Tempus Fugit

Jag har skrivit några poster om moral och neurologi, men moralen har även studerats ur andra vetenskapliga perspektiv, även andra psykologiska perspektiv. Lawrence Kohlberg har undersökt moral ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, men innan jag skriver om honom så måste jag säga några ord om Piaget, som egentligen förtjänar en egen bloggpost.

Han är en av de mest inflytelserika psykologerna någonsin, men kan trots det fortfarande vara en smula kontroversiell för vissa ibland. Han publiserade sin första vetenskapliga avhandling vid tio års ålder. Hans specialområde var hur barn och ungas sätt att tänka och resonera utvecklas över tid. Han och hans folk utförde omfattande empiriska studier och kom fram till en hel del resultat. Han brukar räknas till den kognitiva psykologin. Ord att kolla upp kan vara genetisk epistemologi, konstruktivistisk epistemologi och kognitiv utvecklingsteori.

Piaget sägs vara filosofiskt influerad av Kant och Hegel och man har misstänkt att han kanske skulle kunna vara idealist? Den ryske psykologen Vygotsky har oberoende av Piaget utvecklat teorier med vissa likheter, som dock snarast konkurerar med honom.

Ett försök att vidareutveckla Piagets teorier är hierarkisk-komplexitets-modellen.

Kohlberg är enligt en undersökning den 16e mest citerade psykologen i grundböcker i psykologi. Han är alltså elev till Piaget och beslutade sej för att undersöka om även det moraliska tänkandet utvecklades stegvis över tiden såsom Piaget trodde. Han fann att så var fallet och uppställde tre huvudfaser med vardera två nivåer som det moraliska tänkandet utvecklades igenom. Översiktligt ser det ut såhär:

Nivå 1 (Pre-Konventionell)

1. Lydnad- och straff-tänkande

(Hur kan jag undvika bestraffning?)

2. Eget-intresse-tänkande

(Vad får jag ut av det?)

Nivå 2 (Konventionell)

3. Interpersonell samstämmighet och konformism

(Sociala normer)

(Att vara en snäll pojke eller flicka)

4. Tänkande i termer av social ordning och auktoritet.

(Lag och ordnings-moralism)

Nivå 3 (Post-konventionell)

5. Socialt-kontrakts-tänkande

6. Universella etiska principer

(Principenligt samvete)

Dessa utvecklingsfaser hos främst barn liknar ju även en del moraliska attityder hos vuxna, vissa etiska filosofier, osv. Detta skulle också kunna förklara skillnaden mellan psykopater, som kanske kan sägas vara pre-moraliska, och utilitarister, som kanske skulle kunna kallas post-moraliska, om man menar att de med starka moraliska känslor är mer moraliska. Naturligtvis har en del kritik riktats mot Kohlberg. En del kritik liknar kritiken mot Piaget; att han överförenklar, övergeneraliserar osv.

En intressant kritiker heter Carol Gilligan. Hon började som elev till Kohlberg men noterade en underlig skevhet i resultatet som inte verkade störa Kohlberg: kvinnor fick som regel ett lite sämre genomsnittsresultat än män. Gilligan tyckte att det verkade orimligt att kvinnor som grupp skulle vara mindre moraliskt utvecklade än män som grupp. Ofta hamnade kvinnor på nivå 2 (konventionell) medan det var fler män som uppnådde nivå 3 (post-konventionell). Gilligan antog att kriterierna på något sätt måste vara vinklade till mäns fördel.

I sin bok In a different voice hävdar hon att kvinnor som grupp uttrycker sig annorlunda och kanske även tänker annorlunda än män i moraliska frågor. Män uttrycker sej mer rationellt och principiellt medans kvinnor uttycker sej mer relationellt-personligt. Icke-desto-mindre kan kvinnor mycket väl uppnå den post-konventionella nivån, men de uttycker sina upplevelser där annorlunda än män gör. Självklart har även Gilligan kritiserats av andra feminister som tolkar henne som en essentialistisk särartsfeminist.

Hon har gått vidare med att utveckla en teoretisk beskrivning av en etik baserad på omsorg (ethics of care), som ska kontrastera både mot utilitarism och deontologi, två rättvisebaserade etiska teorier. Gilligan blev sedemera professor och har fått flera priser och utmärkelser.

"The principal goal of education in the schools should be creating men and women who are capable of doing new things, not simply repeating what other generations have done"
-Piaget

andra bloggar om

etik, moral, psykologi, utvecklingspsykologi, filosofi, Piaget, Kohlberg, Carol Gilligan,

I min förra postning så skrev jag lite grann om moralisk rationalism, moraliska intuitioner och vad neurologin har att säga om dem. Mera forskning har gjorts om saken. Man har tittat på hur människors hjärnor arbetar mer exakt när de konfronteras med olika typer av moraliska problem.

Olika människor visar sig angripa moraliska problem på olika sätt, men det finns även en skillnad mellan olika sorters moraliska problem. Vissa moraliska problem upplevs som mer "personliga", andra som mer "opersonliga". De "personliga" problemen bearbetas mera emotionellt, de "opersonliga" mera rationellt.

