Doin time

Wheeler-deWitt-ekvationen var ett sätt att kvantifiera relativitetsteorin, och det fungerade förutom att det inte kunde existera någon tid i detta universum.

 

En teoretisk lösning på detta kom 1983 när två teoretiker visade att tid kunde existera inom entanglement-relationer i ett annars tidlöst universum.

 

Om en partikel är entangled med ett universum så verkar tiden gå för den partikeln när den blir observerad av någon inom det universumet.
Detta kan kallas Page-Wootters-mekanismen.

 

För en utanförstående "gudlik" betraktare så förefaller dock universumet att vara tildlöst. Jag undrar omt en "gudlik" betraktare omvänt kommer att verka tidlös för universumet?

 

"Mathematically, they showed that a clock entangled with the rest of the universe would appear to tick when viewed by an observer within that universe. But if a hypothetical observer existed outside the universe, when they looked in, everything would appear stationary."

 

Denna teori har nu bekräftats experimentellt, eller åtminstone så tolkar forskarna sitt reultat så.

 

Lee Smolin kommenterar dock att han är skeptisk.

 

Förutom att vara ett utkast till en tidsteori och ett sätt att förena kvantmekanik med relativitetsteori så är detta också ett exempel på "emergens" som på senare tid har varit populärt inom fysiken. Man har t.ex velat förklara gravitationen som något emergent och inte egentligen fundamentalt.

 

Detta talar också för Relational Quantum Mechanics tolkning av tiden som ett sätt för objekt att relatera till varandra.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback