Mary J. Blige - No more drama
En ironikers försvarstal
Jag var och såg Schyffert här i Umeå. Showen sägs handla om 90-talet men jag skulle nog snarare säga att det är Schyffert som pratar om sitt liv och sin karriär i största allmänhet. Rätt mysigt faktiskt. 90-talet råkar bara vara ett viktigt årtionde för honom. Den scensmoral han levererar är att man inte bara kan vara ironisk hela tiden, ibland måste man faktist vara allvarlig också. Lyckligvis innehåller showen intressantare och roligare saker än så. Synd att han verkar ha slutat blogga.
andra bloggar om
Schyffert
Grit
Tja, vad kan jag säga? När jag läste en psykologidelkurs för några år sedan så fanns det några sidor om stress och en lista över hur många stresspoäng olika händelser kunde antas ge, för att ge någon grov form av jämförelse. Även positiva händelser som att gifta sej eller få barn kunde ge en massa stresspoäng. Maxpoäng tror jag var 250, över 150 poäng kunde man räkna med stressrelaterade sjukdomar, och när jag räknade samman min egen situation då så fick jag ca 200 poäng. Vilket överraskade mej. Den där listan kanske inte var så trovärdig. Fullt så jobbigt kändes det inte. De här senaste tio dagarna har varit värre. För övrigt så är det fullt möjligt att samtidigt känna sej mycket ledsen och mycket glad samtidigt eftersom det är två olika funktioner i hjärnan som inte hindrar varandra. Men det känns skitkonstigt. Så ha tålamod med mej. Jag bloggar snart igen.
Dollarn dalar
Falkvinge har skrivit en intressant post.
Några som kommenterar.
Adagio i g-moll för orgel och stråkar av Albinoni
...
Dvorsky
George Dvorsky friendrequestade mej på Facebook. Kul! Antagligen för att jag nyligen har gått med i grupperna "Transhumanists ▪ Advancing Humanity With Technology ▪ Buddhist Transhumanists ▪ Fight Global Warming! Eat Less Meat! (Or none at all!) ▪"
Här är hans blogg Sentient Developments där man t.ex kan hitta den här grafiken:
(Appropå saker jag nyligen har skrivit om.)
Här är Betterhumans och hans betterhumansblogg.
andra bloggar om
WTA,
IEET,
Facebook,
George Dvorsky,
transhumanism,
technoprogressivism,
I spy with my little eye
Jag såg en temakväll på Kunskapskanalen för några veckor sen om övervakningssamhället. De visade en brittisk dokumentär, intervjuade svenskar som Töllborg t.ex. Det var mycket intressant som framkom.
Till att börja med så finns risken att underrättelsetjänsten blir mindre effektiv med mer övervakning. En underrättelseman hade sagt att det är som att leta efter en nål i en höstack medans myndigheterna fortsätter att ösa på hö.
En annan aspekt är att ju mer olika pusselbitar man har, besto osannolikare bilder kan man lägga och det kommer att finnas många olika pusselbitar om dej, som kan kommer att kunna lägga en hel del olika pussel med. Om du stannar bilen ofta vid en adress så kanske myndigheterna undrar om du besöker den prostituerade som bor där som du inte har en aning om.
Som det är idag så läcker myndigheterna information . I Storbritannien så är de där hundratusentals övervakningskamerorna rätt lätta att "avlyssna" med enkel elektronisk utrustning. Det har talats om inopererade rfid-chips men de är idag lätta att avläsa, och sen så kan någon annan utge sej för att vara dej. Kriminella kommer att kunna anta din elektroniska identitet: räkningar som du inte känns vid, bankrån som du inte har begått.
Redan idag så vill ju myndigheter och allmännhet gärna se ip-nummer och skärmdumpar som hårda bevis när de istället bör ses som vaga indicier. Har du ett öppet nätverk så kan den fildelande grannen få hela ditt hushåll avstängt från internet på obestämd framtid.
Så att vara oskyldig är knappast nån garanti. Du kommer tyvärr inte att vara domare vid din egen rättegång, metaforiskt uttryckt.
Än så länge så är det mest offentliga myndigheter vi har att bekymra oss om, men snart nog så kommer privata aktörer och rent kriminella aktörer att veta alldeles för mycket om dej. Töllborg varnade för att vi hittills har oroat oss mest för Big Brother men att vi i en snar framtid kommer att få oroa oss alltmer för alla Little Sisters - en mångfald privata aktörer som vet alldeles för mycket om det och som själva bestämmer vad de vill göra med informationen.
