Galton
"Men who leave their mark on the world are very often those who, being gifted and full of nervous power, are at the same time haunted and driven by a dominant idea, and are therefore within a measurable distance of insanity"
-Francis Galton
Charles Darwin hade en halvkusin som hette Francis Galton och som föddes 16 februari 1822. Pojken läste när han var två år gammal och kunde lite grekiska, latin och derivata när han var fem. När han var sex läste han vuxenböcker för sitt nöjes skull, inklusive Shakespeare som han också kunde långa citat från.
Liksom Darwinsläkten så hade Galtonarna många framstående medlemmar i familjen. För lille Francis blev det bestämt att han skulle satsa på att bli läkare.
Hans far dog 1844 och lämnade Galton finansiellt oberoende vid 22 års ålder. Efter ett nervöst sammanbrott så lämnade han läkarstudierna samma år. Han reste, uppfann och skrev.
Galton blev en riktigt framstående "gentlemannaforskare", dvs någon finansiellt obunden som forskar för sitt eget höga nöjes skull och som dessutom kommer fram till riktiga och viktiga resultat. Typen är vanlig i vetenskapens ungdom innan den blir ordentligt institutionaliserad.
Han uppfann bl.a väderkartan och den vetenskapliga meterologin, blev den förste som gjorde en väderkarta över hela europas samtidiga väder och föreslog också en teori om anticykloner.
Han visade att fingeravtryck kunde användas för att identifiera personer och kunde användas i polisarbete och visade hur man kunde klassifiera olika typer av fingeravtryck.
Han forskade i synestesi. När forskade i människans hörsel så uppfann han också den ohörbara hundvisselpipan. 1872 tog han upp forskning kring böners effektivitet.
I sin senare statistiska forskning så utvecklade han också nya matematiska metoder för att tolka statistik - regression och korrelation och regression toward the mean. Galton uppfann också "Galtonboxen". Han blev den förste som använde statistiska metoder för att vetenskapligt undersöka skillnader i mänskliga populationer. Han introducerade frågeformulär och undersökningar för att undersöka egenskaper hos kollektiv.
Darwins "origins" 1859 påverkade Galton starkt. Resten av hans forskning skulle komma att röra sej mest om mänskliga egenskaper och deras ev. ärftlighet. Darwin och Galton utbytte åsikter och idéer med varandra. Efter tio år, 1869, kom hans första bok om mänsklig ärftlighet, där han introducerade historiometrin.
Han var en av de första vetenskapliga psykometrikerna och biometrikerna. Han uppfann även tvillingstudierna och inspirerade differentialpsykologin och IQ-testerna som började komma kring 1900.
Vad som mest intresserade Galton angående mänskliga egenskaper och ärftlighet var intelligensen. Han använde frasen "nature versus nurture" (arv eller miljö) för att beskriva sin frågeställning, och den frasen hade han ju lånat från Shakespeare som han ju hade läst redan som femåring.
I sina första undersökningar av framstående viktorianska vetenskapsmän och intellektuella tyckte han sig märka att det biologiska arvet verkade viktigare än miljöpåverkan för att åstakomma begåvade individer. Han undersökte frågan i några böcker till innan han 1883 gav ut Inquiries into human faculty and its development.
Han pekade där ut några tendenser i det brittiska samhället som han ansåg problematiska; att framstående medborgare fick barn senare än andra och även färre barn. Eftersom begåvning enligt honom till stor del var biologiskt ärftligt så innebar detta att kvoten begåvade människor i samhället minskade. Han ansåg att begåvade människor borde uppmuntras att få fler barn. Han myntade för dessa resonemang termen "eugenik". Francis Galton är nuförtiden känd som "Eugenikens fader".
Eugeniken har ju orsakat stora problem med tvångsteriliseringar och annat. I början av 1900-talet så var eugenisk politik vanlig i många länder. Efter andra världskriget så avskaffades den officiella eugeniken, men Sverige och en kanadensisk delstat hade steriliseringsprogram ända in på 1970-talet. Idag finns lagstiftning i olika länder som inriktar sej på ärftliga sjukdomar. På Cypern, i Israel, i vissa delstater i USA osv, måste par testa sej för vissa ärftliga sjukdomar innan de gifter sej.
1986 antog Singapore en öppet eugenisk politik genom att garantera löneökningar till kvinnliga universitetsexaminerade när de fick barn medan icke-universitetsutbildade tvärtom fick bidrag till husköp om de steriliserade sej efter första eller andra barnet.
