Tempus Fugit

Under 1900-talets början så övergav den analytiska filosofin den normativa etiken för att istället koncentrera sej på G.E. Moores metaetik. Metaetiken frågar vad etik egentligen är. Moore skapade metaetiken och objektivismen, Ayer emotivismen, Stevensson olika sätt att använda språket och Hare preskripivismen. Sen gick den analytiska metaetiken i stå och inte så mycket nytt hände. Protester började komma från USA. Libertarianer, neoaristoteliker och andra ville igen ha en mer normativ etisk teori.

Influerad bl.a av Austin och Wittgenstein så applicerade juristen och filosofen Hart den analytiska filosofin på juridiken. I sin mest berömda bok The concept of law, som bl.a innehåller föreläsningen Positivism and the Separation of Law and Morals, så utvecklar han en sofistikerad form av rättspositivism. Hart kan sägas ha skapat den analytiska juridiken.

Analytisk juridik vill beskriva lagen neutralt som den faktiskt är och klart distinkt från frågan vad den bör vara.

Rättspositivismen är en lära om lagen medan den analytiska juridiken är en studie av lagen. Den förra räknas som en filosofi, den senare vill vara en vetenskap. I praktiken så är de svåra att skilja åt. Analytisk juridik tycks egentligen vara en sorts rättspositivism.

Positivisterna hävdar att naturlegalisterna blandar samman är och bör, när de beskriver en ideal juridik, men positivisterna tycks blanda samman utgångspunkter och slutsatser, när de hävdar att det är en slutsats att lagen är ett amoraliskt maktinstrument, när det isjälvaverket är en utgångspunkt för dem. Utifrån ett positivistiskt perspektiv tycks man alltså inte kunna säga om lagen bör vara som den är eller om den bör ändras på något sätt.

Positivismen är mer realistisk än naturrättsläran men även mer idealistisk än rättsrealismen. Positivismen har en idealistisk syn på lagen som ett självförklarande motsägelsefritt system, oberoende av ex. extern moral.

Hart har blivit kritiserad, bl.a av sin egen efterträdare Dworkin, i den sk. Hart-Dworkin-debatten.

I Sverige är det både annorlunda och likadant. Dennis Töllborg skriver att svensk juridisk forskning befinner sej i ett hemskt tillstånd och att detta även påverkar den faktiska juridiken och att detta inte minst går att idéhistoriskt spåra tillbaks till Axel Hägerströms rättspositivism och värdenihilism. (Läs t.ex s.29-31, 37-38, 40-48 och 65-68 i Bli inte blåst.)

Hägerström förespråkade moralisk nihilism och rättspositivism. Ännu idag grundar sig sveriges rättsvetenskap på hans rättspositivism trots att hägerström är jättepassé inom filosofiska kretsar. Sverige bytte i en handvändning under andra världskriget från Uppsalaskolan till analytisk filosofi. Uppsalaskolan hade vissa influenser från tysk filosofi som inte var så politiskt gångbart efter 2VK. Inom juridiken så varken studerade man eller ändrade grundläggande antaganden. Där står vi än idag, ett drygt halvsekel senare.

Kort sagt så kan rättspositivismen ibland under olyckliga omständigheter tolkas som att makt är rätt, vilket nog aldrig var Hägerströms avsikt, och kort sagt så sker detta även ibland under olyckliga omständigheter i den juridiska praktiken. Om svensk juridisk forskning kan sägas att den aldrig kan ställa frågan om ett visst domslut var rätt eller fel. Rätten har per definition alltid rätt.

Trots att svensk filosofi har gått vidare från den gamla Uppsalaskolan till den analytiska filosofin så tycks svensk juridisk filosofi fortfarande vila tungt på Hägerström. Kan man ana en institutionell konservatism här? Innan Hägerström så var under 1800-talet Boström den svenske nationalfilosofen som bl.a juridiken byggde på.

Boström sägs ha haft en ställning som Sveriges nationalfilosof. I en nationalistisk era var han den monarkistiske filosofen som liksom en kung lade grunden för bl.a rättsväsendet. Kontinentala influenser från hegelianism, Schopenhauer och materialism hade svårt att tränga in i Sverige.

Även Boström tycks klart ha satt statens väl före individens. Hägerström försökte att göra upp med boströmianismen men åtminstone inom juridiken så tycks Hägerströms rättspositivism inte ha blivit någon stor förbättring jämfört med Boströms rationella statsintresse. Det skulle kunna vara så att vi kan se mer än hundraåriga traditioner av juridisk statsabsolutism i svenskt rättsväsende, dvs att rättsväsendet egentligen i sista hand är maktfullkomligt, även i fredstid. "Från Boström till Bodström" skulle poeten kunna skalda.