"Jag kan inte låta bli att dra en litet pessimistisk slutsats av studier som dessa: vi slutar tänka när vi bryr oss och vi bryr oss inte om det som vi kan tänka klart kring."

- Henrik Ahlenius.

Rationellt moraliskt tänkande visar sej i sammanhanget i stort sett betyda utilitarism, som alltså förutsätter en viss distans och känslokyla, medan kritikerna av utilitarismen kan misstänkas vara affekterade av känslotänkande mer rötter ner i reptilhjärnan.

Ironiskt nog kan detta tänkas gälla Kant, men i vår samtid så är det inte minst naturrättsteoretiker som har utmanat utilitarismen, libertarianer mot liberaler. Exempelvis Danne ogillar den gängse tolkningen av forskningen. Såväl Joshua Greene som Peter Singer uppskattar dock det nya stödet för utilitarismen. Mer relevant kritik är dock detta.

"Part of the problem - as I see it - lies in traditional structures in philosophy - that fail to fit new facts about the human brain. For instance ... we now know that emotional intelligence is part of rational thought."
Dr. Ellen Weber

Annan forskning lyfter fram vikten av "schysthet/justhet" (fairness) som nånting avgörande för våra moraliska beslut. Den moraliska känslan av schysthet är till att börja med en känsla och den varierar rätt mycket mellan olika individer. En del lider mer när de ser något oschysst, andra känner mindre. Att känslan av schysthet är en del av vår biologi visar också att vi är biologiskt anpassade för att leva i samhällen.

andra bloggar om

moral, etik, filosofi, neurologi, utilitarism, hjärnan,

Hos apor, människor och åtminstone vissa fåglar finns sk. spegelneuron. Dessa har rätt nyligen upptäckts och har rönt en hel del uppmärksamhet. Nu börjar forskarna anse att spegelneuron är basen för både empati, imitation och språk. De verkar vara mer mångsidiga hos människor än hos apor och fåglar men grundfunktionen är att kopiera observerat beteende hos andra, och därmed även att härma andras upplevelser.

"Även om vi inte utåt speglar andras rörelser, använder vi bokstavligt talat hela kroppen, när vi observerar andra. Detta kan vara en av förklaringarna till att människan har en enastående förmåga att visa medkänsla. Ser vi en annan person som gnisslar tänder av raseri, känner vi rent fysiskt den tandgnisslande rörelsen och kan därmed sätta oss in den personens situation. Detta har fått psykologerna att fundera på om empati inte är en inlärd egenskap, som vi förvärvar genom uppfostran eller social kontakt, utan snarare en fysisk konsekvens av spegel-neuronens aktivitet i hjärnan."

Autister misstänks kunna ha problem med sina spegelneuroner, vilket bl.a annat gör dem dåliga på eller fullständigt oförmögna att förstå andra människor. I autisternas fall så leder detta till omfattande asocialitet, men inte specifikt omoraliskt beteende.

En annan diagnos som leder till sänkt etisk och social kompetens är frontallobsdemens.

Till skillnad från annan demens så brukar den här demensformen börja tidigare, typiskt i 50-års-åldern, och ha ett ganska snabbt förlopp, redan vid 60 kan man vara gravt dement, och slutar till sist med döden. Demens innebär med tiden ju en omfattande förstöring av hjärnvävnad och i fallet med frontalloberna så är det inte minnet utan personligheten, ansvarsförmågan och planeringsförmågan som förändras, medan övriga förmågor fungerar som förut.

Traumatiska (våldsamma) skador i frontalloberna har också visat sej leda till personlighetsförändringar, brister i långsiktig planering och bristande etiskt beteende.

Talar man om psykologi och etik så måste man ju nämna de ökända begreppen psykopati och sociopati. Dessa begrepp har länge varit omstridda, t.ex vad som är orsaken. Bägge diagnoserna är antagligen resultatet av en samverkan mellan genetiska och miljömässiga faktorer, men ibland används psykopati på en mer genetisk diagnos medans sociopati har mer miljömässiga orsaker. Ofta används dock termerna som synonymer.

En psykopat har kort sagt låg sympati med andra människor och ingen förmåga att utveckla ett samvete. Han kan mycket väl ha ett högt EQ men använder det isåfall för att manipulera människor på ett själviskt sätt. Psykopater anses så gott som omöjliga att bota, vilket antyder en biologisk orsak. Detta om något visar att enbart intelligens inte är tillräckligt för att utveckla en moral.

Ungefär som människor, till skillnad från djur, har en medfödd biologisk förmåga att lära sej språk så har vi en medfödd biologisk förmåga att lära oss moral, vilket dock inte leder till mycket om vi aldrig får chansen att lära oss moral. Vi är mest formbara som unga och saker vi lär oss som äldre blir inte på samma sätt en del av personligheten. Dessutom så kan vissa människor vara okänsliga för att lära sej moral ung. som vissa kan vara dyslektiska eller tondöva.

andra bloggar om

moral, etik, psykologi, neurologi, hjärnan,

I en intervju med Arthur L. Caplan säger han ungefär såhär:
Ny teknik som kartlägger hjärnan kan avslöja privata hemligheter och väcker nya frågor angående etik och moral. I brottsundersökningar så skulle teknik som denna kunna ha stor inverkan. T.ex så skulle hjärnan hos en misstänkt kunna uppvisa tecken på att personen kände igen brottsplatsen trots att han säger sej aldrig ha varit där.