Kina lagstiftade 1995 att det var olagligt för bärare av vissa genetiska sjukdomar att gifta sej såvida de inte steriliserade sej eller använde långtidspreventivmedel. Alla som önskar att gifta sej måste genomgå genetisk undersökning.
I dagens debatt så tycks vissa forskare vilja hävda att genetisk ärftlighet står för upp emot 80% av IQ, medans andra vill hävda att det kanske är under 50%. Av någon anledning så tycks det vara svårast för forskare att komma överrens i de politiskt mest laddade forskningsområderna.
Intressant i sammanhanget är även Flynn-effekten. Flynn har upptäckt att den generella IQ-nivån verkar vara på väg att höjas. Galtons oro att den allmänna IQ-nivån skulle vara påväg att sjunka utan eugenik tycks vara felaktig. (Liksom även Malthus oro att befolkningen skulle föröka sej som råttor om dom fick det bättre materiellt ställt.) Höjningen är ca tre poäng per decennium vilket är för snabbt för att det skulle kunna bero på någon genetisk förändring.
Man skulle då kunna misstänka miljöfaktorer som bättre skolgång, medieexponering, informationssamhället och bättre kost för barn, men alla enskilda förklaringsmodeller tycks passa mindre bra. Flynneffekten skulle då kunna vara någon form av samverkan mellan ett flertal olika orsaker. Annars är det svårt att hitta någon förklaring. Om man extrapolerar bakåt i tiden så får folk förr orimligt lågt IQ. Aristoteles ska t.ex hamna på minus 300.
Problemet med eugenik tycks ju vara att någon annan vill bestämma över dej, vilken partner du har och vilka barn ni får. Sånt vill ni ju bestämma själva. Men om ni får bestämma det själva, kan ni då tänka er att att frivilligt göra en genetisk test för att se efter om inte era barn riskerar att få några ärftliga sjukdomar? Såna finns det gott om även om många är rätt sällsynta. En del kan man leva med, en del vill man inte leva med och en del dör man av.
Inte låter det som en helt förkastlig idé? Det kallas för "liberal eugenik". Egentligen så sysslar vi alla med eugenik när vi försöker finna en så passande partner som möjligt att få barn med, om vi antar att många personliga egenskaper har någon genetisk grund. I inte minst USA kallas ibland aborter, preventivmedel och planerade familjebildningar för "kryptoeugenik" av ofta religiösa abortmotståndare.
I Inquiries on Human Faculty and its Development så introducerar han även en ny metod att skapa sammansatta fotografier av ett flertal olika ansikten för att skapa ett "sammansatt porträtt" som såattsäga är genomsnittet av de ingående fotografierna. Genom detta kunde han skapa idealtyper av t.ex en familj eller ett folkslag. Han försökte även skapa en generell bild av hur kriminella såg ut men fick erkänna att det inte fanns något typiskt kriminellt utseende. Utifrån sina kompositbilder så försvarar Galton även tanken på allmänbegrepp som t.ex Thomas Hobbes och George Berkley m.fl. har förnekat möjligheten av.
En kul episod:
"In 1906 Galton visited a livestock fair and stumbled upon an intriguing contest. An ox was on display, and the villagers were invited to guess the animal's weight after it was slaughtered and dressed. Nearly 800 gave it a go and, not surprisingly, not one hit the exact mark: 1,198 pounds. Astonishingly, however, the mean of those 800 guesses came close — very close indeed. It was 1,197 pounds."
Wisdom of crowds? Regression towards the mean? Ett sammansatt porträtt?
Galton skrev 340 artiklar och böcker under sin livstid och blev adlad 1909, för hundra år sen i år, två år innan sin död i januari 1911. Av någon anledning så kallas han "grön tänkare" av wikipedia.
andra bloggar om
Galton, Francis Galton, eugenik, samhälle,
Om jag hade ett bibliotek så skulle det nästan se ut såhär
I Facebook finns det en applikation, "I'm reading", där jag har skrivit in så många böcker som jag har kommit på att jag har läst. Nu har jag kommit upp i över 200 titlar, vilket alltså bara är de första drygt 200 böckerna som jag har kommit ihåg.
Om ni går in och kikar där så ta det inte så bokstavligt. Alla titlarna är på engelska eftersom det är ett engelskspråkigt program med jag har i första hand läst svenska översättningar om det har funnits. Så den exakta utgåvan av de olika titlarna stämmer inte alls. Jag har tagit det närmaste som jag har kunnat hitta.
Vid en snabb genomräkning så får jag det till:
208 böcker av 97 författare.
14 böcker av 8 kvinnliga författare.
20 böcker av 8 svensktalande författare.
5 böcker med kinesisk bakgrund.
Ca 121 skönlitterära böcker.
Ca 3-4 diktsamlingar.
Ca 4 självbiografier (+7 självbiografiska böcker)
Ca 72 icke-skönlitterära böcker (populärvetenskap, filosofi o.dyl).
Räknar jag vilka författare som jag har läst mest av så ser det ut såhär:
Robert A Heinlein 12
Terry Pratchett 9
Isaac Asimov 8
Lars Gustafsson 8
Arthus C Clarke 7
Douglas Adams 7
Peter Nilsson 7
J.R.R. Tolkien 6
Michel Houellebecq 6
Ursula K LeGuin 6
Friedrich Nietzsche 5
J.M. Coetzee 5
Ken Wilber 5
William S Burroughs 5
Philip K Dick 4
Delvis beror urvalet på t.ex att det fanns mer Heinlein i stadsbiblioteket i Visby när jag började läsa sf, än vad det fanns Philip K Dick. På det hela taget så känns hela listan aningen slumpartad. En del undrar jag varför jag läste, en del undrar jag varför jag fortfarande inte har läst. På så vis speglar listan mitt liv rätt bra.
Edit: Men jag har ju glömt både Michael Crichton och Tanja Suhinina! Ja, där ser man ...
andra bloggar om
litteratur, böcker, författare,
Fängslande läsning
All my major works have been written in prison. I would recommend prison not only to aspiring writers but to aspiring politicians too - Jawaharlal Nehru
Idag 15 november har det varit Fängslade Författares Dag, en dag utnämnd av internationella PEN-klubben.
I ett hårdnande samhällsklimat så bör man kanske inte vara så säker på att man aldrig kommer att straffas av rättvisan. I så fall kommer man dock att vara i gott sällskap. Genom historien har många framstående personer fått spendera en kortare eller längre tid i fängelse. En del har t.o.m. utnyttjat tiden för att skriva lite god litteratur. Det skulle kunna vara en gengrebeteckning: "kända böcker skrivna i fängelse".
Om t.ex de begåvade entreprenörerna bakom tpb skulle få sitta av ett år för att vara mer framsynta än hela den internationella nöjesindustrin så är detta ett utmärkt tillfälle att både skaffa sej balla tatueringar och knäppa tjejbrevvänner och dessutom att samla tankarna till någon form av bok.
Här är en lista över litteratur skriven i fängelse, eller strax efter.
Martin Luther King, Jr. skrev "Letter from a Birmingham Jail" i fängelse och Gandhi var ofta fängslad av britterna men brukade för det mesta spendera tiden med att skriva.
Antonio Gramsci och Oscar Wilde skrev bägge i fängelset.
Fjodor Dostojevskij satt fyra år i fängelse och även om han inte skrev något där så skrev han The House of the Dead när han kom ut som handlar om att sitta i fängelse.
På liknande sätt så skrev Alexander Solzhenitsyn One Day in the Life of Ivan Denisovitch efter en fängelsevistelse.
Thoreau skrev "Civil Disobedience" efter att ha suttit en natt i fängelse för att ha vägrat att betala skatt för att finansiera mexikanska kriget.
Två riktiga klassiker är Fursten av Niccolo Machiavelli och Don Quixote av Miguel de Cervantes. Cervantes skriver i prologen att idén till boken gick upp för honom i Argamasilla-fängelset i La Mancha.
Tractatus Logico-Philosophicus av Ludwig Wittgenstein avslutades i ett italienskt fångläger under första världskriget.
Jean Genet skrev både The Thief's Journal och Our Lady of the Flowers fängslad.
Medan Dietrich Bonhoeffer skrev både Letters and Papers from Prison och Ethics fängslad.
Ancius Boethius skrev Filosofin tröst, Esra Pound skrev The Cantos och Ken Kesey fördrev tiden med att skriva Kesey's Jail Journal.
Andra som har skrivit under eller efter en fängelsevistelse inkluderar Thomas Malory, Saint Thomas More, Raleigh Trevelyan, John Bunyan, O. Henry, Fernand Braudel, Irina Ratushinskaya och Jack Henry Abbott som begick ett mord efter att Norman Mailer hjälpt till att få honom fri.
Till sist så skrev faktiskt Paulus flera av sina brev i Nya Testamentet i romerskt fängelse.
andra bloggar om
litteratur, böcker, fängelse, straff, yttrandefrihet,
Lite om Darwin
24 nov är det 150 år sedan "The Origin of Spieces" publicerades för första gången. I år är det även 200 år sedan som Darwin föddes: 12 feb 1809 - samma dag som Abraham Lincoln!