Det finns bland olika folk en viss skepsis gentemot jurister. Juridikstuderande fuskar mer än andra studerande. Jurister är mer cyniska än folket. Och oftare överklass. Överklassen läser juridik och ekonomi (som mest handlar om att bestämma över andra människor) medan medelklassen läser ex. medicinska, tekniska och vetenskapliga utbildningar (som har mera praktisk nyttighet).

Även om man inte ska upphöja allt man läser på nätet till absolut sanning så är följande kommentar lätt oroväckande:

"Jag utbildades som jurist i Sverige under tidigt 80-tal. Den förhärskande legala filosofin var en mycket grov och förenklad variant av Hägerström och rättspositivismen. Den karikatyr som skapades av Vilhelm Lundstedt och som fulländades under Carl Lidbom.

I princip skulle vi som jurister aldrig ifrågasätta makten, lagstiftaren. Om vi ålades att sterilisera zigenare, avrätta rödhåriga mm. var det bara att lyda order. Den princip som ålades soldater i Nurnberg rättegångarna gäller inte svenska jurister. Vi hade både rätt och skyldighet att bara lyda order. (Efter EU inträdet gäller dock numer de naturrättsliga principerna som uttrycks i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna."

Jag vill dock lyfta fram att alla jurister dock inte är rötägg. Det finns även jurister med råg i ryggen.

andra bloggar om

etik, moral, filosofi, juridik, metaetik, politik, samhälle,

Studier visar att hjärnan reagerar tydligt på information om sociala hierarkier. Vi håller noga reda på hur den sociala rankingen ser ut. Eftersom detta fungerar ungefär likadant hos primater så misstänker forskarna att beteendet finns inbyggt i själva hjärnan.

Att något är medfött innebär dock inte att det inte är socialt föränderligt. Resultatet handlar mer om att vi är uppmärksamma på vår och andras sociala ranking än att grupper måste ordna sej hierarkiskt. Säkert klarar hjärnan även av att hantera jämlikhet utan att tappa koncepterna.

Inte heller ska detta ses som enda orsaken till hierarkier i ett samhälle.

Det är dock iögonenfallande att mycket av det vi roar oss med på fritiden handlar om tävlingar och listor, dvs att upprätta och studera hierarkier. Detta visar även att vår hierarkiska drift kan tillfredställas även på ganska harmlösa sätt.

Även i smått anarkistiska sällskap finns det en plats för en primus inter pares.

Några exempel på hierarkier:

The Japan hierarchy.

The geek hierarchy.

The hierarchy of blogging.

The pagan hierarchy.

The hierarchy og programmers.

The hierarchy of beards.

andra bloggar om

hierarkier, psykologi, samhälle, politik, hierarki,

Wikipedia har en lista på lagar uppkallade efter personer.

Här är ett urval:

Kranzberg's First Law of Technology - Technology is neither good nor bad; nor is it neutral.

Amara's law - "We tend to overestimate the effect of a technology in the short run and underestimate the effect in the long run".

Hofstadter's law - "It always takes longer than you expect, even when you take into account Hofstadter's Law." It was created by Douglas Hofstadter in his book Gödel, Escher, Bach.

Brooks' law - Adding manpower to a late software project makes it later. Named after Fred Brooks, author of the well known book on Project Management, The Mythical Man-Month.

Conway's Law - Any piece of software reflects the organizational structure that produced it. Named for Melvin Conway.

Zawinski's law - Every program attempts to expand until it can read mail. Those programs which cannot so expand are replaced by ones which can.

Greenspun's Tenth Rule - Any sufficiently complicated C or Fortran program contains an ad hoc, informally-specified, bug-ridden, slow implementation of half of Common Lisp. Coined by Philip Greenspun.

Parkinson's law - "Work expands so as to fill the time available for its completion." Coined by C. Northcote Parkinson(1909-1993), who also coined its corollary, "Expenditure rises to meet income." In computers - Programs expand to fill all available memory.

Roemer´s law - a hospital bed built is a bed filled

Keynes' Law - Demand creates its own supply

Peter principle - "In a hierarchy, every employee tends to rise to his level of incompetence." Coined by Dr. Laurence J.
Peter (1919-1990) in his book The Peter Principle. In his follow-up book, The Peter Prescription, he offered possible solutions to the problems his Principle could cause.