Det är fullt möjligt att man snart kan hitta hjärnaktivitet som korrelerar med tendenser till alkoholism, aggression, pedofili eller rasism. Även det freudianska omedvetna, som inte är speciellt populärt inom samtida psykologi, skulle kunna få en renässans genom denna typ an hjärnundersökning.

Det är därför några praktiska frågor som blir alltmer aktuella: kan och bör denna teknik släppas på marknaden? Vad skall den legala statusen av denna typ av bevis vara? Behövs medgivande alltid för denna typ av undersökningar? Det kommer att bli möjligt att ha omfattande dataregister över allas hjärnor? Vore det en bra idé? Vem borde hålla i det? Hur får du tillgång till materialet? Skall alla ha rätt att ta en hjärnundersökning i t.ex en rättegång oavsett kostnad? Det finns även flera frågor angående testandet av barn.

andra bloggar om
hjärnan, etik, moral, neurologi, hjärnscanning, tankeläsning,

"Does that suggest that music is somehow essential to human survival, or at least to social survival?
This is a big question. I can only say that there is no culture without music. There are almost no individuals without music. The lady in the Bronx is a one-in-a-million sort of exception. And in every culture, music forms a social cement for dancing, for singing. It's invariably part of ritual and religion, and then there are things like work songs and martial music. Steven Pinker said, "Music could vanish from our species and the rest of our lifestyle would be virtually unchanged." I strongly disagree with that and I think no anthropologist in the world would agree with that."

andra bloggar om
musik, hjärnan, neurologi,

Från och med idag kan kronofogden knacka på din dörr och kräva att få gå igenom alla datorer, backuppdiskar, mp3-spelare och liknande hemma hos dej. I samband med detta får du i så fall reda på att dina bankkonton redan är frysta och att din fasta egendom är satt i kvarstad därför att stämningsansökan redan har lämnats in, och att du har en stämning riktad mot dig.

Med sej kommer kronofogden att ha en representant för upphovsrättlobbyn, som anser att du har fildelat. Denna "intrångsundersökning" som de har rätt att plötsligt göra i ditt hem är beslutad av domstol, men det var endast en representant för upphovsrättslobbyn med när det beslutades, ingen försvarare.

Alltsammans fungerar som ett stort undantag från vanliga svenska rättsregler. Svensk polis har inte rätt att göra det som upphovsrättslobbyn har rätt att göra. För att få tag i ditt namn och adress så har de tvingat en internetleverantör att lämna ut personuppgifterna kopplade till en ip-adress. Det hade polisen inte haft rätt att göra. För att polisen ska ha rätt att kräva ut personuppgifter så måste det misstänkta brottet vara så grovt att minst fängelsestraff riskeras. Inget fildelningsmål i Sverige har någonsin lett till fängelse.

Politiker hävdar att de är tvugna att införa specialregler pga ett EU-beslut (direktivet 2004/48/EG). Lite förenklat så är det inte sant. Den nya privatpolislagen bryter faktiskt mot direktivets skyddsklausuler, som säger att persondataskydd inte får reduceras för att införa direktivet.

Ifall upphovsrättslobbyn efter att ha gått igenom alla dina privata fotoalbum och allt annat som du kan ha lagrat digitalt, anser att du har fildelat så kommer de att kräva dej på pengar för att inte ta det hela till domstol. Du ska inte bara ersätta industrin för den direkta ekonomiska förlust som industrin har lidit genom att du laddade ner verk "gratis" istället för att köpa dem (vilket du förutsätts ha gjort annars) utan du ska dessutom betala extra för att fungera som avskräckande exempel. Detta kan innebära hundratusentals kronor. Betalar du inte inom utsatt tid, t.ex halva beloppet inom tio dagar, så går det hela till domstol och du riskerar dessutom att få betala deras domstolskostnader om du förlorar, vilket kan bli ytterliggare hundratusentals kronor.

I ett civilrättsligt mål så är du inte oskyldig tills motsatsen har bevisats. Enda skälet för dej att gå till domstol i den här situationen är för dej att bevisa att du är oskyldig. Raka motsatsen alltså. Och dina banktillgångar är fortfarande frysta om du skulle vilja betala en försvarsadvokat.

När du har förlorat så tillkommer ytterliggare ett kännbart straff. Du tvingas att betala för en tidningsannons som säger att du har blivit dömd. Det finns mycket här som är nytt för svenskt rättsväsende.

Jag har inte skrivit om politik på ett tag, bland annat för att så många andra gör det så bra, men ibland behöver jag visa var jag står, och vara en i mängden.

andra bloggar om
IPRED, IFPI, antipiratbyrån,