Arrivederci
Jag kommer att behöva ta ett uppehåll i bloggandet nu eftersom jag kommer att bli inlagd för operation. Det har blivit uppskjutet förr så jag får hoppas att det blir av den här gången.
Doktorn säger att jag har alldeles för mycket hjärna, ryggrad och stake för mitt eget bästa. Nu ska jag bli som alla andra.
Jag kan passa på att tacka Google och Wikipedia för att de alltid levererar vad jag söker.
Det verkar som om ni kommer att behöva tänka själva ett tag nu. Har vi tur så är jag tillbaks rätt snart.
Jag lämnar världen i era händer. Ha det så roligt.
diskreta agenturer
I nya bondrullen så är Bond mera som han var i Flemings ursprungliga böcker: en elak, rå sälle utan djupare smak men med vissa sadistiska drag.
Att han dessutom kunde allt om t.ex vin berodde inte på att han gillade vin utan på att han som agent måste kunna smälta in i alla sammanhang och på att han var en sån karlakarl så att han kunde allt om allt.
Hans favoritdrink en dry martini shaken not stirred är för drinkkonässörer en barbarisk blandning passande rå och enkel smak. Han ska även föredra vodkatinis ,även det ett uttryck för brutalitet. Denna återgång till ursprunget är ett sätt att förnya bondserien genom att föra den närmare orginalböckerna.
I verkligheten tycks det även finnas hemliga agenter, ryska t.o.m. Den ryske dubbelagenten och avhopparen Livinenko blev förgiftad, troligen med pollonium 210. Ett nytt spännande gift som dock gick att identifiera. Ett tillskott till gamla gifter som ricin, cyanid, arsenik och thallium (m.m.). Det verkar som om Bond kommer att ha att göra i framtiden också.
Livinenko är en av flera fiender till Putin som har fått bita i det sura äpplet. På sin dödsbädd pekade Litvinenko ut Putin som ansvarig för sin förgiftning och död.
Flera fiender till Putin har omkommit, även genom förgiftning, så det verkar vara ett intressant tips, men flera hypoteser finns, t.ex att Litvinenko led av cancer eller förgiftade sej själv för att beskylla Putin.
Polonium 210 är dock en sällsynt radioaktiv isotop som är rätt svår att få tag på. Helst bör man ha tillgång till ett kärnkraftverk.
Litvinenko har kritiserat Putin och övriga ryska ledningen för kriget i Tjetjenien, liksom journalisten Politkovskaya, som även hon nyligen mördades.
En intressant uppgift är att Livinenko anklagar italienska premiärministern Prodi för att ha KGB-anknytning. (Ohmynews) Nuförtiden så talar man dock inte om KGB utan om FSB istället. Annars verkar mycket vara som förr.
Läs även:
http://jimmyroq.blogspot.com/2006/11/casino-royal-och-paralleller-i-nutiden.html
och
http://bloggiestylesverige.blogspot.com/2006/11/james-ond.html
Andra bloggar om
James Bond
och
Kött och blod
I nya bondrullen så gör konstnären Von Hagen en cameo. Är von Hagen en modern eller postmodern konstnär? Eller något annat? Han definierar sej själv som konstnär, men på sätt och vis återvänder han till konstens ursprung; det realistiska avbildandet.
da Vinci var en av de allra första som gjorde anatomiska närstudier, för att bli en bättre målare. Von Hagens verk kan vara mycket bildande och själv upplever jag dem ofta som vackra snarare än groteska, men det som är den stora stötestenen är ju att han använder sej av riktiga lik. Hade allt bara varit målningar eller skulpturer hade folk inte brytt sej så mycket. Så han ställer frågan om likets status på sin spets.
I de flesta religioner är liket både heligt och tabu. För von Hagens tycks det vara ett fascinerande stycke natur. Likdelar stoppar de flesta människor i munnen varje dag utan att äcklas, så detta gäller mer specifikt människans metafysiska status, eller den mänskliga kroppens.
Magkänslan säger att människan står över naturen samtidigt som hennes kropp uppenbart är en del av naturen vilket gör nogranna närstudier av kroppen till ett psykologiskt/religiöst tabu. Jag tror inte att hans egentliga syfte är att vara negativ, att utmana och vara i opposition. Jag tror faktiskt att han försöker att förespråka och erbjuda nånting.
Da vinci var en tusenkonstnär. Sådär värst språkbegåvad var han inte. Han arbetade med det visuella och fysiska. För att utvecklas som målare så började han göra systematiska studier av allt möjligt, inte minst människokroppen. Han gjorde nogranna teckningar av dissektioner, vilket ingen annan målare sysslade med. Han hade av sej själv blivit en av Europas första anatomiker.
De flesta av hans målningar och statyer var beställningsverk av kyrkan, men en lustig omständighet är att mannen som målade Nattvarden antagligen var ateist när han gjorde den. Da Vinci var en renässansman och till renässansen hörde ett bejakande av det världsliga och ett ifrågasättande av den tidigare medeltida hinsidesheten.