Dilbert Principle - Coined by Scott Adams as a variation of the Peter Principle of employee advancement. Named after Adams' Dilbert comic strip, it proposes that the most ineffective workers are systematically moved to the place where they can do the least damage: management.

Hanlon's razor - A corollary of Finagle's law, normally taking the form "Never attribute to malice that which can be adequately explained by stupidity.". As with Finagle, possibly not strictly eponymous. Alternately, "Do not invoke conspiracy as explanation when ignorance and incompetence will suffice, as conspiracy implies intelligence."

Moynihan's law - "The amount of violations of human rights in a country is always an inverse function of the amount of complaints about human rights violations heard from there. The greater the number of complaints being aired, the better protected are human rights in that country." Coined by Daniel Patrick Moynihan (1927-2003).

Goodhart's law - When a measure becomes a target, it ceases to be a good measure.

Duverger's law - After Maurice Duverger. Winner-take-all (or first-past-the-post) electoral systems tend to create a 2 party system, while proportional representation tends to create a multiple party system.

Hotelling's law in economics - Under some conditions, it is rational for competitors to make their products as nearly identical as possible.

Hutber's law - "Improvement means deterioration". Coined by financial journalist Patrick Hutber.

Finagle's law - Generalized version of Murphy's law, fully named Finagle's Law of Dynamic Negatives and usually rendered "anything that can go wrong, will or "If something can go wrong, it will go wrong, and at the worst possible moment." Not strictly eponymous, since there was no Finagle.

Herblock's law states that "If it's good, they'll stop making it." Possibly coined by Herbert Lawrence Block, whose pen name was Herblock.

Sturgeon's revelation - "90 percent of everything is crap."

Gresham's law - "bad money drives good money out of circulation". Coined in 1858 by British economist Henry Dunning Macleod, and named for Sir Thomas Gresham (1519-1579). The principle had been stated before Gresham by others, including Nicolaus Copernicus.

Gall's law - "A complex system that works is invariably found to have evolved from a simple system that worked."

Godwin's law - An adage in Internet culture that states "As an online discussion grows longer, the probability of a comparison involving Nazis or Hitler approaches one." Coined by Mike Godwin in 1990.

Littlewood's law - States that individuals can expect miracles to happen to them, at the rate of about one per month. Coined by Professor J E Littlewood, (1885-1977)

Okrent's Law - The pursuit of balance can create imbalance because sometimes something is true. Stated by Daniel Okrent, first Public Editor for The New York Times

Sturgeon's law - "Nothing is always absolutely so." Derived from a quote by science fiction author Theodore Sturgeon (1918-1985)

Thomas theorem - "If men define situations as real, they are real in their consequences.", a social law as far as there are any. (after W.I. Thomas and D.S. Thomas)

Sayre's law - "In any dispute the intensity of feeling is inversely proportional to the value of the stakes at issue." By way of corollary, the law adds: "That is why academic politics are so bitter."

Stigler's law - No scientific discovery is named after its original discoverer, named by statistician Stephen Stigler who attributes it to sociologist Robert K. Merton, making the law self-referential.

Weiner's Law of Libraries There are no answers, only cross-references.

Rothbard's law - everyone specializes in his own area of weakness.

Wiltshire's Law of Explanation "To define is to limit"

andra bloggar om
citat, tänkvärt, cynism, tankar, funderingar,

Den här kursen skulle jag vilja ta.

"Harmonic Convergence: Music's Intersection with Science, Mathematics, History and Literature (MUSC 0510)

Instructor: Paul Phillips

An investigation into music's relationship to science, mathematics, history and literature. Students will examine connections between music and the brain; parallels between Bach's music and Gödel's Theorem, Kepler's advances in mathematics and astronomy, and modern DNA research; the creative process of music composition; and the application of musical form to literature.

Students will read fiction in which music occupies an essential role, studying compositions by Mozart, Beethoven, Shostakovich and Schoenberg associated with those novels, plus related works by Debussy, Schumann, Brahms, Wolf, Hindemith and others. Principal readings are by Sachs (Musicophilia), Levitin (The World in Six Songs), Hofstadter (Gödel, Escher, Bach), Rothstein (Emblems of Mind), Powers (The Gold Bug Variations), Mörike (Mozart's Journey to Prague), Burgess (A Clockwork Orange, Honey for the Bears) and Mann (Doctor Faustus). "

Brown University ser ju rätt vederhäftigt ut.

läs även:
som ljuv musik,
soundtrack of our weltanschauung,
tes, antites, symfoni,

andra bloggar om
musik, matematik, litteratur, historia, vetenskap, filosofi,

Av Björn Darboe Nissen nr 14/2006, sidan 62-65 "

Hemsidan och programmet.