Det fanns många försök till evolutionsteori innan Darwin, men hans var den första som var strikt mekanisk och "bottom-up" till sin natur. De tidigare hade tenderat att vara teleologiska och holistiska. Även darwinismen kan faktiskt tolkas som att ett kollektiv över tiden anpassar sej genetiskt till sin miljö, även om individen inte kan påverka sin egen genetik. På gruppnivå så finns det alltså likheter med lamarckismen.
Problemet är att biologin tycks överflöda av ändamålsenlighet. För en religiös var det inget problem att förklara, snarare ett bevis på Guds existens. Men kunde det gå att konstruera en helt mekanisk och materialistisk förklaring till all denna ändamålsenlighet? Vad ändamålsenligheten skenbar?
Evolutionen var en allmänt spridd aning inom vetenskapliga kretsar som dock ingen vågade att utforska närmare av rädsla för den mäktiga kyrkan och den fördomsfulla massans vrede. Darwin tog sig an uppdraget att föra fram evolutionen till ytan och förklara den.
Men det var ett delikat uppdrag som måste ske sofistikerat. I sin första bok om ämnet nämner han inget om människans utveckling och det är först i sin självbiografi på sin ålders höst som han tydligt tar avstånd från den kristna tron. Han måste hitta lämpliga bevis som kunde fogas samman till en vetenskaplig bevisning för vad många redan trodde. Han måste samtidigt också argumentera mot föreställningen om högre och lägre stående raser. Han var hela livet försiktig med sina uttalanden.
Från början var Darwin lamarckist. Det Naturliga Urvalet gick inte ögonblickligen upp för honom. Darwin inkluderade från början människan i sina spekulationer och noterade 1838 när han såg en orangutang på zoo att den hade ett barnsligt beteende.
1838 så skall idén ha slagit honom plötsligt. Det dröjde tjugo år innan han publicerade den. Först måste han under flera år samla bevis och sedan försiktigt formulera en bok.
Darwin skriver i sin självbiografi att hans evolutionsteori var resultatet av omfattande observationer, väl medveten om vad som krävdes för att den skulle godtas av det vetenskapliga etablissemanget, medan han själv visste att den föddes i en plötslig inspiration efter att ha läs Malthus. Till sin kollega Alfred Wallace sa han: "I am a firm believer that without speculation there is no good and original observation".
Darwins bok var ännu inte färdig när han den 18 juni 1858 fick ett brev från Wallace som beskrev samma teori om naturligt urval som han själv hade kommit på. Chockerad av att ha blivit förekommen skickade Darwin artikeln vidare. Lyell och Hooker beslutade att en gemensam presentation av Darwins och Wallaces arbeten skulle ske vid Linneanska sällskapet första juli. Detta var en olycklig tid för Darwin. Hans babyson dog av scharlakansfeber och han deltog inte i den gemensamma presentationen.
Darwin tycktes olycksförföljd i livet. Han hade problem med sin frus religiositet, flera barn dog för honom och han hade en återkommande sjukdom.
Boken väckte internationell uppmärksamhet men blev inte lika kontroversiell som Vestiges of creation.
Engelska kyrkan bestämde sej fort för att i stort sett acceptera darwinismen. Det naturliga urvalet var helt enkelt det sätt som Gud hade valt att skapa sina varelser på. Senare har även t.ex katolska kyrkan accepterat utvecklingsläran. Problemen uppstod istället i USA. Även om många amerikaner gillade Darwin så fanns det även religiösa samfund som förkastade honom rakt av och ännu idag 150 år senare, så kämpar man mot att darwinismen ska läras ut som en vetenskaplig sanning i skolorna. Detta är människor för vilka utveckling är något ont. För övrigt så fanns det även en del tvivel om darwinismen även inom vetenskapen mot slutet av 1800-talet, medan anglikanska kyrkan redan hade accepterat läran.
Man kan undra varför termen "darwinism" ännu idag är så vanlig och varför personen Darwin fortfarande hyllas medan exempelvis Wallace inte är lika känd. Saker som slutar på "-ism" tenderar ju ofta att vara läror snarare än vetenskaper. Det finns vissa karaktäristika som gör darwinismen till en egen variant av utvecklingslära.
Utmärkande för darwinismen är bl.a att evolutionen går väldigt långsamt och i väldigt små steg och kräver väldigt långa tidsrymder. Man kan heller aldrig säga att något liv utvecklas till det bättre. Bara att vissa livsformer ibland misslyckas med att anpassa sej och dör. Det är också nödvändigt för darwinismen att mutationerna är slumpmässiga och inte i sej utgör någon anpassning till miljön. Det finns ingenting i darwinismen som säger att ensam är stark eller att störst går först.
