V för vendetta
Till sist måste även en arbetsmyra som jag slå mej lös och roa mej lite så nu har jag till sist igen kommit iväg på bio. Utan att riktigt veta vad jag skulle tro så har jag sett V för vendetta och tyckte att den var riktigt underhållande.
Väl hemma ser jag att många bloggare har skrivit om filmen. Bland de intressantare är Promemorian. Jonas Morian är tydligen ett V för vendetta-fan. Är detta en film som speglar dagens verklighet och gör den det i så fall bra?
En blogg inriktar sig på Natalie Portman kommer med uttalanden om bla terrorism, hämtat ur den här artikeln i Jewish Journal.
Fast han har tagit sitt namn från filmen så är det ändå värt att notera killen som skrev den urspungliga serien och som även ligger bakom Watchmen, From hell, League of extraordinairy gentlemen och Constantine m.m. Politiskt sägs han dra åt anarkismen.
Urspungligen så var serien en kommentar till Thatcherismen i England under tidigt 80-tal. Idag så har samma historia en delvis annan betydelse. Men vad betyder den då? Är den för eller mot terrorism? Är den för demokrati eller kanske anarki? Är Irakkriget ett fascistiskt krig eller ett krig mot fascism? Är övervakningssamhället en glidning mot 1984 eller ett skydd mot antidemokratiska krafter? Tydligen känns det ganska högtravande tonläget rätt trovärdigt idag om man läser kommentarerna. Ingen avfärdar den som alldeles för o-ironisk.
Andra bloggar om
V för vendetta
Kill Tarantino
Nix, det blir inget idag. Jag har nyss sett Kill Bill av Tarantino och jag trodde att det skulle bli kul att skriva om, men jag har inget intressant att säga alls. Nu är jag trött och ska lägga mej.
Tre filmer till
I lördags såg jag Timmarna på tv, med Meryl Streep, Julianne Moore och Nicole Kidman. Idén med tre parallella handlingar i olika tidsepoker var tydligen tagen från Virginia Wolf och hon fick i denna version också vara en av huvudrollerna. Filmen är alltså baserad på en bok som är en variant av en annan bok. Ja, ni förstår att det är lite intellektuellt, med Philip Glass på soundtrack och allt.
Men visst var den sevärd. Det är ju duktiga skådespelerskor och en snårig symbolik i handlingen. Såvitt jag kunde klura ut så var en av scensmoralerna att ibland är det inte fel att välja döden, och det är ju en ganska ovanlig och kontroversiell scensmoral.
På söndagen skulle X-men 2 visas på 3:an så jag hyrde 1:an först och såg den (igen) på eftermiddan. Ja, jag vet att en cool kille hade laddat mer den från nätet men nu är jag ju inte egentligen så tuff som jag gärna vill verka.
X-men filmerna är en del av en våg med Marvel-filmer som har kommit de senaste åren, med Spindelmannen och Fantastiska Fyran som andra exempel. När jag var liten pilt för en 25 år sen så föredrog jag klart marvel-tidningar framför DC-världens tråkigare hjältar som Stålmannen och Läderlappen osv.
Det har dröjt ända till 2000-talet innan marveltidningarna kunde filmas efterspm de är mer fantasifulla och kräver specialeffekter som helt enkelt inte har kunnat göras förrän nu. Det har varit ganska kul att se alla dessa utflippade seriehjältar från min barndom till sist komma till liv igen på duken. Jag känner mej som tio igen.
På söndagen skulle X-men 2 visas på 3:an så jag hyrde 1:an först och såg den (igen) på eftermiddan. Ja, jag vet att en cool kille hade laddat mer den från nätet men nu är jag ju inte egentligen så tuff som jag gärna vill verka.
X-men filmerna är en del av en våg med Marvel-filmer som har kommit de senaste åren, med Spindelmannen och Fantastiska Fyran som andra exempel. När jag var liten pilt för en 25 år sen så föredrog jag klart marvel-tidningar framför DC-världens tråkigare hjältar som Stålmannen och Läderlappen osv.
Det har dröjt ända till 2000-talet innan marveltidningarna kunde filmas efterspm de är mer fantasifulla och kräver specialeffekter som helt enkelt inte har kunnat göras förrän nu. Det har varit ganska kul att se alla dessa utflippade seriehjältar från min barndom till sist komma till liv igen på duken. Jag känner mej som tio igen.
Andra bloggar om
serier
film
böcker
tv
internet
En försvunnen värld
Jag såg en dvd med den gamla disneyfilmen Tron. Jag lyssnade på regissörens kommentarer och det visade sej att det mesta som jag trodde var datoranimation när jag såg filmen för tjugo år sedan i själva verket var äkta gammeldags disneyanimation, dvs en studio med drillade tecknare.
Datoranimationen var ju inte så utvecklad på den tiden vilket ju också var grunden för den speciella värld som Tron utspelar sig i.
Som de säger i kommentarerna så kommer en film som Tron aldrig att göras igen. Ett skäl är att filmen förutsätter dåtidens datorspel för att bli begriplig.
Detta är antagligen den enda filmen som är gjord där verklighenheten försöker att efterlikna en datorgrafikvärld. I verkligheten så försöker datorgrafiken att efterlikna verkligheten har har blivit mycket bättre på det sedan filmen Tron gjordes.
Kanske har nånting gått förlorat i och med det, säger de i kommentarerna. Det fanns en gång en öppning mot en alternativ verklighet som de tidiga datorspelen och Tron skildrade men eftersom datorspelen sedan dess närmat sej den konventionella verkligheten mycket så är det som en alternativ verklighet har gått förlorad.
Ett annat skäl till att en film som Tron aldrig kommer att göras igen är att det var alldeles för komplicerat. Riktiga skådespelare, disneyanimation och datoranimation vävdes samman i stort sett i varenda scen.
En intervju med Steve Lisberger
Datoranimationen var ju inte så utvecklad på den tiden vilket ju också var grunden för den speciella värld som Tron utspelar sig i.
Som de säger i kommentarerna så kommer en film som Tron aldrig att göras igen. Ett skäl är att filmen förutsätter dåtidens datorspel för att bli begriplig.
Detta är antagligen den enda filmen som är gjord där verklighenheten försöker att efterlikna en datorgrafikvärld. I verkligheten så försöker datorgrafiken att efterlikna verkligheten har har blivit mycket bättre på det sedan filmen Tron gjordes.
Kanske har nånting gått förlorat i och med det, säger de i kommentarerna. Det fanns en gång en öppning mot en alternativ verklighet som de tidiga datorspelen och Tron skildrade men eftersom datorspelen sedan dess närmat sej den konventionella verkligheten mycket så är det som en alternativ verklighet har gått förlorad.
Ett annat skäl till att en film som Tron aldrig kommer att göras igen är att det var alldeles för komplicerat. Riktiga skådespelare, disneyanimation och datoranimation vävdes samman i stort sett i varenda scen.
En intervju med Steve Lisberger
"Antag att du var i Wien 1909 ... "
Jag hade tänkt att se 8 mile med Eminem men jag fastnade i Last supper med med Cameron Diaz och Bill Paxton bl.a. En riktigt kul liten sak.
Ett kompisgäng högutbildade "liberaler" råkar, nästan av en slump, börja döda otrevliga högerextremister. Vad är rätt och vad är fel? Rättfärdigar ändamålen medlen?
Jag brukar gilla Diaz filmer. Bakom en glättig yta brukar det finnas någon form av moralkaka som jag oftast kan hålla med om. Eller så är hon bara sexig och rolig och det är inget fel med det heller.
Ett kompisgäng högutbildade "liberaler" råkar, nästan av en slump, börja döda otrevliga högerextremister. Vad är rätt och vad är fel? Rättfärdigar ändamålen medlen?
Jag brukar gilla Diaz filmer. Bakom en glättig yta brukar det finnas någon form av moralkaka som jag oftast kan hålla med om. Eller så är hon bara sexig och rolig och det är inget fel med det heller.
Tre filmer
Nyligen såg jag Kung Fu Hustle på bio, och det var en rätt skojig matinéartad film. En actionkomedi som blev mer och mer övernaturlig allteftersom. Den var vacker, rolig, spännande och nån gång ibland lite rörande oxå. Kan rekommenderas för dem som inte tvekar inför nånting speciellt i min beskrivning av den.
Shakespear in love var på tv nyligen, och den var bra precis som jag minns att den var. Annars så mindes jag inte så mycket för det var rätt längesen som jag såg den senast. Jag reagerade denna gång på att vad som verkar vara en romantisk komedi egentligen ger en ganska blandad bild av kärlekens ansikten och att de älskande inte får varandra på slutet.
