Herbert Spencer
Herbert Spencer - den viktorianska erans främste filosof. (1820 - 1903). Det är lite intressant att den mest populäre filosofen under viktorianismen var starkt kritisk till imperialism och kolonialism.
Sedd ur ett perspektiv så ser han ut som en protofascist, ur ett annat som en pacifistisk anarkist i stil med Tolstoy. Kanske en slags anarkokapitalist. Liksom med Nietzsche så går det att göra ganska motstridiga tolkningar av honom. I övrigt påminner hans naturfilosofi lite om Schellings.
Han började utbilda sej till civilingenjör men blev snart journalist istället. Han var redaktör för tidskriften The Economist från 1848. Han var även med i the X club
Hans magnum opus hette A system of synthetic philosophy och gavs ut i nio band (!).
Han sa sej hålla på med "syntetisk filosofi", dvs en filosofi som sammanfattar och kommer efter empiri och vetenskap snarare än före, och han ville sammanfatta all kunskap i världen.
Allt sammanfattades under evolutionens princip, från fysik till konst, och han talade om en "kosmisk evolution", lite som den ryska kosmismen.
Evolutionen drevs genom "survival of the fittest", vilket alltså var ett uttryck som Spencer myntade, innan han läste Darwin och som Darwin sedan skulle komma att använda sej av. Spencer menade dock att allt blir bättre med tiden, vilket Darwin inte ansåg.
I regel så utvecklades saker enligt två principer nämligen: från enkelhet till komplexitet, och från det disparata till det integrerade. Detta gällde fysik, kemi, biologi osv.
Dock menade han att i det riktigt långa perspektivet så går all utveckling i cykler.
Å ena sidan var Spencer en mycket inflytelserik tänkare under ett halvsekel av imperialism, som förespråkade socialdarwinism och laizze faire, å andra sidan var han en naturrättslibertarian som försvarade individens rätt mot stat och annan överhöghet och som ansåg att naturtillgångar tillhörde alla, försvarade kvinnors rättigheter och drömde om en framtid utan krig, svält och annan misär. Han försökte att organisera en Anti-Aggression League mot brittisk imperialism och vände sej mot nationalism, millitärism och kolonialism.
Hade en lång vänskapsrelation med George Eliot, tidens mest säljande kvinnliga författare. Kropotkin såg Spencer som en föregångare och det finns en likhet med georgism. Han hade dock klara inslag av biologism i sin människosyn.
Som social teoretiker ansåg han att sociala problem skulle lösa sej själva med tiden om man inte åtgärdade dem. Skola, vård och omsorg var inte statens eller det offentligas uppgift. Det verkar finnas en slags tanke om att människor av bättre kvalitet konkurrerar ut människor av sämre kvalitet och att detta i längden leder fram till ett lyckorike.
Det finns mycket man kan säga om detta. Det är ju ett starkt biologisktiskt resonemang men inte ens rent biologistiskt så håller det för invändningar. På Jorden idag så är det de lägre livsformerna som dominerar. Alla djur i världen är fortfarande beroende av växtriket för sin existens. Den totala biomassan av mikroorganismer väger mer än livsformerna stora nog att ses med blotta ögat. Det finns fler blötdjur och insekter än det finns ryggradsdjur.
Om man skulle acceptera att det fanns lägre stående människor så finns det ingen tvingande lag som säger att dessa konkurreras ut och försvinner av sig själva. Man kan inte argumentera biologistiskt för att laissez-faire löser alla samhällsproblem. Socialdarwinism har en stark tendens att bara göra samhällsproblem värre. Efter att Spencers stjärna började att dala så blev ju istället eugenik och annan mera aktivt ingripande politik på modet.
De libertarianer och liknande som ännu gillar honom idag erkänner nog inte alltid hans socialdarwinism utan menar istället att en verkligt fri marknad gör alla människor lyckliga.
Han var en slags antites till Auguste Comte som han dock var influerad av. Durkheim kritiserade Spencer och verkade influerad av Comte men kan i smyg ha influerats av Spencer också. Comte var det främsta affischnamnet för socialismen i mitten av 1800-talet vilket fick JS Mill att intressera sej för honom, liksom för Bakunin som för en tid ledde den nystartade "Internationalen". Senare skulle marxisterna konkurrera ut Comte och Bakunin men det var efter Mill och Spencers dagar. Spencer argumenterade även emot Mills utilitarism och för en naturrättslära.
En del har uppfattat honom som inkonsekvent när han åenasidan starkt betonar individualism, åandrasidan säger sej se samhället som en organism, när han attackerar utilitarismen och på andra ställen verkar föra utilitaristiska resonemang, när han ibland har en biologistisk syn på människan och ibland starkt hävdar miljöns påverkan på henne, osv. Han försökte att behärska ett omfattande och spretigt material och det tog mycket lång tid. Det är inte konstigt att han säger emot sej själv ibland.
Hans ungdomliga radikalism verkar med åren ha blivit mer försiktig och konservativ. De sista åren var han tillbakadragen, sjuk och deprimerad. Efter sin död blev han snabbt omodern och bortglömd.
Det finns också ett rykte om att Spencer skulle ha uppfunnit gemet (paperclip) men det verkar inte vara så välgrundat.