Galton
"Men who leave their mark on the world are very often those who, being gifted and full of nervous power, are at the same time haunted and driven by a dominant idea, and are therefore within a measurable distance of insanity"
-Francis Galton
Charles Darwin hade en halvkusin som hette Francis Galton och som föddes 16 februari 1822. Pojken läste när han var två år gammal och kunde lite grekiska, latin och derivata när han var fem. När han var sex läste han vuxenböcker för sitt nöjes skull, inklusive Shakespeare som han också kunde långa citat från.
Liksom Darwinsläkten så hade Galtonarna många framstående medlemmar i familjen. För lille Francis blev det bestämt att han skulle satsa på att bli läkare.
Hans far dog 1844 och lämnade Galton finansiellt oberoende vid 22 års ålder. Efter ett nervöst sammanbrott så lämnade han läkarstudierna samma år. Han reste, uppfann och skrev.
Galton blev en riktigt framstående "gentlemannaforskare", dvs någon finansiellt obunden som forskar för sitt eget höga nöjes skull och som dessutom kommer fram till riktiga och viktiga resultat. Typen är vanlig i vetenskapens ungdom innan den blir ordentligt institutionaliserad.
Han uppfann bl.a väderkartan och den vetenskapliga meterologin, blev den förste som gjorde en väderkarta över hela europas samtidiga väder och föreslog också en teori om anticykloner.
Han visade att fingeravtryck kunde användas för att identifiera personer och kunde användas i polisarbete och visade hur man kunde klassifiera olika typer av fingeravtryck.
Han forskade i synestesi. När forskade i människans hörsel så uppfann han också den ohörbara hundvisselpipan. 1872 tog han upp forskning kring böners effektivitet.
I sin senare statistiska forskning så utvecklade han också nya matematiska metoder för att tolka statistik - regression och korrelation och regression toward the mean. Galton uppfann också "Galtonboxen". Han blev den förste som använde statistiska metoder för att vetenskapligt undersöka skillnader i mänskliga populationer. Han introducerade frågeformulär och undersökningar för att undersöka egenskaper hos kollektiv.
Darwins "origins" 1859 påverkade Galton starkt. Resten av hans forskning skulle komma att röra sej mest om mänskliga egenskaper och deras ev. ärftlighet. Darwin och Galton utbytte åsikter och idéer med varandra. Efter tio år, 1869, kom hans första bok om mänsklig ärftlighet, där han introducerade historiometrin.
Han var en av de första vetenskapliga psykometrikerna och biometrikerna. Han uppfann även tvillingstudierna och inspirerade differentialpsykologin och IQ-testerna som började komma kring 1900.
Vad som mest intresserade Galton angående mänskliga egenskaper och ärftlighet var intelligensen. Han använde frasen "nature versus nurture" (arv eller miljö) för att beskriva sin frågeställning, och den frasen hade han ju lånat från Shakespeare som han ju hade läst redan som femåring.
I sina första undersökningar av framstående viktorianska vetenskapsmän och intellektuella tyckte han sig märka att det biologiska arvet verkade viktigare än miljöpåverkan för att åstakomma begåvade individer. Han undersökte frågan i några böcker till innan han 1883 gav ut Inquiries into human faculty and its development.
Han pekade där ut några tendenser i det brittiska samhället som han ansåg problematiska; att framstående medborgare fick barn senare än andra och även färre barn. Eftersom begåvning enligt honom till stor del var biologiskt ärftligt så innebar detta att kvoten begåvade människor i samhället minskade. Han ansåg att begåvade människor borde uppmuntras att få fler barn. Han myntade för dessa resonemang termen "eugenik". Francis Galton är nuförtiden känd som "Eugenikens fader".
Eugeniken har ju orsakat stora problem med tvångsteriliseringar och annat. I början av 1900-talet så var eugenisk politik vanlig i många länder. Efter andra världskriget så avskaffades den officiella eugeniken, men Sverige och en kanadensisk delstat hade steriliseringsprogram ända in på 1970-talet. Idag finns lagstiftning i olika länder som inriktar sej på ärftliga sjukdomar. På Cypern, i Israel, i vissa delstater i USA osv, måste par testa sej för vissa ärftliga sjukdomar innan de gifter sej.
1986 antog Singapore en öppet eugenisk politik genom att garantera löneökningar till kvinnliga universitetsexaminerade när de fick barn medan icke-universitetsutbildade tvärtom fick bidrag till husköp om de steriliserade sej efter första eller andra barnet.
Kina lagstiftade 1995 att det var olagligt för bärare av vissa genetiska sjukdomar att gifta sej såvida de inte steriliserade sej eller använde långtidspreventivmedel. Alla som önskar att gifta sej måste genomgå genetisk undersökning.
I dagens debatt så tycks vissa forskare vilja hävda att genetisk ärftlighet står för upp emot 80% av IQ, medans andra vill hävda att det kanske är under 50%. Av någon anledning så tycks det vara svårast för forskare att komma överrens i de politiskt mest laddade forskningsområderna.
Intressant i sammanhanget är även Flynn-effekten. Flynn har upptäckt att den generella IQ-nivån verkar vara på väg att höjas. Galtons oro att den allmänna IQ-nivån skulle vara påväg att sjunka utan eugenik tycks vara felaktig. (Liksom även Malthus oro att befolkningen skulle föröka sej som råttor om dom fick det bättre materiellt ställt.) Höjningen är ca tre poäng per decennium vilket är för snabbt för att det skulle kunna bero på någon genetisk förändring.
Man skulle då kunna misstänka miljöfaktorer som bättre skolgång, medieexponering, informationssamhället och bättre kost för barn, men alla enskilda förklaringsmodeller tycks passa mindre bra. Flynneffekten skulle då kunna vara någon form av samverkan mellan ett flertal olika orsaker. Annars är det svårt att hitta någon förklaring. Om man extrapolerar bakåt i tiden så får folk förr orimligt lågt IQ. Aristoteles ska t.ex hamna på minus 300.
Problemet med eugenik tycks ju vara att någon annan vill bestämma över dej, vilken partner du har och vilka barn ni får. Sånt vill ni ju bestämma själva. Men om ni får bestämma det själva, kan ni då tänka er att att frivilligt göra en genetisk test för att se efter om inte era barn riskerar att få några ärftliga sjukdomar? Såna finns det gott om även om många är rätt sällsynta. En del kan man leva med, en del vill man inte leva med och en del dör man av.
Inte låter det som en helt förkastlig idé? Det kallas för "liberal eugenik". Egentligen så sysslar vi alla med eugenik när vi försöker finna en så passande partner som möjligt att få barn med, om vi antar att många personliga egenskaper har någon genetisk grund. I inte minst USA kallas ibland aborter, preventivmedel och planerade familjebildningar för "kryptoeugenik" av ofta religiösa abortmotståndare.
I Inquiries on Human Faculty and its Development så introducerar han även en ny metod att skapa sammansatta fotografier av ett flertal olika ansikten för att skapa ett "sammansatt porträtt" som såattsäga är genomsnittet av de ingående fotografierna. Genom detta kunde han skapa idealtyper av t.ex en familj eller ett folkslag. Han försökte även skapa en generell bild av hur kriminella såg ut men fick erkänna att det inte fanns något typiskt kriminellt utseende. Utifrån sina kompositbilder så försvarar Galton även tanken på allmänbegrepp som t.ex Thomas Hobbes och George Berkley m.fl. har förnekat möjligheten av.
En kul episod:
"In 1906 Galton visited a livestock fair and stumbled upon an intriguing contest. An ox was on display, and the villagers were invited to guess the animal's weight after it was slaughtered and dressed. Nearly 800 gave it a go and, not surprisingly, not one hit the exact mark: 1,198 pounds. Astonishingly, however, the mean of those 800 guesses came close — very close indeed. It was 1,197 pounds."
Wisdom of crowds? Regression towards the mean? Ett sammansatt porträtt?
Galton skrev 340 artiklar och böcker under sin livstid och blev adlad 1909, för hundra år sen i år, två år innan sin död i januari 1911. Av någon anledning så kallas han "grön tänkare" av wikipedia.
andra bloggar om
Galton, Francis Galton, eugenik, samhälle,