Hans filosofi var att förena konst och vetenskap och han ville t.ex att måleriet skulle räknas som en vetenskap, åtminstone såsom han utförde det. Experiment och teorier var inte hans metod utan minutiösa studier. Han gjorde systematiska botaniska studier och började utforska optik och fysiska lagar. På pappret var han även en stor uppfinnare även om de flesta av hans uppfinningar aldrig byggdes. Det var inte bara hans uppfinningar som var före sin tid. Han var även arkitekt, musiker, ingenjör och matematiker.
Hans efterlämnade anteckningsböcker är liksom hans liv ett ofullbordat kaos. Flera gånger tvingades han fly från städer och många verk är ofullbordade. Som gammal tvingades han en tid att försörja sej som trollkarl i Rom när en välvillig mecenat till sist tog honom under sina vingar och såg till att hans sista år blev lyckliga.
Åren innan han dog ansåg han att de stora sambanden han hade upptäckt i naturen skvallrade om en bakomliggande tanke och till sist så blev även da Vinci religiös. Inte minst hade han upptäckt stora likheter mellan människan och djuren vilket för honom alltså ledde till en religiös omvärdering.
Andra bloggar om
Gunter von Hagens
och
I god tro?
"Vi på tankesmedjan Eudoxa har nöjet att bjuda in alla som bloggar om naturvetenskap och teknik på frukost den 14 december klockan 07.30-09.00 på Wennergrens Center.
> Anmälan och mer information
Sprid gärna detta vidare på bloggar, e-postlistor och till intresserade
personer.
Med vänliga hälsningar
Waldemar Ingdahl
VD Eudoxa
http://www.eudoxa.se/"
Hittat här.
Kommentarer hittas här.
Eudoxa är för övrigt med i Stockholm Network.
andra bloggar om
Eudoxa
och
att förutsätta
Som matematiker förutsätter så måste man förutsätta nånting för att kunna veta nånting.
Att förutsätta är att strukturera.
Fakta existerar bara relativt vissa tolkningar.
Fördomar är inte bara väldigt praktiska, de är omöjliga att undvika.
Att inte förutsätta någonting är att inte veta någonting.
Som man frågar får man svar.
Frågar man ingenting så lär man sej ingenting.
Man måste alltid utgå från nånting.
andra bloggar om
filosofi
Lorentz relativity
Poincare och Lorentz utarbetade själva den speciella relativitetsteorin. Så kommer den okände Einstein efter ett tag. Einstein verkar ha utvecklat teorin på egen hand men medan Einstein senare erkände Lorentz och Poincares insatser så så verkar Poincare inte ha erkänt Einsteins betydelse.
Som så ofta i idéhistorien så verkar flera personer ha kommit på samma idéer samtidigt. Minkovskis 4-dimensionella rumtid uppfanns först av Poincare. Liksom Poincare så var Einstein en intuitiv forskare som kom på svaren först och bevisade dem sen, men medan Einstein behövde hjälp med sin avancerade matematik så var Poincaré den främste matematikern i världen.
Det finns elva empiriska experiment som stödjer einsteins speciella relativitetsteori, och hans allmänna relativitetsteori är väl inbyggd i vår nutida kosmologi och fysik.
Dock: de elva experimenten stödjer även Lorentz relativitet. Skillnader är t.ex att Lorentz relativitet innebär en absolut referensram som inte finns i Einsteins teori. Ett absolut tid och rum. Liknande Newton.En annan skillnad är att enligt Einstein ingenting kan gå fortare än ljuset, men enligt Lorentz så går det. Det finns vissa tecken på att gravitationen går fortare än ljuset, men detta är ännu inte avgjort. Det finns även teorier om superluminala partiklar som tachyoner.
Om jag har förstått saken rätt så valde forskaretablisemanget Einsteins teorier över Lorentz därför att Einstein inte postulerar någon eter och därför kan ses som en "enklare" teori, även om den är mindre commonsense-artad.
Googlar man "loretzian relativity" så får man 232 000 träffar. Det är ett relativt stort ämne för att vara så smalt. Skälet tror jag är att "lorentzian relativity" är ett alternativ till Einsteins relativitetsteori. En möjlighet att Einstein hade fel drar till sej mycket uppmärksamhet. både från mer och mindre seriösa debatörer.
Jag är mest intresserad av en alternativ relativitetsteori som tillåter hastigheter högre än c , medan en kille som Setterfield mest är intresserad av att visa att Gud skapade världen för 6000 år sedan.
Jag får intrycket att de som söker alternativ till Einstein oftast har lägre vetenskaplig cred medan mer etablerade lycksökare försöker att hitta nya möjligheter inom Einsteins teorier.
Statyerade exempel
Såna här statyer tycker jag är kul. Mer sånt tack.
Hittat hos Jimmyroq som hittat det hos The design blog.
Andra bloggar om
och
erotik med espri
På Lite Roligare hade man för ett tag sedan en länk till följande video. Nine Inch Nails är en riktigt bra grupp. Trent Reznor har bl.a turnerat med och sjungit duett med David Bowie. Och t.o.m. Jonny Cash har covvrat "Hurt". Tyvärr kan jag inte lyssna på NIN eftersom jag blir så ilsken och deprimerad, vilket på sätt och vis är vad NIN går ut på.
