Tempus Fugit

Ernst Haeckel var biolog, men fuskade även inom medicin, filosofi och konst. Han upptäckte och namngav tusentals nya arter, gjorde ett geneologiskt träd för alla livsformer och myntade dussintals biologiska termer. Han skapade också rekapitulationshypotesen.

Trots att han först studerade medicin så var det som biolog och filosof som han skulle komma att bli känd. Som biolog gjorde han flera resor ut i världen för att studera livsformer. Han träffade även folk som Darwin och Thomas Huxley. Haeckel populariserade darwinismen i Tyskland, även om han var en egensinnig darwinist. Han gjorde tusentals teckningar av olika livsformer.

Haeckel var en föregångare till dagens evo-devo och genom studier på gennivå så har delar av hans kritiserade arbete bekräftats.

Han var en begåvad människa som snabbt drog långtgående slutsatser och gärna hade egensinniga teorier. Han var missnöjd med den samtida teoretiska debatten inom biologin, och även annonstädes. Som filosof var han även influerad av Goethe och Schelling, och bekant med Spinoza. Hans filosofi kan sammanfattas under ledordet "monism".

Detta innebar nu inte helt enkelt materialistisk monism, eftersom sådan redan fanns inom filosofin och vetenskapen, utan snarare en slags neutral monism. Universum måste vara evigt i tiden, utan utsida och med alla sina förklaringar i sej själv. Energi kunde varken skapas eller förstöras utan bara omvandlas.

Samma lagar gällde för hela skapelsen och inte bara bakterier kunde antas ha ett själsliv utan detta kunde möjligtvis även gälla för t.ex kristaller. Han hade en ganska romantisk natursyn, samtidigt som han förnekade allt övernaturligt. Hans monism beskrev naturens stora enhetlighet.

Haeckel myntade även termen "ekologi".

Han bildade The Monist League 1904 men t.o.m. där hade han bland sina anhängare svårt att få folk att gå med på sina mer äventyrliga idéer. Monist League förbjöds av nazisterna 1933.

Haeckel har flera gånger anklagats för att ha varit en föregångare till nazismen men det verkar ganska överdrivet. Haeckel var utalat kritisk till milltärism och positiv till homosexuellas rättigheter. Han uppfattades också som "materialist" av nazisterna.

Han beskrev vid ett tillfälle vad han kallade "millitärt urval" där de modigaste, drivande och starka dödades först på slagfältet medan de fega, svaga och passiva överlevde. Sådana saker gjorde honom olämplig som en nazistisk idol.

"Monism teaches us that we are perishable children of the earth, who for one or two or at the most three generations have the good fortune to enjoy the treasures of our planet, to drink of the inexhaustible fountain of its beauty, and to trace out the marvelous play of its forces."

-Ernst Haeckel

Herbert Spencer - den viktorianska erans främste filosof. (1820 - 1903). Det är lite intressant att den mest populäre filosofen under viktorianismen var starkt kritisk till imperialism och kolonialism.

Sedd ur ett perspektiv så ser han ut som en protofascist, ur ett annat som en pacifistisk anarkist i stil med Tolstoy. Kanske en slags anarkokapitalist. Liksom med Nietzsche så går det att göra ganska motstridiga tolkningar av honom. I övrigt påminner hans naturfilosofi lite om Schellings.

Han började utbilda sej till civilingenjör men blev snart journalist istället. Han var redaktör för tidskriften The Economist från 1848. Han var även med i the X club

Hans magnum opus hette A system of synthetic philosophy och gavs ut i nio band (!).

Han sa sej hålla på med "syntetisk filosofi", dvs en filosofi som sammanfattar och kommer efter empiri och vetenskap snarare än före, och han ville sammanfatta all kunskap i världen.

Allt sammanfattades under evolutionens princip, från fysik till konst, och han talade om en "kosmisk evolution", lite som den ryska kosmismen.

Evolutionen drevs genom "survival of the fittest", vilket alltså var ett uttryck som Spencer myntade, innan han läste Darwin och som Darwin sedan skulle komma att använda sej av. Spencer menade dock att allt blir bättre med tiden, vilket Darwin inte ansåg.