Här är en diskussion på Sciforums. Planeterna tycks fungera som spirografer.
　

"The author Hartmut Warm is not an anthroposophist, but he is often invited to
anthroposophical seminars. (I know him from some music seminars.) As an
amateur astronomer I'm deeply impressed by his scientific research.
Hartmut Warm tries to build a bridge from the scientific astronomy to a
spiritual astronomy."

Det tycks vara mer eller mindre "holistiskt" intresserade som tänder på detta medans det fåtal "analytiska" reaktioner jag har hittat tycks avfärda alltsammans. Men inte behöver väl dolda strukturer i planetbanorna tyda på något övernaturligt? Jag tänker på Larangepunkter och rotationssynkronisering. Månen vänder alltid samma sida mot Jorden. Venus ritar ett pentagram över himlen. Läs lite om dynamical relaxation.

[Tillägg:

Lästips:
Solsystemet. Slump eller dolda strukturer. John Martineau. ISBN 91-7738-615-9

Musikens matematik. Anthony Ashton. ISBN 91-7738-645-0

På svenska utgivet av Svenska förlaget som inte längre finns, men det verkar bara vara en översättning av Wooden books.]

andra bloggar om
astronomi, vetenskap,

Malin Sandström som ligger bakom utmärkta vetenskapsbloggen Vetenskapsnytt och nu även rätt länge har skrivit på Taffel, skall nu tillsammans med Lisa Förare Winbladh skriva en bok med arbetsnamnet Molekylär Gastronomi i ditt eget kök. Jag har ju skrivit lite om molekylär gastronomi förut och det har också några år funnits några ställen i Sverige där man har specialiserat sej på inriktningen, men nu vill alltså Malin föra den vetenskapliga matlagningen till folket. Här finns en blogg som de skriver medan de skriver.

andra bloggar om
molekylär gastronomi,

Vid 23 års ålder hade Descartes tre drömmar om vetenskapens framtid som inspirerade hans kommande filosofi. Han började arbeta på utkast till en ny vetenskaplig metod. Samtidigt forskade han inom områden som optik.

32 år gammal flyttade han mera permanent till Nederländerna för att få arbetsro. Han skulle bo där i 21 år. Han skrev ett helt verk som han valde att inte ge ut efter att Galilei tvingats att göra avbön av kyrkan.

I juni 1637, när han var 41 år, publicerade han tre vetenskapliga essäer (om geometri, optik och meteorer) och tillsammans med dessa ett förord som blev den kända The Discourse on Method.

I sin geometri uppfinner han helt enkelt den analytiska geometrin som har varit oerhört central för senare vetenskaplig metod och i essän om meteorer skissar han en mekanisk förklaring till solsystemets uppkomst, en nebulosateori som senare även Kant ska arbeta vidare på. Han säger sig ha fått idén till den analytiska geometrin när han låg i sin säng och studerade en fluga som surrade upp i ett hörn nära taket. (Vissa dagar borde man inte kliva ur sängen.)

Han började så arbeta på Meditations on First Philosophy och lyckades genom kontakter få kritik av samtida kändisar som Antoine Arnauld, Peirre Gassendi, och Thomas Hobbes. Första utgåvan utgavs på latin 1641. Man får inte ta den för en dokumentär skildring av hur han faktiskt utvecklade sin filosofi. Det är en sorts pedagogisk fiktion där läsaren tas med på ett spännande äventyr som mest bara utspelas i filosofens tankevärld.

Hans böcker är pedagogiskt skrivna. Det verkar som om han bara utgå från självklara antaganden och bara drar självklara slutsatser. Anstränger man sej lite så kan man dock betvivla allt som han skriver. Hans första metodsteg är att bortse från allting oklart.

Utan tvivel influerad av Euklides så försökte han framlägga en närmast "geometrisk" framställning av sin filosofi där han enligt matematisk metod först analyserade ner problemet i dess elementa och sen försökte att syntetisera samman elementen igen. Detta tillvägagångssätt blir ännu tydligare hos efterföljare som Spinoza. Även de stoiska influenserna blir tydligare hos Spinoza.

Han ville ha en enhetlig vetenskaplig metod, "matematisk" eller "geometrisk" till skillnad från de skolastiska jesuiterna som ansåg att varje ämne hade sin egen metod.

Descartes gjorde en skarp åtskillnad mellan subjekt och objekt, inte minst för att kritisera de aristoteliska skolastikernas flitiga användande av ändamålsförklaringar inom naturstudierna.

Ändamålsförklaringar hörde enbart hemma inom själen och naturen var för Descartes själlös, enbart föremål för mekaniska krafter, som verkade via ytan på saker.

Han skiljde hårt mellan kropp och själ, intention och extention, fri vilja och determinism.

Han kom genom rationellt tänkande fram till att djur var naturfenomen, inte medvetna varelser, och att man därför kunde behandla dem hur om helst.

Descartes skapade en "mekanisk fysik" som var en sorts förening av motsatser eftersom "mekanik" tidigare hade setts som något artificiellt och "fysik" som något naturligt. Naturen skulle studeras naturligt. Att t.ex göra fysikaliska experiment hade därför varit en märklig tanke.

Lite oväntat kritiserar han skolastikerna för att sätta empirin först. Liksom Aristoteles så trodde de på en tabula rasa och att all kunskap måste komma via sinnena. Descartes ansåg att absolut säker kunskap bara fanns i självklara idéer.

Han sätter "metoden" före "teorin" (ignorera det du inte förstår, analysera sönder resten, skulle kritiker av hans metod kunna säga.)

Descartes sa analysera först, sätt sedan ihop delarna igen. Han analyserade isär subjektet och objektet men det är ett pågående projekt sen dess att försöka sätta ihop dem igen.

Hans skarpa distinktion mellan kropp och själ har blivit kritiserad men relationen dem emellan är ännu idag föremål för debatt, och dualismen är självklart mycket äldre.

Spinoza brukar idag ses som en psykofysisk monist i motsats till Descartes dualism, och nånting ligger det väl i det, men skillnaden är överbetonad. Där Descartes inte förklarade hur de två olika substanserna kunde påverka varandra så hävdar Spinoza att de alltid bara är fullständigt parallella utan att egentligen påverka varandra kausalt. Detta eftersom de egentligen bara är attribut hos en underliggande enhetlig substans, en slags dold variabel alltså.

Descartes kritiseras ofta för att ha grundat "subjektsfilosofin", med kända namn som Kant, Husserl och Sartre.

Subjektsfilosofin går från Descartes till Kant till Husserl, som bl.a skriver sina "cartesianska meditationer". Under 1900-talet är det populärt att hävda att man har brutit med subjektsfilosofin. Istället är olika varianter av språkfilosofi aktuella.

Det där är en sanning med modifikation. Dummet skriver t.ex att han ser subjektsfilosofin och språkfilosofin som två varianter av samma sak. Och skulle inte den analystiska filosofin syssla med analys av ord, där Descartes sysslade med analys av idéer?

Egentligen så känner han till en hel del filosofi som han lånar friskt från trots att han säger sej agera som om han helt bröt med traditionen. Mycket i hans filosofi är influerat av sentida aristotelism, den återuppväckta stoicismen och andra källor. Cogito-argumentet är t.ex lånat från Augustinus.

Descartes är känd för sitt systematiska tvivel och för sin sats "cogito, ergo sum".

"Cogito ergo sum" betyder ju inte att han existerar på grund av att han tänker, en förekommande missuppfattning, utan att han kan veta helt säkert att han finns eftersom det är han som tvivlar. Han kan därför tvivla på allt utom att det är han som gör det.

Däremot argumenterade de tyska idealisterna på ett snarlikt sätt när de hävdade att subjektet skapade sej själv genom "intellektuell åskådning".

En följd av subjektsfilosofin är i dess extremform solipsismen. I hans andra meditation beaktar Descartes frågan om det inte är en hypotetisk möjlighet att den yttre verkligheten är en undermedveten fantasiprodukt av jaget, dvs. hans eget jag (som är det enda som han vet inte är yttre verklighet). Han försöker motbevisa detta genom att bevisa Guds existens.

Många efterföljande filosofer var missnöjda med den lösningen och försökte själva motbevisa solipsismen. Det är Descartes som gjorde den till ett aktuellt problem inom modern filosofi.

Egot, rationaliteten och Gud var de tre grunderna som bevisade varandra. Vissa misstänker att det var för att göra den religiösa samtiden nöjd.