På Banalbloggen hittar man mycket roligt, t.ex det här citatet. Läs gärna alla citat. Det blir något extra roligt med sånt som är ur verkligheten.
Och så måste jag tipsa om Phonephucker. En, för det mesta, mycket rolig blogg. (Ibland lite allvarligare.) Phph's två största intressen är sex och språk, vilket är en kombination som inbjuder till fryntliga reflektioner. Inte utan undseende och eget nöje bispringer demimonden di svenske hjältar i nöd.
andra bloggar om
varandra
och
bloggosfären
och
humor
och
erotik
Konstens genealogi som tecknets diskontinuerliga evolution
Vad är konst? Ingen vet. En del säger att det kan vara vad som helst. Har konsten då inget typiskt utmärkande? Någon natur, substans eller essens?
Frågan om konstens natur beror på hur man definierar konst. Den allmänna uppfattningen, åtminstone bland förståsigpåare, är att konst inte går att definiera och följdaktiligen så blir det ett begrepp som saknar substans. Men allt man behöver göra är att definiera vad konst är så hittar man också strax lite substans i begreppet.
Fysik och matematik skulle också vara laglösa verksamheter om man inte kunde enas om vad det egentligen var för något. Att den sociologiska relativismen är så förhärskande, ja, har hegemoni, säger mer om vår tid och kultur än om konsten i sej.
I NE hittade jag inte mycket som talade för en essentialistisk/universalistisk tolkning av kultur och konst. Det var en sociologisk-relativistisk tolkning som övervägde. Ändå så är konst nära relaterat till matematik, fysik, biologi, psykologi och sociologi, som alla har sina universalistiska drag.
Konstens geneaologi visar att den är ett barn av kulturen. Historiskt och arkeologiskt har konstens evolution följt tecknets evolution; från naturtrogen avbildning till allt högre grader av abstraktion.
De allra äldsta bilder och skulpturer man har hittat är naturtrogna avbildningar av människor (gudar?) och djur. En del är riktigt bra. Detta gäller överallt i världen.
Det är först senare som mönster, ornamentik och andra estetiskt-abstrakta element introducerades i konst och kultur. Även detta gäller överallt i världen.
Detta innebär att konsten inte entydigt har utvecklats från det enklare till det mer komplicerade, eftersom det naturtrogna ofta är mer komplicerat än det abstrakta.
Den ursprungliga kulturen verkar ha haft sin förebild i naturen. Detta syns t.ex i totemism.
Tecknets uppkomst sker gradvis ur den avbildande konsten. En urgammal pinne med skåror kan vara någon slags räknepinne och i så fall är skårorna tecken.
Den kinesiska bildskriften visar hur skriften uppstod ur bilden. De kinesiska tecknen är ursprungligen, igrundochbotten bilder, men de är abstrakta, formaliserade och fungerar som en skrift.
Ytterliggare ett steg bort från avbildningar av naturen tog den egyptiska hieroglyfskriften. den innehåller fonetiska element som pekar fram mot den fonetiska skrift som sedemera spreds över hela västvärlden.
I fonetisk skrift så betecknar bokstäverna olika röstljud och när man lägger samman bokstäver så får man en abstrakt formel för talade ord, som i sin tur betyder olika saker. Den fonetiska skriften är inte en modell av naturen utan av det talade språket, och de som uppfann den fonetiska skriften var de första, och kanske även de största, fonetikerna.
Grekerna ansåg att de hade ärft mycket av sin kultur från egyptierna, men sitt fonetiska skriftspråk hade grekerna byggt på en fenicisk grund. Grekerna har en speciell ställning i västerländsk konst- och kulturhistoria. Under hela antiken och medeltiden ända fram till renässansen så sågs den grekiska kulturen som en guldålder i historien, med oöverträffad konst och kultur.
Men grekerna hade inget konstbegrepp i vår mening. Konst var en välintegrerad del av de praktiska hantverken. En stenhuggare gjorde en pelare, en annan en staty. Denna praktiska hantverkssyn på konst är den mest allmänt spridda bland olika folkslag och kulturer i historien. Är det någon i byn som är svårmodig och obegriplig så är det shamanen och inte spelemannen.
Det var först under 1700-talet och speciellt iochmed Kant (för att ignorera Winkelman) som uppfattningen om skönhetens estetik och den sköna konsten utvecklades. Vissa hantverk blev konster, andra blev det i mindre grad.
Efter Kant sågs konsten som viktig men onytting av de tyska romantikerna. Konsten var ett mål i sej. Man skilde på hög och låg konst och dyrkade geniet. Paret Goethe och Schiller var de främsta inom den tyska romantiska konstteorin. Den romantiska dyrkan av geniet innebar samtidigt att den geniale konstnären höjde sig över konkurrenterna i status och inkomst och att hela konstens samhällsställning höjdes. Hädanefter skulle en konstnär alltid kunna se sig som förmer än en simpel hantverkare.
Genom romatikernas krav på orginalitet och autenticitet fick konsten en stark upphovsmannarätt som har gjort en del konstnärer mycket rika. Även de postmoderna och dekonstruktiva konstnärerna lever, ibland högt, på äganderätten inom konsten. Det är även det unika med enskilda konstverk av döda mästare med lätt igenkännlig stil och avslutad produktion som ligger bakom den hauss som har drabbat konstauktioner i den dyrare klassen.
Övergången till modern konst är intressant. Inom måleriet märks en gräns när fotografiet uppfinns. Plötsligt börjar målarna avbilda subjektiva intryck (impressionism) och den psykologiska verkligheten (expressionism, surrealism). Fotografiet hade en djup inverkan på kulturen som fortsätter ännu idag. Den moderna konsten är mindre "objektiv", "avbildande" än den realistiska konsten (som oftast hade en stark symbolladdning).
Genom en historisk överblick så kan en konst teori skönjas.
För att ta det ifrån början kan man säga att kulturen är en modell eller avbildning av naturen: en kommentar, en metanivå. Totemism.
Klassisk konst (det romantiska konstidealet) är en modell av kulturen (kultur för kulturens egen skull).
Modern konst är en modell av klassisk konst (konst för konstens egen skull).
Och postmodern konst kan kanske vara en modell av modern konst: en kommentar, en metanivå, kanske en parodi.
Man kan jämföra med vad som händer när man har en filmkamera som filmar sin egen monitor i ett mörkt rum (skärmen förblir tom). Tillsätt bara en liten gnista så fångas ljuset upp av filmkameran som förstärker gnistan på monitorn som isintur filmas av samma kamera. Vi har fått en positiv återkoppling. Jag såg det på tv en gång och resultatet blev en slumpartat färgfläck som växte och bytte form och färg konstant. Den var hela tiden en reflektion över sitt förra tillstånd och liknade inte alls sin ursprungliga gnista. Den hade fått "eget liv".
På liknande sätt har kulturen skapat en positiv återkoppling i en sluten slinga som har lett fram till den postmoderna konsten.
Postmodern konst kan tolkas som en fråga om vart absolut frihet leder. Postmodern konst är en konkretistering av kulturrelativismen: "om vad som helst kan vara konst så kan också detta vara konst".
Det utimata tecknet är för abstrakt för att vara nånting speciellt. Låt mej konkretisera hypotesen: Härmed har jag skapat ett konstverk som består av en frånvaro som inte finns på något speciellt ställe. Det heter "Ingenting, ingenstans" och är till salu till högstbjudande.
och
och
och
Borat
Jag har varit och sett Borat och tyckte att den var kul. Kanske ska jag hyra Ali G. Tidigare har jag tyckt att han har verkat ganska ointressant, men nu så öppnar sej ju möjligheten till oanade djup även hos en sån karaktär. Kommentarerna till Borat verkar handla om två saker - att det är en väldigt rolig film och att det verkar finnas ett djupare budskap, lite oklart exakt vilket.
En liten analys av filmens humor:
"Å andra sidan är jag övertygad om att det finns två skolor när det gäller Sacha Baron Cohen. Den ena tycker om program som "Jackass" och "America's Funniest Home Videos" och tycker att Borat är jätterolig när han är pinsam och skämtar om bajs och sex. Den andra skolan är mer inne på smart satir. Men det är ju jävligt briljant att en enda komiker faktiskt kan tilltala båda grupperna."
Jag kan bara tillägga att ju knasigare verkligheten är, desto knasigare måste komikerna vara...
Det finns tonvis av Boratfilmer t.ex på Youtube. Här är famösa
In my country there is problem...
Annars: Hjälper Borat en förtyckarregim? eller inte?
Lite fakta om Sacha Baron Cohen och några klipp.
Mahir verkar onekligen vara en förebild, eller kanske inte.
Andra bloggar om
Borat
och
film
och
Sacha Baron Cohen
Goethe
Jag tänkte skriva lite om Goethe och kanske uppmärksamma några mindre kända sidor av honom. Först lite grundfakta:
Hans mest kända verk är "Den unge Werthers lidanden" och "Faust" ("Das Drama der Deutschen"). "Werther" var subjektiv och känslosam och begick självmord efter en olycklig kärleksaffär. Verket blev en föregångare till romantiken. Goethe var kompis med Schiller och tillsammans med honom den romantiska estetikens store teoretiker. Goethe hade många kvinnoaffärer men få barn och hans släkt dog med hans barnbarn. Han ogillade politik och hade en vagt konservativ inställning till politiska frågor (till skillnad från Schiller.)
Som ett av historiens största genier så ligger Goethes särart i hans intresse för särarten. Han hävdade värdet av den irreducibla unikheten. Hans högsta ideal är individualiteten, men han utforskar försiktigt det allmänna. Som ung var han närmast empiricist, men som gammal så hade han närmat sej den allmänromantiska idéläran. Han var en stor språkbegåvning men inte alls lagd för matematik. Det vanliga med exceptionella begåvningar är ju annars att de har mycket lätt för matematik. Han skriver även en del om sin egen person liksom han även teoretiserar kring geniets betydelse.