I regel så utvecklades saker enligt två principer nämligen: från enkelhet till komplexitet, och från det disparata till det integrerade. Detta gällde fysik, kemi, biologi osv.

Dock menade han att i det riktigt långa perspektivet så går all utveckling i cykler.

Å ena sidan var Spencer en mycket inflytelserik tänkare under ett halvsekel av imperialism, som förespråkade socialdarwinism och laizze faire, å andra sidan var han en naturrättslibertarian som försvarade individens rätt mot stat och annan överhöghet och som ansåg att naturtillgångar tillhörde alla, försvarade kvinnors rättigheter och drömde om en framtid utan krig, svält och annan misär. Han försökte att organisera en Anti-Aggression League mot brittisk imperialism och vände sej mot nationalism, millitärism och kolonialism.

Hade en lång vänskapsrelation med George Eliot, tidens mest säljande kvinnliga författare. Kropotkin såg Spencer som en föregångare och det finns en likhet med georgism. Han hade dock klara inslag av biologism i sin människosyn.

Som social teoretiker ansåg han att sociala problem skulle lösa sej själva med tiden om man inte åtgärdade dem. Skola, vård och omsorg var inte statens eller det offentligas uppgift. Det verkar finnas en slags tanke om att människor av bättre kvalitet konkurrerar ut människor av sämre kvalitet och att detta i längden leder fram till ett lyckorike.

Det finns mycket man kan säga om detta. Det är ju ett starkt biologisktiskt resonemang men inte ens rent biologistiskt så håller det för invändningar. På Jorden idag så är det de lägre livsformerna som dominerar. Alla djur i världen är fortfarande beroende av växtriket för sin existens. Den totala biomassan av mikroorganismer väger mer än livsformerna stora nog att ses med blotta ögat. Det finns fler blötdjur och insekter än det finns ryggradsdjur.

Om man skulle acceptera att det fanns lägre stående människor så finns det ingen tvingande lag som säger att dessa konkurreras ut och försvinner av sig själva. Man kan inte argumentera biologistiskt för att laissez-faire löser alla samhällsproblem. Socialdarwinism har en stark tendens att bara göra samhällsproblem värre. Efter att Spencers stjärna började att dala så blev ju istället eugenik och annan mera aktivt ingripande politik på modet.

De libertarianer och liknande som ännu gillar honom idag erkänner nog inte alltid hans socialdarwinism utan menar istället att en verkligt fri marknad gör alla människor lyckliga.

Han var en slags antites till Auguste Comte som han dock var influerad av. Durkheim kritiserade Spencer och verkade influerad av Comte men kan i smyg ha influerats av Spencer också. Comte var det främsta affischnamnet för socialismen i mitten av 1800-talet vilket fick JS Mill att intressera sej för honom, liksom för Bakunin som för en tid ledde den nystartade "Internationalen". Senare skulle marxisterna konkurrera ut Comte och Bakunin men det var efter Mill och Spencers dagar. Spencer argumenterade även emot Mills utilitarism och för en naturrättslära.

En del har uppfattat honom som inkonsekvent när han åenasidan starkt betonar individualism, åandrasidan säger sej se samhället som en organism, när han attackerar utilitarismen och på andra ställen verkar föra utilitaristiska resonemang, när han ibland har en biologistisk syn på människan och ibland starkt hävdar miljöns påverkan på henne, osv. Han försökte att behärska ett omfattande och spretigt material och det tog mycket lång tid. Det är inte konstigt att han säger emot sej själv ibland.

Hans ungdomliga radikalism verkar med åren ha blivit mer försiktig och konservativ. De sista åren var han tillbakadragen, sjuk och deprimerad. Efter sin död blev han snabbt omodern och bortglömd.

Det finns också ett rykte om att Spencer skulle ha uppfunnit gemet (paperclip) men det verkar inte vara så välgrundat.

Så wormholes i ett antal dimensioner har matematiska likheter med entaglement i ett annat antal dimensioner? Och detta är relaterat till universum som hologram?