Det brukar heta att han grundade filosofin i epistemologin snarare än metafysiken, men det där är en sanning med modifikation. När han kommer fram till att "jag" inte kan betvivlas så visar han vilka hans metafysiska antaganden egentligen är: Ett högst individualistiskt förnuft.

Descartes var en av de allra första som bröt med det kosmologiska förnuftet och enbart tänkte sej ett individuellt förnuft. Ratio snarare än intelligentia.

Platon nämner det kosmiska förnuftet i Philebus, där världen i stort kan ses som en förebild för oss att bli mer rationella och försöka efterlikna den storslagna rationaliteten i världen. Även etiken är rationell och naturlig. Platon kan här kanske vara influerad av pytagoreerna.

Idén med ett kosmiskt förnuft utvecklades framförallt av stoikerna, men alla utom epikuréerna accepterade i viss mån idén. Att vi när vi är rationella liknar naturen var allmänt accepterat. För stoikerna var filosofins tre delar, logiken, metafysiken och etiken, ömsesidigt beroende av varandra, som en organism.

Descartes fjärde uppmaning till metod var att göra bilder av kunskapen, diagram, visualisera osv. Descartes verkar ha varit en visuell tänkare - han såg vetenskapens framtid i en dröm och uppfann analytisk geometri.

En böhmsk princessa vid namn Elisabeth hade en ömsesidigt givande brevväxling med honom. 1646 började så Sveriges drottning Kristina att brevväxla med Descartes. Hon var särskilt intresserad av moraliska frågor.

I februari 1649 fick han en inbjudan till Kristinas hov. I februari 1650 dog han av lunginflammation efter att ha tvingats upp kl. fem varje morgon för att diskutera filosofi med drottningen i ett dragigt slott i den kalla norden.

Fem år tidigare hade Hugo de Grotius avlidit i drottning Kristinas tjänst. Descartes sade sej ha träffat Hugo en gång, vilken nog var mer känd än René under deras livstid.

När Foucault bodde en tid i Sverige så brukade han skämta om att sluta som Descartes.

andra bloggar om

filosofi, Descartes, subjektsfilosofi, dualism,

Jag har redan nämnt den i en post från ifjol (som Opassande länkade) (annars var hyperdrive snabbare) (Jörgen på tredje plats) men här kommer lite mera kött på benen.

Tydligen ska "memristorn" innebära en ny era inom elektroniken, som i första hand kommer att innebära datorer som är mindre, snabbare och smartare.

andra bloggar om

memristor, teknik, IT, datorer, hårdvara,

Jag har nämnt de positiva effekterna av vin många gånger, men varje gång så är det ur lite olika synvinklar. Nu så är det en studie som visar att av alla saker som är bra för långt liv så är vin viktigast för långt liv.

Att marinera en stek i vin eller öl reducerar cancerkemikalier.

Mejeriprodukter förlänger livet.

Du blir fet av frukt.

Opera är bra för hjärtat.

An orgasm a day keeps the doctor away. (Det säger sej självt.)

Sex ofta ger bättre spermakvalitet.

Varning! Kort semester kan leda till för tidig död.

Svordomar kan lindra smärta.

Den som har humor lever längre och klarar stress och motgångar bättre. Humor är bra för immunförsvaret, motverkar cancer och får en arbetsplats att fungera bättre.

Förra tipspostningen.

andra bloggar om
mat, hälsa, livsstil, motion, friskvård, kvällspressen,

Redan tidigare har det funnits forskning som har visat att barn till samkönade par inte har farit mer illa än barn till olikkönade par.

Nu har det dessutom kommit ny forskning som visar att barn till lesbiska par isjälvaverket har färre problem än barn till heteropar.

"Medan fem procent av barn i "normalfamiljer" under åren 1992-2008 har underkastats psykiatrisk behandling för sjukdomar som depression, personlighetsstörningar och anorexi, så var motsvarande andel bland de 387 barn som levde med lesbiska föräldrar under två procent, rapporterar Ritzau."

Det är det jag alltid har sagt; låt kvinnorna uppfostra barnen så att vi karlar kan få supa och slåss ifred. Det är ingen mening med att gå emot naturen.

Amerikas svar på Efva och Eva. Undrar om dom vill adoptera mej?
Det är aldrig för sent att ha en lycklig barndom, har jag hört.

andra bloggar om
barn, föräldrar, par, heteronormen, heteronormativitet, föräldraskap för lesbiska par, hbt, hbtq, normer, kön, queer, läggning, familj, fördomar,