Tempus Fugit

Vad är det för en ny stam av kosmologer som har fostrats fram? Jag misstänker att kosmologerna just nu har för mycket datorkraft och för lite filosofisk skolning. Det har gått inflation i alternativa kosmologier. Och inflation är också orsaken till universums storlek.

De flesta alternativa kosmologier tycks baseras på många-världar-scenariot. I informationssamhället mångfaldigas informationen hejdlöst och skivbolagen gråter blod. Samtidigt blir materian information inom fysiken och allt mångfaldigas hejdlöst även där.

Vad är det nu för problem som jag har med många-världar-scenariot? Det krävs bara ett ögonkast för att multiversum ska kollapsa. Såsom det ser ut inom kvantfilosofin idag så materialiseras alla fysiskt och matematiskt möjliga möjligheter, i olika världar.

Kvantfysiken besvarar bara vilka resultat man kan förvänta sig på vissa givna experiment. Hur man ska tolka dessa resultat är inte kvantfysik i snäv mening. Snarare är det filosofi. Vill man så kan man kanske kalla det för kvantfilosofi.

Kvantfilosofin handlar främst om att ta ställning till tre olika huvudalternativ. Alla dessa tre alternativ är ännu möjliga, och även om dess företrädare gärna vill uttrycka sig som om just deras filosofi är vetenskapligt bevisad av kvantfysiken, så är det inte så idag. Snarare är det så att det finns tre filosofiska alternativ idag som inte är direkt motbevisade av kvantfysiken. (Men även detta kan sägas vara en tolkningsfråga.)

Det är spännande att alla dessa tre alternativ är ganska fantastiska. Hur verkligheten än ser ut så är den inte tråkig. Och motsvarar inte sunt förnuft. De tre alternativa världsbilderna är:

1. Superdeterminismen
2. Möjligheter-finns-scenariot, t.ex: Den Participatoriska Antropiska Principen
3. Många-Världar-Teorin

På filosofisk grund så föredrar jag en av dessa framför de andra två, men det kan bli så att kvantfysiken i framtiden kan komma med experiment som skulle kunna tolkas fördelaktigt för någon speciell av dessa filosofier, och isåfall så kommer jag att ta hänsyn till detta.

Många-Världar-Teorin (MVT) förutsätter enligt Everrett-sidan (bl.a) följande teoretiska antaganden:

determinism, lokalism, linjäritet, objektivism/fysikalism, kausalitet, reduktionism

och om bara ett enda av dessa fallerar så håller inte teorin såsom den ser ut idag.

MVT kan komma att testas när kvantdatorer uppfinns, vilket somliga tror sker innan halvseklet.
Experimentet kan bevisa att maskinen inte kan kollapsa vågfunktionen. (eller att den kan det.)
Men är det för att vågfunktioner aldrig kollapsar (MVT) eller för att denna maskin inte kan kollapsa dem? Något ytterligare test skulle behövas för att göra vetenskap av det hela.

MVT kan aldrig innebära någon som helst praktisk skillnad eftersom de andra världarna aldrig kan nås på något sätt. Kanske på sin höjd bevisas med kvantdatorer, men troligen inte ens det. Det kommer alltid att verka som om vi bara levde i en värld utan parallella världar.

MVT baseras inte på några empiri/fakta. Den kan vara sann eller falsk oavsett empiriska fakta. Den förutsäger inte heller några empiri/fakta.

Att du råkade hamna i just den här världen kan inte formuleras som en fråga inom teorin och inte förklaras. Det är dess styrka och dess svaghet

De olika separata världarna förutsätts och förklaras aldrig. De är i sej själva förklaringen

MVT bortförklarar strukturer genom att hypostasera andra världar som neutraliserar dessa strukturer statistiskt. för dessa världar finns det inga som helst bevis. Bara om man vill att vissa strukturer inte ska finnas så verkar MVT öht vettig.

Den enda funktion den kan fylla är att bortförklara vissa intressanta fakta som oviktiga och därför antagligen minska människans förståelse och kontroll över världen.

MVT tycks sakna praktisk användning och är då bara en ideologisk filosofi.