Spännande, men jag har inte så många åsikter om wormholes/maskhål hittills.

Hittills har man ju trott att de har varit rätt sällsynta medan nästan varje partikel är entagled.

Jag gör dock en intressant koppling, till likheten mellan elektroner och svarta hål.

Elektroner har bara spinn, massa och laddning och det är exakt vad svarta hål har också. Svarta hål har ju ibland tänkts innehålla maskhål till andra ställen.

Man har även tänkt sej att svarta hål har kunnat innehålla hela universum. Och universum i sin helhet kan ha en händelsehorisont.

Däremot så verkar universum i sin helhet inte vara ett maskhål entagled med ett annat universum. Vad vi vet.

Jag kollar i Ett utsökt universum, av Brian Greene (1999), kap. 13:

Om en tredimensionell sfär kollapsar i ett calabi-yau-rum så fanns risken att "urverket i universum skulle stanna" (s.395).
Skälet till att detta inte sker är händelsehorisonten, tolkat som ett strängteoretiskt tre-bran (402).
Svarta hål mister med tiden massa och blir till sist masslösa elementarpartiklar, t.ex en foton.
Händelsehorisonten är en sårskorpa runt ett sår i rumtidväven. Vid singulariteten så upphör tiden. Till sist är såret läkt.
Svarta hål har vanligtvis en temperatur som bara ligger någon miljondel över absoluta nollpunkten men allteftersom de avdunstar och blir mindre så blir de också varmare och strålar mera.
Precis innan de upphör så strålar de rätt rejält.
M-teoretiker har kunnat konstruera en teoretisk insida åt svarta hål som gör att de kan innehålla information, vilket är en lösning på informationsparadoxen.
Annars så har det även funnits en teori om att svarta hål innehåller ett maskhål någonannanstans, kanske ett annat universum, dit informationen skulle försvinna.

I kap. 14 nämner Greene bl.a Smolins teori om en naturlig utveckling av universa som skapar fler svarta hål. Han nämner även multiversum och antropiska principen.

Att universum innehåller liv kan vara en bieffekt till att universum innehåller många tunga grundämnen vilket kan vara en bieffekt til att universum innehåller många svarta hål.

Det fanns även en teori om att svarta hål kan användas till att driva rymdfarkoster vilket kan göra intelligent liv benäget att skapa fler svarta hål.

Så det finns en koppling mellan svarta hål och tidlöshet, mellan svarta hål och maskhål, mellan maskhål och entanglement, mellan entanglement och tidens emergens (föregående postning), mellan entanglement och partiklar samt mellan elementarpartiklar och svarta hål.

Jag kan dock spinna vidare på sakerna som har kommit upp.

Termerna "svart hål" och "maskhål" myntades av Archibald Wheeler. Wheeler vidareutvecklade även antropiska principen till participatory anthropic principle.

1986 kom en bok av Barrow och Tipler om antropiska principen som omformulerade den så att istället för att tala om "observatörer" så tala de om "liv", "biologiskt liv" och "kolbaserat liv". Tipler hade tidigare arbetat för Wheeler.

Smolins svarta hål-teori (1997) och antropiska principen nämns i en bok som kom 2009 som heter "Biocentrism: How Life and Consciousness Are the Keys to Understanding the True Nature of the Universe" av Robert Lanza.

Lanza är tydligen väletablerad inom biomedicinsk forskning, och forskar bl.a inom kloning, men här har han tagit ett långt kliv ut i den filosofiska vildmarken, för även om han verkar diskutera fysik så tycker jag nog att detta snarare är filosofi.

Lanzas teori tycks vara influerad av Tiplers omega point theory, som de flesta inom fysikvärlden förkastar. (Den har dock fått ett visst stöd av David Deutch.)

Ursprungligen myntades uttrycket "omega point" av Pierre Teilhard de Chardin. Det har senare använts t.ex av Vernon Vinge och Ray Kurzweil. Inom transhumanismen är det ett annat namn på Singulariteten.

Vilket antagligen inte har nånting med singulariteter i svarta hål att göra.
Förutom att bäggge är en slags slutpunkter.
Eller?