Termen "survival of the fittest" hade redan myntats av Herbert Spencer i hans "kosmiska evolutionsteori", som bl.a innehöll den första socialdarwinismen - redan innan Darwin hade publicerat sej.
Mera abstrakt kan man säga att Darwin visade att komplexitet kan uppstå ur enkelhet. Tidigare antog man att något komplext skulle förklaras med något komplext men idag forskar även matematiker om hur komplexitet uppstår ur enkelhet. Snart gav darwinismen upphov till tanken på artificiell intelligns.
1861-65 utkämpades amerikanska inbördeskriget som bl.a gällde slaveriet i USA. Lincoln mördades strax efter nordsidans seger.
Slaveriet legitimerades med att man såg vissa raser som mindre utvecklade, lägre stående, kanske t.o.m. degenererade. Denna uppfattning stödde sig inte minst på Carl von Linné. Darwin förnekade att det fanns något "högre" eller "lägre" inom evolutionen. Överlevnad var det enda kriteriet och eftersom vi alla hade lyckats överleva fram till idag så var vi alla likvärdiga bröder. Inte bara alla människor, utan allt levande öht.
Han lärde sej som ung att stoppa upp djur av John Edmonstone, en befriad svart slav. Darwin satt ofta med denna "very pleasant and intelligent man".
Tre urinnevånare från Eldslandet hade tillfångatagits under Beagels första resa och hade varit ett år i London. De togs tillbaka till Tierra del Fuego som missionärer. Darwin fann att de var vänliga och civiliserade men deras släktingar verkade vara "miserable, degraded savages". Darwin drog slutsatsen att skillnaden måste bero på den kulturella miljön och inte på rasmässig underlägsenhet.
1871 så ansåg han att tiden var mogen för boken "Descent of Man, and Selection in relation to Sex". Det händer mycket i den här boken. Här uttrycker han explicit för första gången människans härstamning från djurriket. Han vill också förklara stora delar av psykologin, sociologin och den mänskliga kulturen utifrån biologi och evolutionsteori. För att kunna göra detta så kompleterar han det naturliga urvalet med det sexuella urvalet, som kan förklara mycket som är underligt ur överlevnadssynpunkt.
I naturen så finns det exempel på egenskaper som inte verkar speciellt överlevnadsanpassade, som t.ex påfågelns stora, färgglada stjärtfjädrar. Funktionen hos dessa är att visa honorna att detta är en ung, stark och frisk hane som det är fördelaktigt att para sej med. Honornas fäbless för pråliga hanar utvecklas samtidigt med hanarnas bling-bling, i ömsesidig påverkan. Därmed kunde Darwin förklara skillnader mellan könen och uppkomsten av olika kulturer, men han betonade dock att hela mänskligheten är en enda art.
Darwin citerar i "The Descent of Man" från Schopenhauers text "the Metaphysics of Sexual Love". Schopenhauer hade förekommit mycket av darwinismen. Om han inte hade för vana att läsa Schopenhauer så kan Darwin ha blivit upplyst via "Journal of Anthropology" om att de hade beröringspunkter. Det sexuella urvalet formade mänsklighetens framtida skepnad. Schopenhauer hann antagligen läsa recentioner av "Origins" under sitt sista levnadsår.
Hans sista arbete handlade om daggmaskar, som han verkade ha en mycket hög uppfattning om. Han trodde endast på mycket långsamma processer i mycket små steg, att verka underifrån för att skapa en annan jordmån.
andra bloggar om
Darwin, darwinism, utvecklingslära, rasism, biologi, kreationism,
Levi-Strauss
Claude Levi-Strauss har avlidit en knapp månad innan sin 101-årsdag.
Kontinental filosofi kan fortfarande i bred mening sägas vara poststrukturalistisk, och poststrukturalismen hade kanske inte uppstått om inte Claude Levi-Strauss först hade utmanat existentialismen under 1950-talet med sin strukturalism.
Lustigt nog så kan poststrukturalismen tolkas som en medling mellan existentialism (voluntarism) och strukturalism (determinism), liknande den den medling mellan oppositioner som enligt Levi-Strauss var det mytologiska tänkandets underliggande struktur.
En vetenskaplig förklaring var enligt honom antingen strukturalistisk eller reducerande. Han hade en pessimistisk livssyn och en deterministisk uppfattning om människan. Han var övertygad om att mänskligheten, förr eller senare, skulle utrotas.
andra bloggar om
filosofi, antropologi, strukturalism, Claude Levi-Strauss,