Fight club gick oxå nyligen. Första gången jag såg den tyckte jag att den var fantastisk. Det gjorde jag inte denna gång. Den var fortfarande rätt bra. Det blir liksom en helt annan film när man vet handlingen i förväg
Shakespear in love var på tv nyligen, och den var bra precis som jag minns att den var. Annars så mindes jag inte så mycket för det var rätt längesen som jag såg den senast. Jag reagerade denna gång på att vad som verkar vara en romantisk komedi egentligen ger en ganska blandad bild av kärlekens ansikten och att de älskande inte får varandra på slutet.
Fight club gick oxå nyligen. Första gången jag såg den tyckte jag att den var fantastisk. Det gjorde jag inte denna gång. Den var fortfarande rätt bra. Det blir liksom en helt annan film när man vet handlingen i förväg
Mörkrets hämnd om natten
Jag har varit på sverigepremiären av Star Wars 3 - Mörkrets hämnd, och den började mitt i natten.
Biografen hade ansträngt sig. Utanför fanns det eldslukare och andra som lekte med eld. En vaktmästare kommer ut och önskar oss alla välkomna in med hög röst.
Inne i foajen var det dimmigt och några mantelbeklädda personer står och "skjuter" med lasergevär - ja, laserstrålarna syns i dimman, ni vet. Och där var två utklädda till Qui-Gon och Darth Maul och stod och fäktades lite. Så långt var det ju skojigt.
Och utsålt givetvis. Det är ganska låg ålder på folk som går på midnattsföreställningar, och många i publiken var också utklädda till olika figurer. På väggen visades en trailer för senaste star wars spelet.
Själva filmen var lång och en fest för ögat. Men bakom den fina ytan saknade jag lite djup. Filmen är en studie i ondska. Anakin blir till sist Darth Vader och de flesta jediriddarna dödas, bland tusentals andra. Intrigen känns kanske lite japansk på nått sätt. Och sen var det över, och sagan är fullbordad.
På vägen ut var det flera som tyckte att Lucas gjort några ganska simpla räddningar av en del oklarheter. Det hade redan börjat ljusna när jag kom hem kl. 3 på morgonen. Det är buslänge sen som jag var ute så länge. Men det gick bara bra, mycket bättre än jag trodde. Fast idag har jag varit rätt seg och trubbig.
Biografen hade ansträngt sig. Utanför fanns det eldslukare och andra som lekte med eld. En vaktmästare kommer ut och önskar oss alla välkomna in med hög röst.
Inne i foajen var det dimmigt och några mantelbeklädda personer står och "skjuter" med lasergevär - ja, laserstrålarna syns i dimman, ni vet. Och där var två utklädda till Qui-Gon och Darth Maul och stod och fäktades lite. Så långt var det ju skojigt.
Och utsålt givetvis. Det är ganska låg ålder på folk som går på midnattsföreställningar, och många i publiken var också utklädda till olika figurer. På väggen visades en trailer för senaste star wars spelet.
Själva filmen var lång och en fest för ögat. Men bakom den fina ytan saknade jag lite djup. Filmen är en studie i ondska. Anakin blir till sist Darth Vader och de flesta jediriddarna dödas, bland tusentals andra. Intrigen känns kanske lite japansk på nått sätt. Och sen var det över, och sagan är fullbordad.
På vägen ut var det flera som tyckte att Lucas gjort några ganska simpla räddningar av en del oklarheter. Det hade redan börjat ljusna när jag kom hem kl. 3 på morgonen. Det är buslänge sen som jag var ute så länge. Men det gick bara bra, mycket bättre än jag trodde. Fast idag har jag varit rätt seg och trubbig.
Japansk skräck
"Ska du på bio nu igen?"
"Jag har faktiskt bara varit på bio två gånger i år."
Min sambo vill gärna ha mej hemma om kvällarna, och det är ju gulligt. Men det är skönt att komma iväg iband även om det bara brukar bli bio för mej. Hon ska på personalfest ikväll och det var hon som var på personalfest senast av oss också. Igår såg jag The Ring 2, en japansk-amerikansk skräck film.
"Du ser så konstiga saker på bio" har hon sagt. Men jag har sett ganska olika saker på bio. För det mesta dock så ser jag filmer som hon inte skulle vilja se. Jag tycker att intriger, personligheter och dialoger, det kan man avnjuta lika bra hemma framför tvn, men specialeffekter och scenerier det vinner väldigt mycket på att ses på en bioduk. Så jag brukar se science fiction och sånt på bio.
