuart svarar på frågor. Nä, nog finns det bättre skäl att skratta.
"At first, I only laughed at myself.
Then I noticed that life itself is amusing.
I've been in a generally good mood ever since."
Marilyn vos Savant
Andra bloggar om
The return of the living dead
Andra bloggar om
biologi
John Stuart Mill
1806 - 1873 J S Mill var brittisk filosof och ekonom och 1800-talets främste liberale ideolog. Mill är den siste store ekonomen inom den klassiska skolan. Han grundade socialliberalismen och regelutilitarismen och var även en framträdande förespråkare för liberalfeminism. Som filosof har han bl.a gjort en känd analys av induktionen i fem metoder, som är tänkt att vara en empiristisk motsvarighet till Aristoteles syllogismlära. Han var även anhängare av associationspsykologin och har kallats fenomenalist.
Redan tidigt under 1800-talet stod det klart att ohämmad ekonomisk frihet får olyckliga sociala konsekvenser. På dessa grunder kritiserade konservativa och socialister den moderna samhället som omänskligt. I detta samhällsklimat började liberaler bekymra sig över de tydliga sociala problem som av någon anledning hade uppkommit.
Mill gav en ny vikt åt liberalismens sociala dimension som dittills hade levt ett liv i skymundan. Innan honom så var liberalismen mest sk. "Manchesterliberalism", dvs vad som idag kallas "nyliberalism", som huvudsakligen handlade om att avreglera det ekonomiska livet: politik var bara intressant för att minska politikens makt så mycket som möjligt. Under andra halvan av 1800-talet var socialliberalismen den nya liberalismen. Ända fram till 1970-talet var de flesta liberaler socialliberaler. Det är först efter det som nyliberalerna har börjat att vinna mark. Nuförtiden så är det en del av dem som säger sej företräda "klassisk liberalism" eller "paleoliberalism". Mill var kanske inte den förste liberalen med ett socialt samvete men han är den mest inflytelserike.
Mill var i mitten av seklet den mest inflytelserike ekonomiska teoretikern. Som ekonom trodde han av tillväxten förr eller senare med nödvändighet skulle avta mot noll. Det var en vanlig åsikt bland dåtida ekonomer, inspirerad av Ricardo. Därefter kunde i bästa fall någon form av stabilt samhälle skapas. Mill hade vissa förhoppningar om att ett sånt samhälle skulle kunna bli bättre än vårt. Han tycks ha glidit åt vänster under sitt liv. Mill brevväxlade en tid med Auguste Comte och gav honom ekonomiskt stöd samt skrev en bok om honom.
Som liberal argumenterade han också starkt för olika mänskliga friheter som yttrandefrihet och rätten att välja sin egen livsstil och moral, inom vissa praktiska gränser. Som filosof utvecklade han liberalismens filosofiska sida. Mill vidareutvecklade utilitarismen. Han skiljde mellan högre och lägre lust och grundade regelutilitarismen, som enligt honom är en mer logiskt konsekvent utilitarism är den regellösa utilitarismen hos hans gudfar Bentham. Ett berömt citat är att det är bättre att vara en otillfredsställd Sokrates, än ett lyckligt svin.
Mill betraktade idéer som drivkraften bakom all samhällsutveckling. Det är inte minst viktigt att idéer får cirkulera och konkurrera fritt genom åsikts-, yttrande- och tryckfrihet. Han förespråkade representativ demokrati med förordningar mot likriktning och minoritetsförtryck. Man får bara inkräkta på en individs frihet för att skydda andra, inte individen själv. Maximal frihet för individerna gynnar även kollektivet. En självdestruktiv livsstil fungerar t.ex som avskräckande exempel på andra. Han lyckades nästan få igenom kvinnlig rösträtt under sin mandatperiod i underhuset. Han var gift med Harriet Taylor.
Vissa saker bryter dock av från vår nutida uppfattning av en socialliberal. Mill ansåg att rösträtten skulle vara graderad. Kunniga personer skulle ha fler röster och staten skulle uppmuntra medborgarna att utbilda sej. Alla medborgare borde nån gång ha ett offentligt uppdrag. Vad man röstade på måste även vara offentligt så att man fick argumentera för sitt val. Han hävdade även att despotism kunde vara berättigat om folket inte kunde styra sej självt, förutsatt att syftet var folkets bästa. Mill levde under imperialismens guldålder och jobbade en tid för ett kolonialföretag. Han tog aktiv ställning för kolonialfolkens rättigheter, inom kolonialismens ram.
Hans far James Mill var även han en tänkare med bestämda idéer om bl.a barnuppfostran och John Stuart sägs tidigt ha fått mycket intellektuell stimulans. Han behärskade latin och grekiska innan han fyllt tio. Istället för att leka med jämnåriga barn fick han läsa grekiska filosofer på orginalspråk. Han skriver i sin självbiografi att det var hans uppfostran som låg bakom hans sammanbrott vid 21 års ålder. Han bildade sej även då en del uppfattningar som skillde sej ifrån faderns, som att det fanns högre och lägre värden i livet och att personlig utveckling och kultivering var eftersträvansvärt.
Hans far hade skrivit en inflytelserik bok om psykologi som Mill skulle återutge redigerad, men någon egen psykologibok skrev han aldrig. Eftersom han kritiserar och vidareutvecklar faderns associationspsykologi så hade en sån bok nog varit intressant.
Hans gudfar var Jeremy Bentham som skapat (den enkla) utilitarismen och Mill var själv gudfar till Bertrand Russell.
Efter hans död gavs postumt ut en bok om socialism och en om religion. Mill var mer sympatiskt inställd till bägge ämnena än vad man trodde. Även om man varken kunde kalla honom socialist eller religiös så hade han förståelse för de som var det.
Andra bloggar om
JS Mill
socialliberalism
liberalism