Gnothi Seauton
Den kanske bästa introduktionen till samtida psykologi är nog Pinkers The blank slate (ett oskrivet blad) från 2002. Han beskriver där hur det idag är motbevisat att människan skulle vara ett oskrivet blad utan medfödda egenskaper. Detta kan kanske sägas vara grundsatsen i samtida vetenskaplig psykologi.
Detta innebär dock varken att miljö skulle vara oviktigt eller att människor inte skulle kunna förändras. Mijlön kan dock inte påverka människor hur som helst och de kan inte förändras hur som helst.
Historiskt så har medfödda idéer associerats med metafysisk idealism (Platon) medan materialism har inneburit att allt kommer genom sinnena (Aristoteles). Idag så kan ”medfödda idéer” tolkas mera materialistiskt än strikt empirism. Fast idag så talar man inte om ”medfödda idéer” utan mera om att olika tankestilar överförs mellan generationerna. T.o.m. om generationerna aldrig träffas.
Ang. nature and nurture så är ca 40-50% genetik, en liten del samhället (ca 0-10% sociologi), en ännu mindre del uppfostran (ca 0%), och en stor del en okänd x-faktor (40-60%) som man föreslår kan vara slump t.ex när hjärnan växer och bildar slumpmässiga (?) kopplingar, (men som också t.ex skulle kunna vara reinkarnation!)
Pinker kritiserar inte bara ”the blank slate” utan även ”the noble savage” och ”the ghost in the machine”. ”The noble savage” är ju den synd som jag tidigare har gjort mej skyldig till, inte ”the blanc slate”. Pinker menar att dessa tre passar ganska bra ihop men jag ser snarare spänningar, speciellt mellan ”blank slate” och ”noble savage”. Jag håller dock med honom i hans kritik av dessa två. Ang. ”ghost in the machine” så skriver han mindre om detta alternativ och är försiktig i sin kritik, speciellt av högerns religiösa tro. Han vill även räkna in vänsterns tro på en kollektiv anda här, kanske för att inte framstå som att han bara kritiserar högern här. Pinker försöker hävda att livet mycket väl kan vara meningsfullt i en strikt materialistisk världsbild. Så han försöker mera att försvara sej. Hans argument om en objektiv moral påminner om resonemang som jag själv har fört.
Konservativa vill ju gärna se sin ideologi bekräftad av den samtida psykologin, men bilden är faktiskt blandad. För vissa människor tycks konservatism fungera bäst, för andra så passar liberalism bättre. Så hur ska de då kunna samsas i samma samhälle? Liberalerna hävdar att alla får leva hur de vill i ett liberalt samhälle, men detta har konservativa svårt att acceptera. Det vill förbjuda prostitution, droger och ateism för alla om de ska trivas med tillvaron. Många konservativa har svårt att acceptera att människor är olika.
Konservativa visar tecken på blankslateism när de förespråkar strikt barnuppfostran eller hårda straff för brottslingar. Empiri visar att varken det ena eller det andra har den uppbyggliga effekt som man tror att det ska ha.
Ibland verkar folk anta att blankslateism är identiskt med vänsterideologi men så är det inte heller. Jag skulle istället vilja koppla blankslateism med en auktoritär attityd, höger eller vänster.
Noam Chomsky försvarar vetenskapen mot postmodernismen. Han kritiserar inte sociobiologin eller evolutionär psykologi. Snarare tvärtom.
För min del så är det snart 25 år sen som jag kritiserade postmodernismen för första gången i min ”b-uppsats” i sociologi.
Istället för att vänstern måste tro på the blank slate så föreslog jag en gång ett alternativ som jag tyckte kändes realistiskt: Jag beskrev vänsterns människosyn som god och högerns människosyn som ond och tillade att jag själv trodde att människan var både ond och god. Detta är raka motsatsen till the blank slate som innebär att människan är varken ond eller god. Man kan göra en fyrfältstabell:
Nature Nurture
höger Hobbes Durkheim
vänster Chomsky Foucault
Själv står jag närmast ”Chomsky”, och alltså längst ifrån ”Durkheim”. Foucault sa aldrig att människor inte hade någon natur utan han vägrade att diskutera frågan. Men utan mänsklig natur, varför vara liberal/vänster? Är inte Durkheim mera koherent? Den auktoritära vänstern tycker ju inte att deras auktoritarianism förtrycker människor eftersom de inte har någon natur att förtrycka. Oklart då varför de vill vara vänster. Kanske anser de att det är inkonsekvent av samhället att behandla människor olika eftersom människor är lika enligt dem. Jag vill ju befria människans natur, åtminstone den goda sidan. De vill något annat.
Det är viktigt att människor är sej själva - hjälp dem att finna sej själva och att vara sej själva
Känn dej själv. Lev och låt leva
Så vilka är det som vill tro på the blank slate?
Tja, alienerade människor som inte känner sej själv eller som inte förstår sej på andra.
Men även auktoritära människor som vill att människor ska kunna lyda order snabbt och effektivt ser gärna att (andra) människor är formbara som lera.
En annan bra bok är Daniel Kahnemans Tänka snabbt och långsamt (2011). Han fick Riksbankens ekonomipris 2002, trots att det mesta som han säger är kritik av samtida ekonomisk teori. Som Kahneman säger så har inte ekonomerna rusat för att göra om sin disciplin efter Kahnemans kritik. Han skulle även kunna ha haft större inflytande över psykologin.
Ironiskt nog, eftersom boken mycket handlar om hur och varför människor begår misstag, så begår Kahneman själv några misstag i boken. Så länge som han beskriver sin egen forskning så är han på det säkra men sen så tar han även upp en del annan psykologisk forskning som har motbevisats efter att Kahnemans bok kom ut 2011. Det rör sej dock bara om några sidor i en tjock bok.
Människans tänkande kan beskrivas som indelat i två olika system - ett för snabba beslut och ett för noga genomtänkta beslut. System 1 och system 2 påminner lite om Freuds primär och sekundärdrift.
Kahnemans kritik av "ekoner" och ekonomisk teori ställer jag mej helt bakom.
En överaskning för mej var att de flesta människor identifierar sej mera med ett ”minnessjälv” än med ett ”upplevelsesjälv.” De flesta människor är det ihågkommande självet och inte det upplevande självet till den grad att de kan tänka sej att genomgå en operation utan bedövning bara de inte minns det efteråt! Hur bizart som helt!
Även intressant var ”inramningens effekter”. Med olika inramning så tolkar vi moraliska dilemman på olika sätt men utan inramning så har vi inga moraliska intuitioner alls! Det är därför som det finns spinndoctors.