Han var intresserad av filosofiska frågor men skrev aldrig något filosofiskt verk. Hans filosofi återfinns i hans konst och vetenskap. Han uppskattade bl.a Spinoza, Schelling och Hegel, men inte Kant. Grau ist alle Theorie
Som författare är han hyllad som det kanske tyskaste som finns, som vetenskapsman är han tvärtom rätt alternativ. Geniet skapar sin egen vetenskap när den konventionella inte passar honom. Hans vetenskap är konstnärlig, icke-matematiskt. Han ogillar kausalitet, reduktion och även ändamålsförklaringar. Han verkar ha en fenomenologisk inställning. Han utforskar anatomi, zoologi, botanik, färglära (1,2,3, 4) mineralologi och meteorologi och gör även upptäckter av bestående vetenskapligt värde. Hans morfologi kan ses som ett föregångare till evolutionsläran.
Både Planck och Heisenberg har sagt sej vara påverkade av Goethes vetenskap. Rudolf Steiner som skapade antroposofin och waldorfpedsagogiken var en stor goethebeundrare. Goethe värderade själv sin vetenskap högre än sitt författarskap.
Lite ironiskt är det att denne store idol för tyska nationalister på gamla dar visade stort intresse för islam. (och redan som ung ogillade kristendomen.) Han var mycket intresserad av persisk mystisk diktning som översattes just i hans tid och han myntade begreppet "världslitteratur". Några citat.
Ett uttryck som Er kann mich im Arsche lecken har haft en oanad memetisk framgång.
Andra bloggar om
Goethe
och
och
och
och
och
Brother Where You Bound
För ett tag uppmärksammades det i kvällstidningarna och av några bloggare att en evolutionsteoretiker vid London School of Economics (!?) hade gjort några förutsägelser angående människans framtida evolution som biologisk varelse.
Intressant är att rasskillnaderna beräknas vara på väg att försvinna helt,
medans könsskillnaderna åtminstone inte verkar vara på väg att bli mindre
och klasskillnaderna verkar vara på väg att öka, fast bara i ett ännu längre perspektiv.
Oliver Curry såg människans fulländning redan om tusen år, innan vi börjar att urarta. Vi är längre, vackrare och lever längre.
Så långt allt väl. Sen blir det knepigare. Om 10 000 år har vårt beroende av teknik och mediciner gjort oss svagare. Immunförsvaret är sämre, liksom den sociala kompetensen och empatin.
En kille som heter John Hawkes tror inte på detta. Även om teknik och medicin gör att mindre kärleksfulla, sympatiska och respektfulla människor har samma chans att överleva som vi andra så finns det inget skäl till att de skulle konkurrera ut oss, som jag förstår Hawkes. Varför skulle de sämre lämpade få fler barn?
Tja, idag så får ju faktiskt människor med lägre utbildning och lön fler barn än människor med högre utbildning och lön. Kanske inte så tydligt i Sverige idag men i ett mer globalt eller historiskt perspektiv är det klarare. Men social kompetens och respekt är saker som man lär sej snarare än föds med så just de prognoserna handlar inte direkt om gener.
Att teknik och medicin skulle ge oss svagare immunförsvar förutsätter att det går att skilja mellan naturligt och konstgjort immunförsvar om 10 000 år och det tror inte jag.
Om 100 000 år till sist så har vi utvecklats till två underarter, en genetiskt överlägsen och en genetiskt underlägsen.
Jag antar att hans tanke är att om vissa snor åt sej alla de bra anlagen så blir det bara dåliga anlag över till resten. Hawks invändning är att "The point is that assortative mating doesn't cause population divergence." Någon skarp gräns borde alltså inte uppkomma.
Det kan han ha rätt i. Men skulle man inte kunna tänka sej att de mer åtråvärda egenskaperna med tiden konvergerar till samma familjer och därmed minskar i större delen av populationen?
De sämsta egenskaperna torde däremot ha svårigheter att få fortplanta sej från generation till generation så länge som inte alla individer får fortplanta sej. Det lär alltså inte bli någon underklass som urartar genetiskt. Historiskt så har det ju snarast varit nobiliteten som har urartat genetiskt genom inavel. Där ser man våndan av att inte beblanda sej med populasen.
Evolutionen fortsätter och är i sej själv inte alls speciellt politiskt korrekt. Men det spelar mindre roll.
Redan detta sekel kommer vi antagligen att kunna påverka våra arvsanlag så att vi kan motverka eller främja vilka anlag vi vill. Rasisterna behöver inte alls bekymra sej över framtiden för blont hår och blåa ögon i en värld där svart hår och bruna ögon dominerar. Över hela världen kommer det att gå att välja blå ögon och blond hår för de som så vill.
Andra bloggar om
och
evolution
Copy that
samtal om förtio år:
-Va fa, har du klonat mej din d____l ...
-Tagga ner va, informationen är fri.
Hur kul är analytisk filosofi?
Det diskuteras en del filosofi i svenska bloggosfären, men det nästan uteslutande kontinental filosofi. Sällan hör man talas om Quine eller Dummet.