Beatrice Ask och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har ett förlag om att film- och skivbolagen ska få rättighet att få ut namnen bakom ip-adresser så att misstänkta fildelare ska få chansen att frivilligt betala vad storbolagen vill eller riskera giganstiska skadestånd. Läs mer hos Opassande, Texplorer, Christian Engström, Jinge, Mina Moderata Karameller, Falkvinge mfl.
andra bloggar om
övervakning,
övervakningssamhället,
Storebror,
Little Sisters,
Lobbygrupper,
integritet,
Bli den du är
Människan tycks ha en biologisk disposition att lära sej mänskliga språk, vilket inget djur har, men detta måste ske tidigt, för vid en viss ålder så stängs inlärningsfönstret och den människan är sedan oförmögen att lära sej något mänskligt språk på en mänskligt vis under resten av livet. Tydligen blir man permanent blind om ögat inte får se något ljus under det första året.
Rousseau skrev om hur människan av naturen var en god och lycklig varelse men att uppfostran och kultur fördärvade henne. Från början hade han, precis som alla andra tänk att skriva om hur kulturen förädlade människan men en vän gav honom rådet att han säkert skulle få mer uppmärksamhet om han skrev tvärtom mot alla andra som svarade på uppsatstävlingen i tidningen.
Det finns en del rapporterade fall av barn som har växt upp helt utan kontakt med fördärvlig uppfostran och kultur. Dessa rapporter har inspirerat bl.a historierna om Tarzan och Mowgli. I verkligheten finns det dock inget romantiskt skimmer av ädla vildar över det hela utan barn som växer upp i bästa fall med djur som sällskap blir inte ens mänskliga.
Det visar sej att får man bristande kärlek som barn så får man hjärnskador. Att det går så långt är nog väldigt sällsynt i Sverige men även här kan man undra hur våra barn och ungdomar har det.
Det har ibland ifrågasats hur pass bra dagis är för barn och det där tror jag varierar. Ett dagis med rymlig ekonomi, många vuxna, även vuxna män, små barngrupper, erfaren och intresserad personal m.m. tror jag kan vara jättebra för barn, men tyvärr tror jag att det nog är rätt många dagis där det inte riktigt ser ut så.
Humanism var från början under renässansen ett utbildningsideal - att förverkliga den mänskliga potentialen genom skolning. Under medeltiden utnyttjades inte människors intellektuella förmågor utan de hölls i mörker och fördomar hela livet. För vissa liberaler har skolan varit en mycket viktig institution i samhället eftersom det var skolan som gjorde medborgarna mogna för demokrati. Det kan jag nog hålla med dem om.
Ju bättre barndom och ungdom människor får desto mer frihet och ansvar kan de sen hantera som vuxna. Jag vill gärna ge vuxna rätt mycket frihet men jag inser också att det påverkas av vilken uppväxt som de har fått. för att kunna ge vuxna mycket frihet så vill jag gärna att de först har haft kärleksfulla föräldrar och har gått i en bra skola, för annars så kommer de att behöva sociala institutioner när de står där på en kall och blåsig arbetsmarknad.
Jag ska inte säga att jag är alldeles negativ till en pluggskola, men skolbokskunskap är redan något som man lätt kan hitta när man behöver det medan en trygg och ansvarsfull personlighet fortfarande tar en hel barndom att skaffa sej. Brömsebrofreden går att googla - det gör inte en trygg och berikande uppväxt.
Man behöver snarare lära sej metakunskap i skolan - hur man hittar eller skapar kunskap, utvärderar den och använder sig av den.
Der Mensch ist was er isst - Du är vad du äter. Behöver du vitaminer och proteiner så är du vitaminer och proteiner och behöver du kärlek så är du kärlek.
Kort sagt så kan man få både för lite och för mycket kärlek, för lite och för mycket uppfostran, för lite och för mycket kultur, för lite och för mycket disciplin.
andra bloggar om
barn,
skola,
dagis,
skolan,
hjärnan,
ungdomar,
Ont klotter
http://blog.wired.com/underwire/2008/03/sxsw-bathroom-h.html
http://www.gapingvoid.com/Moveable_Type/archives/004032.html
andra bloggar om
humor,
politik,
religion,
neuronews
Det kommer att finnas en ny sorts hjärngympa att köpa lagom till Jul 2008.
Tankeläsning är snart här. (Borde dock ha ett coolare namn som mindprobe eller nått.)
Appropå hjärnan så fungerar SSRI-behandling bättre på kvinnor än män, och här kan vi ha en förklaring. Positronsemissionstomografi är ordet för dagen.
andra bloggar om
hjärnan,
teknik,
vetenskap,
julklappar,
Sannolikhetsteorin och du
Människor har svårt att bedömma sannolikheter. Det har sagts att de flesta former av spel och dobbel bara är som extra skatt för folk utan sinne för proportioner. Hur rädda folk är för olika faror står inte i någon proportion till hur sannolika dessa hot är.
Den matematiska sannolikhetsteorin har bara utvecklats de senaste fyrahundra åren, även om intuitiva tillämpningar har förekommit sen hedenhös.
Sannolikhetsläran har kallats "talens fysik" och det blir ju extra intressant ju mer det verkar som om fysiken i sista hand handlar om information. Pythagoras kanske visste vad han talade om.
Vi lever nu i en sannolik värld. Jag vet inte när det hela började. Jag vet att den antika skeptiska filosofiska skolan med tiden utvecklades till den epistemologiska positionen probabilism, dvs "troligtvis-ism", vilket definitivt har med en sannolik världsbild att göra.
Sannolikhetsrevolutionen började inom samhällsvetenskapen och hasardspelet, spred sig till medicin och biologi och nådde så fysiken i början av 1900-talet. Vanligtvis så brukar radikala revolutioner börja inom fysiken och sedan sprida sig till kemin, biologin osv.
Fermat och Pascal brukar anses vara sannolikhetsteorins grundare med ett verk som publicerades 1654. Decenniet efter så publicerades Gerolamo Cardano's "Liber de ludo aleae" (boken om hasardspel) vilken dock hade skrivits redan på 1500-talet.
Slüssmilch beskrev 1741 i sitt verk Göttliche Ordnung (Gudomlig Ordning) stabiliteten i en mängd olika statistiska kvoter: Döda/döpta, pojkar/flickor osv och tolkade den som ett verk av guds försyn. Redan 1713 hade dock Jakob Bernoulli framlagt den idag aktuella tolkningen av fenomenet, nämligen De stora talens lag.
De stora talens lag - Varför samlas utfallen kring någon förväntad fördelning i längden? Detta är, återigen, inte någon järnhård lag utan en sannolik förväntan. Är inte detta att förutsäga framtiden?
(Fluktuerar statistiken kring en nollpunkt i fasrummet som en gyro gör i det fysiska rummet?)
Termen statistik myntades 1749. Sannolikhetsläran fortsatte att utvecklas. Normalfördelningen blev fast etablerad av Gauss 1809 och Laplace härlede därav Centrala Gränsvärdessatsen. En konsekvens blev minstakvadratmetoden som skattningsmetod. På den vägen har det fortsatt, med regressionsanalys och korrelationsanalys osv. Den nya matematiska vetenskapen visade sej ha stora praktiska tillämpningsområden.
Laplace och Gauss använde Bayesianska resonemang, dvs gav parametrarna sannolikhetsfördelningar på förhand och nyttjade Thomas Bayes formel.
Thomas Bayes (1702-1761), har givit namn åt den bayesiska tolkningen av sannolikhet. Sannolikhetsbegreppet har utforskats grundligt matematiskt men vad betyder det egentligen mer semantiskt?
Frekventialister tillskriver sannolikheter till slumpmässiga händelser enligt deras infallsfrekvens. Bayesier tillskriver sannolikheter till osäkra påståenden, vilket oftare är ett användbart resonemang. För frekventialister har "sannolikhet" ingen mening annat än för att uttrycka relativa frekvenser i ett stort antal observationer. Både Bruno de Finetti och Frank Ramsey formulerade oberoende men samtidigt den bayesiska sannolikheten som "subjektiv grad av tro på ett påstående".
Man kan se en motsättning teoretisk rigiditet och praktisk användbarhet. Bayesisk metod är mer tillåtande och mindre rigid är frekvensialismen men uppnår i praktiken lika hållbara resultat trots det. Det tycks alltså finnas någon form av objektiv överrensstämmelse mellan hur säkra vi är på något och hur ofta det kommer att vara sant, trots att detta i strikt mening är två olika saker.
En del anser att den vetenskapliga metoden är ett exempel på ett tillämpat bayesisk resonemang eftersom nya observationer eller experiment gör tidigare vetenskapliga hypoteser mer eller mindre sannolika. Kan skepticistisk probabilism sägas vara föregångare till bayeusisk analys?
Noga räknat så finns det fler än bara två alternativa synsätt inom sannolikhetsteori. Denna mångfald av möjligheter kan även leda fram till olika tolkningar i tillämpningen.
Inom kvantfysiken verkar snart sagt alla lagar vara av sannolik natur och ingen tvingande i det enskilda fallet. Kausalitet blir då bara ett specialfall av de stora talens lag.
Alla grundläggande fysiska lagar är tidssymmetriska, både i klassisk mekanik och kvantmekanik. Att entropin enligt termodynamikens andra lag tenderar att öka över tiden har använts som en definition av själva tiden - den termodynamiska irreversibiliteten. Men detta tycks i själva verket vara ett statistiskt samband. Vilket innebär att lokala avvikelser kan förekomma. Själva resonemanget förutsätter dock bayesiansk sannolikhet.
Om man antar att kosmos i sin helhet är på väg mot värmedöden så säger detta egentligen ingenting om entropin ökar eller minskar lokalt. Även när tiden går mot oändligheten är det troligt att lokala öar av minskande entropi kommer att förekomma. En hård frekventialist kan inte dra några slutsatser alls i diskussionen.
2002 visade ett laboratorieexperiment ett resultat som inte förutsades av termodynamikens andra lag men däremot av FluktuationsTeoremet. En av flera konsekvenser av FT är att mycket små maskiner, som nanomaskiner eller mitrokondrier, i själva verket kommer att gå baklänges en del av tiden.
Vad är egentligen en sannolikhet, rent ontologiskt? Är det något subjektivt eller objektivt? Är det en epistemologisk konstruktion eller ett metafysiskt faktum? Är det samma sak som en vågfunktion och är en vågfunktion sammanfattningen av alla möjliga utfall i alla möjliga världar? Frågor att fundera kring i ett samhälle som alltmera tycks fokusera på risker.
andra bloggar om
sannolikhet,
sannolikhetsteori,
matematik,
Helen Fisher: The science of love, and the future of women
Bäst att lägga in en vanlig länk också om det nu inte funkar.
Kanske en sång på det?
andra bloggar om
kärlek,
kvinnor,
neurologi,
samhälle,
psykologi,
några robotlänkar
Två länkar om japaner och deras robotar.
De har så roligt ihop.
Du kan bli antastad av blötnästa robotar.
Försök att vara artig.
Du behöver inte kalla det brottning om du vill krama din sumorobot.
Maskiner har också känslor.
Datorer kan t.o.m. lära människor känslor.
andra bloggar om
robot,
robotar,
teknik,
Tool
XX-klubben
Hittills i år har trettioen kvinnor passerat igenom min blogg. En ganska brokig samling;
Victoria Benedictsson, Vanessa Benelli Mosell, "Blottad Bitch", Barbara Bush, Carola, "Cattis blogg", Sheryl Crow, Monica Dahlström-Lannes, Siri von Essen, "Frida i Mae Sot", Betty Friedan, Anne-Marie Hagelin, "Kamferdroppar", Lill Lindfors, "Isabella Lund", Maria Lundqvist, "The Real Mymlan", Sinead O´Connor, "Opassande", Linda Perry, Sanna Rayman, Evin Rubar, "Sleepless", Gwen Stefani, "Skinhead Barbiedoll", Dr. Doris A. Taylor, "Tinnitussan", prof. Jessica Utts, Wachenfeldt, "Vetenskapsnytt" och Natasha Vita-Moore
Jag orkade inte räkna längre bakåt. Det bara kryllar av dom överallt.
http://biphost.spray.se/tiwas/valkyrior03.htm
andra bloggar om
Tips för hälsofreaks 3
Att rödvin är bra för hjärtat har väl visats fler än en gång. Kruxet är väl snarare att man bara får dricka ett litet glas om dagen, annars överväger vinets skadliga effekter.
Att nikotin hjälper mot ulcurös colit är mindre känt. Colitis ulcerosa är nog inte så känd som sjukdom, men den ökar i befolkningen har jag för mej.
Hu förvånande är det att mäns armsvett lugnar kvinnor? Jag har gjort en del egna efterforskningar och har kommit fram till att mäns fotsvett inte verkar ha någon lugnande effekt på kvinnor.
Sedan har vi en ny terapi för deppiga trygghetsknarkande svenskar. Spank you very much!
En tupplur är bra för för mycket och tydligen minnet också.
Fara är nånting man ska lära sej att leva med för att bli en ansvarstagande individ.
Att högklackat ger bättre sexliv var t.o.m. på afs framsida.
Sedan så har vi henne som påstår att fet mat är nyttigt. Inte heller där är det en diet på gräddtårtor som gäller.
Det skulle kanske kunna vara så att socker är mer beroendeframkallande än kokain. Men det är väl snarare skäl att skära ner på sockret.
Eftersom allt tycks vara cancerogent så är det kanske ingen jättechock att vitaminer kan ge cancer.
Lyckligtvis så visar det sig att cannabis hjälper mot dottersvulster.
Förra bloggposten.
andra bloggar om
hälsa,
friskvård,
livsstil
Just say know
I juli i fjol hade blogge detta inlägg.
Nu har Svt haft ett vetenskapsprogram från BBC om drogers relativa farlighet.
Se hela listan med de 20 farligaste drogerna.
Se programmet, endast kort tid på webben.
Här är ett diskussionsforum.
Läs även den här artikeln.
andra bloggar om