Anglosaxisk analytisk filosofi är ett mer avgränsat ämne än kontinental filosofi. Kontinentala filosofer diskuterar gärna politik och kultur och har svårt att hålla sej till sin specialitet. Flera kontinentala filosofer har redan sagt en hel del om informationssamhället medan de analytiska filosoferna istortsett inte sagt nånting. För sånt finns det samhällsvetare.
Bertrand Russell, som är det närmaste en grundare av analytisk filosofi som finns, diskuterade också gärna politik och kultur, men han gjorde det inte i egenskap av filosofiprofessor utan som bildad allmänhet eller en del av den fria intelligentian. Russell satt i fängelse för sin pacifistiska övertygelse både 1916 och 1961 medan Michel Foucault stod på barrikaderna och kastade gatsten 1968.
Jag kommer att tänka på en debatt som fördes i kvällstidningar på 1930-talet angående den nya anglosaxiska inriktningen på filosofin vid landets universitet. Någon ansåg att eftersom filosofi var en vetenskap så var den sällan av intresse för en bredare allmänhet, varpå han fick svaret "Vad ska man då ha filosofer till?" (Hedenius versus Böök, eller några liknande.)
Vad ska man då ha analytisk filosofi till? Jo; den kan vara riktigt användbar inom sina specialområden. Medicinsk etikforskning är t.ex ett spännande område.
Kanske är det naturligt att om analytisk filosofi är förhärskande vid landet högre lärosäten så är den kontinentala filosofin istället populär utanför dessa.
Andra bloggar om
En orättvis jämförelse
På den här sidan finns det en bit ner en uppskattning av olika amerikanska presidenters IQ-nivå. I rangordning ser den ut såhär:
182 William J. Clinton (D)
175 James E. Carter (D)
174 John F. Kennedy (D)
155 Richard M. Nixon (R)
147 Franklin D. Roosevelt (D)
132 Harry Truman (D)
126 Lyndon B. Johnson (D)
122 Dwight D. Eisenhower (R)
121 Gerald Ford (R)
105 Ronald Reagan (R)
098 George HW Bush (R)
091 George W. Bush (R)
På en annan sida så står det om Koko, en låglandsgorillahona som har lärt sej ett teckenspråk och som förstår talad engelska, att hon är IQ-testad och hamnar "between 70 and 95 on a human scale, where 100 is considered "normal".
andra bloggar om
och
och
djur
Bortom elektronik, kemi, biologi och medicin
Nanoteknologin kommer att förändra vår värld från grunden. Jag skissar några av möjligheterna:
Gränserna mellan elektronik, kemi, biologi och medicin kommer att bli suddigare för att kanske försvinna helt. Gamla vetenskaper kommer att bli obsoleta.
Flera skilda områden smälter samman i en meltingpot där en förändrad omvärldstolkning kommer att födas, utöver skapelser som trotsar gamla gränsdragningar som liv och död, naturligt och konstgjort, spontant eller programmerat, en sak eller en svärm.
Skapelser på gränsen mellan att vara vätskor och robotar, material på gränsen till att vara levande. Man tror att det skulle gå att ordna osynlighet med nanoteknologi.
Ett problem med molekylmaskiner är att de skulle kunna leva ett liv på egen hand. Om de är självreproducerande och lär sej av sina erfarenheter så är det bara en filosofisk fråga om de är levande eller inte. Levande material är oberäknerligt och ohanterligt och hittar ibland på alldeles egna agendor.
Jag skulle tro att dagens informationsparadigm via alltmer komplexa system övergår i ett slags biologiskt paradigm, men med en annan syn på biologi.
Eventuellt sinkas forskningen kring molekylmaskiner eftersom det vore en allför farlig teknik, minst lika farlig som atomkraften med atombomben. Det finns hypoteser om 72-hour-harmageddons.
Kanske nödvändiggör molekylmaskiner ett totalitärt samhälle för att hålla ordning på en befolkning där terrorister har ett nytt domedagsvapen att tillgå. Hittills har ju terrorister varken lyckats behärska nukleära eller biologiska vapen fastän de rent teoretiskt skulle kunna komma över sån teknik idag. Kärnvapenstaterna blir dock fler.
Andra bloggar om
Scream if you wanna go aunt!
Finns det något roligare än teknik som inte fungerar?
Metapolitik
De flesta som läser bloggar är bekanta med Den Politiska Kompassen, som jag har nämnt vid två tidigare tillfällen.
När jag läste sociologi vid Göteborgs Universitet för alldeles för länge sen så fick jag bl.a annat lära mej om den brittiska antropologen Mary Douglas sk. Grid-Group-modell.
Den politiska kompassen kan ses som ett exempel på Mary Douglas Grid-Group-modell. Enligt henne så finns det i varje samhälle fyra kategorier av livsstilar, skapade av samhället.
"Grid" kan betyda lite olika saker, t.ex "rutmönster" eller "galler", men implikationen tycks vara "lag och ordning" eller "hierarki". Grid-polen motsvarar alltså fascism-polen i politiska kompassen medan antigridpolen motsvarar anarkipolen.
Utan att det sägs explicit av Douglas så tänkte jag redan från början att de tre moderna politiska ideologierna: liberalism, socialism och konservatism, passade bra in i hennes modell.
Detta ledde till att jag funderade en del på den fjärde ideologin. Denna tycktes vara en variant på konservatism, men medan konservatismen har kallats pessimismens ideologi så var den fjärde ideologin istället optimistisk.
Eftersom alla fyra livsstilarna alltid finns i varje samhälle, så innebär det att de olika politiska ideologierna är imperialistiska försök att tvinga på resten av samhället samma livsstil som en själv.
Detta gäller även liberalerna som ju brukar hävda att de låter alla leva det liv som de vill leva, men liberalerna tvingar alltså på alla andra en valfrihet som inte nödvändigtvis är så välkommen i alla läger.
Det ideala samhället skulle alltså innebära att alla ideologier kunde förverkligas samtidigt, åtminstone för olika människor. Men kan man verkligen ha olika regler för olika medborgare?
Egentligen så har varje samhälle det. Man har olika regler för myndiga och omyndiga, för medborgare och folk på besök, för kvinnor och män, för handikappade och övriga, för företagare och anställda, osv. Och då talar vi ändå bara om juridik. Om vi går till vanor och seder så blir folk ännu mer diskriminerande.
Intressant nog så går den politiska kompassen och grid-group-modellen även att korrelera med Wilbers fyra kvadrater.
Andra bloggar om
och
och
och
200
Detta är post 200. Den har blivit det genom att jag har lagt till och tagit bort poster men just nu är den iallafall post 200.
TF har funnits sen dec 28 -05 men fick inte många besökare innan jag bytte webbhotell och registrerade mej på några bloggportaler i början av februari -06. Sedan dess har TF haft drygt 6000 besökare (som unika ipnummer per dag) vilket blir drygt tjugo besökare per dag i genomsnitt.
En mysko grej är att när jag hade en timeout under större delen av september och oktober så hade jag ca trettio besök per dag. Det är nästan så att jag betvivlar min besöksräknare.
Ett skäl till att jag bryr mej om min besöksräknare är att ni som tittar in är så infernaliskt usla på att kommentera. Lite feedback hade varit kul ibland.
TF är ju en helsvensk blogg men den får ändå en del träffar från andra länder. Enbart 61% av besökarna har svenska inställt i sin läsare. 28% har engelska. Ca 10% har andra språk.
Denna statistik kommer dock från den extra site trackern som jag har installerat som bara hittar i genomsnitt tre besökare om dagen. Jag tror att det är för att den bara mäter besökarna till huvudsidan, medan portaler som bloggar.se och intressant.se länkar direkt till senaste posten.
Flera av besökarna från andra länder har antingen sökt på frasen "tempus fugit" eller på bilden av tre hjortar som bedriver sodomi. Tydligen en rätt uppseendeväckande bild. Exempelvis så har jag fått en träff från Egypten på den bilden. Jag hoppas att jag inte har retat några arga islamister.
På sätt och vis är det rätt kul att få besökare från hela världen men åandrasidan så har de nog inte så stort utbyte av bloggen. Men visst, hade jag tid och ork så skulle jag gärna översätta allt till engelska och antagligen få några internationella läsare även på det faktiska innehållet.
Här är några som har tittat in:
Greenland- Nuuk/Vestgronland
Thailand- Bangkok/Krung Thep
Finland- Helsinki/Southern Finland
Canada- Kitchener/Ontario
Italy- Milano/Lombardia, Bagnacavallo/Emilia-Romagna
Germany- Kolonie Borussia/Nordrhein-Westfalen
United States- Sunnyvale/California, Mobile/Alabama
Spain- Almendralejo/Extremadura
Ireland- Dublin
Brazil- So Paulo/Sao Paulo
Norway- Oslo
Egypt-Okänt
Av de 200 posterna så fördelar de sej på de femton kategorierna enligt följande:
Övrigt 28
Vetenskap 24
Politik 23
Filosofi 19
Bloggosfären 16
Film 16
Musik 13
Psykologi 12
Ekonomi 10
Teknik 7
Böcker 7
Samhälle 7
Utbildning 6
Mat 5
Paranormalt 2
tre filmer jag nyligen sett
Lagom till Halloween har jag sett The Grudge 2. Den var bra . Se den. Japanerna lyckas att skrämma oss med ganska små och enkla medel eftersom fimen har så snabba klipp att vårt mentala försvar inte hinner med. När jag dör vill jag också bli ett spöke. Det verkar ju helcoolt.
Den förra filmen jag såg på bio var Elementarpartiklarna, en tysk film som bygger på en fransk kontroversiell bok av Houellebecq. Filmen var bra men är en ganska annorlunda upplevelse mot boken, som jag läste när den kom.
Houellebecq målar i boken en mörk bild av människor och speciellt män, av vänsteridealister och new ageare, men nånstans så finns det ett hopp iallafall, i rationaliteten och vetenskapen som har stått för de stora revolutionerna i världen. Det där kommer inte riktigt fram i filmen som mest är ett tragikomiskt drama. Ta bara en sån sak som den dubbeltydiga titeln; Houellebecq låter fysiken och samhället spegla varandra.
Han har nu kommigt med en uppföljare som av naturliga skäl är en sorts science fiction roman. En slags transhumanistisk roman skulle man kanske kunna säga.
Filmen som jag såg innan dess var Pirates of the Carribean 2. Helt ok. Lite barnslig. Skulle ha kunnat vara tecknad. Kul att dom har väckt liv i Kraken. Jag gillar stora saker och Kraken (cephalopod microcosmus) är ett av de största monstren i filmhistorien. Dock mindre än i myten.
Andra bloggar om
och
och
och
och
Saker är billiga, människor är dyra
Framtidstanken är nog kanske den enskilda blogg som jag har skrivit mest om, men so what, killen är intressant helt enkelt. Han har ett sätt att resonera med mycket associationer och konstruktioner, som jag uppskattar.
Även han inser att teknikutvecklingen innebär att flera gamla jobb blir överflödiga. Här är ett konkret exempel: en automatiserad laxbutik i Halmstad.
Något liknande har hänt förut. En gång i tiden var över 90% av befolkningen lantbruktsarbetare. Idag är de färre än 1%. Den överflödiga lantbruksbefolkninen fick flyttra in till städerna och bli industriarbetare istället. Industrisamhället övergick så i ett servicesamhället och är nu påväg in i ett informationssamhälle, om man nu ska vara lite skissartad.
Framtidstanken skriver att all mänsklig kunskap är påväg att automatiseras och att framtidens yrken ligger inom sånt som inte så lätt kan automatiseras. "... yrken som är kreativa, upplevelseskapande eller de som bygger på empati och känslor. Den mänskliga beröringen, den mänskliga historien och den mänskliga berättelsen har ett värde. För allt annat går priset mot noll i takt med att det automatiseras."
Läs även svaret på frågan Ökar inte offentliga sektorn? på ETCs ekonomifrågelåda, med Ehrenberg och Ljunggren.
För den driftige och kompetente så är det dock ytterliggare nya tekniker påväg att utforska. Priset för att bygga ett biotekniklaboratorium hemma i garaget sjunker ständigt. Och på längre sikt så skymtar bl.a nanoteknologin.
Andra bloggar om
och
Scientia est potentia
Här har jag en intressant artikel som tar upp ekonomisk teori och historia under den moderna tiden.
Den moderna ekonomiska teorin sägs ofta börja med The wealth of nations även om det givetvis fanns en hel del skrivet innan dess. Smith beskriver Den Osyliga Handen och har en god tillit till att marknader balanserar sej av sej själva. Han skriver under goda ekonomiska tider.
Ett halvsekel senare upplever Marx dåliga ekonomiska tider och har en mycket sämre tillit till att marknader balanserar sej av sej själva.
Dessa två inställningar förenas på sätt och vis av Kondratiev som ser långa vågor i ekonomins utveckling. De sk. kondratievcyklerna brukar oftast vara ca 50 - 60 år långa. Smith levde under goda tider medan Marx formulerade sina ekonomiska åsikter under en dålig period och själv så levde Kondratiev under nästa lågvattenmärke, innefattande bl.a depressionen under 1930-talet.
Under 1930-talet så formulerade bl.a Keynes och andra teorier om hur en interventionistisk nationalstat inom sina egna gränser kunde motverka ekonomins sämsta sidor. En keynesiansk politik har fungerat ganska bra fram tills idag, men risken finns att den håller på att bli mindre tillämpbar.
Medan den tekniska utvecklingen förut har satt människor i arbete så gör istället utvecklingen av informationsteknologin att alltfler människor blir arbetslösa. Den tekniska utvecklingen har nu istället motsatt effekt mot förut.
Istället för arbete så är det kunskap som är det nya grundvärdet i den nya ekonomin. Det finns ingen färdigutvecklad teori om en ekonomi baserad på kunskapens värde.
Internet har också minskat vinstmarginalen på många varor. Genom ökat informationsflöde så blir konkurrensen hårdare och företagen får det allt svårare att göra sin vinst. Kapitalismen, vinst-ismen, är hotad, av: marknadsekonomi. Kanske har kontratievcyklerna stannat av, som har rullat åtminstone sen 1700-talet.
"What is at issue is not another labor-based long wave cresting again, or even of a Great Depression-like problem, possibly resolvable by another 'debt-wave'. It is the rise of a non-labor-based economy, based increasingly upon the accumulation and distribution of goods and services through largely through the flow of knowledge over the Web. This type of accumulation is very different from the labor-based accumulation defined by Marx. It is also radically different from the debt-based accumulation model, which eventually developed out of John Keynes's theories."
En fråga som immaterialrätt handlar inte enbart om att musiker och filmare ska kunna leva på sin produktion. Frågan hur framtidens ekonomi kommer att se ut har varken pirater eller antipirater löst, men det tycks vara de som diskuterar den.
Andra bloggar om
arbetslöshet
och
ekonomi
och
samhälle
och
politik
och
internet
och
fildelning
och
utbildning