Jag såg the Ring 2 därför att jag hade sett the Grudge, en annan japansk-amerikansk skräckfilm för någon månad sen, och den hade varit mycket bättre än jag hade förväntat mej. Rätt psykologisk och antydande, rätt långsamt tempo och en lång uppbyggnadsfas där spänningen byggdes upp. Sedan så märktes den japanska kulturen mer i den filmen än i the Ring 2, som inte var lika bra trots att the Grudge sägs vara mycket influerad av the Ring (första).
"Jag har faktiskt bara varit på bio två gånger i år."
Min sambo vill gärna ha mej hemma om kvällarna, och det är ju gulligt. Men det är skönt att komma iväg iband även om det bara brukar bli bio för mej. Hon ska på personalfest ikväll och det var hon som var på personalfest senast av oss också. Igår såg jag The Ring 2, en japansk-amerikansk skräck film.
"Du ser så konstiga saker på bio" har hon sagt. Men jag har sett ganska olika saker på bio. För det mesta dock så ser jag filmer som hon inte skulle vilja se. Jag tycker att intriger, personligheter och dialoger, det kan man avnjuta lika bra hemma framför tvn, men specialeffekter och scenerier det vinner väldigt mycket på att ses på en bioduk. Så jag brukar se science fiction och sånt på bio.
Jag såg the Ring 2 därför att jag hade sett the Grudge, en annan japansk-amerikansk skräckfilm för någon månad sen, och den hade varit mycket bättre än jag hade förväntat mej. Rätt psykologisk och antydande, rätt långsamt tempo och en lång uppbyggnadsfas där spänningen byggdes upp. Sedan så märktes den japanska kulturen mer i den filmen än i the Ring 2, som inte var lika bra trots att the Grudge sägs vara mycket influerad av the Ring (första).
Constantine
Jag såg Constantine på bio för nån vecka sen. Egentligen tycker jag inte om katolska filmer som Exorcisten, End of days och Constantine, som förutsätter en ganska fundamentalistisk katolicism för att historien ska fungera. Men man är ju van vid så mycket propaganda i media och underhållning. Pro-USA, Pro-FBI, Pro-CIA, Pro-osv... Visst det är väl bättre än pro-BinLadin men propaganda känns ofta lite som ett övergrepp iallafall. Man tänker på alla de som går på tricket. Som inte är riktigt kritiska. Men Constantine var ganska bra iallafall. Konstigt att det finns så många hårdnackade katoliker i USA. Jag som är uppvuxen i ett sekuklariserat protestantiskt land har svårt att se USA som katolskt, men det är det ju i hög grad.
Planet of the apes
Jag såg Planets of the apes på tv i förrgår, nya versionen. Inte mycket att säga annat än att den är mycket bättre än gamla versionen. Och är det bara jag eller är Helena Bonham-Carter jättesexig i den där apkostymen?
Fantomfaran
Jag såg just the phantom menace på tv, första delen av star wars. Tv4 visade den lustigt nog kl. 15 på eftermiddan. Tydligen så bedömdes den mer vara en eftermiddagsmatiné än en storfilm, och vad gäller handling och persongalleri och berättarstil så måste jag nog hålla med, att den verkar i första hand rikta sig till tioåringar.
Det finns annat som är bra med hela star wars serien. Filmerna brukar ha en ganska genomarbetad visuell sida som jag uppskattar. Storslagna och vackra scenerier som inte alls kommer till sin rätt i en liten tv-ruta. Intressant och innovativ design på rymdskepp och annat. Och så har ju George Lucas uppfunnit såna saker som de ashäftiga lasersvärden (även om de nog inte bygger på laserteknik utan snarare ser ut som nån sorts plasmasvärd, men nevermind).
Det är inte många månader nu tills den sista delen har premiär, när Anakin Skywalker till sist blir Darth Vader. Det är ett storslaget epos han har presterad Lucas. Egentligen så var tre filmer till inplanerade från början, men Lucas har ingen lust att ägna resten av sitt liv åt detta projekt utan vill göra något annat innan han dör, och antagligen räcker det bra med dessa sex filmer.
Jag undrar hur han fick idén till en hel filmserie av rätt nyskapande science fiction? Hela genren var ju trött och fantasilös när A new hope kom 1977. Tillsammans med Alien antagligen den mest inflytelserika sf-filmen de senaste femtio åren. Jag ska inte gå in på Alienfilmerna nu, men deras biologistiska perspektiv är faktiskt lite unikt. Star wars har aldrig byggt på någon trovärdig biologi eller fysik, som star trek världen däremot.
Och sen så har vi den centrala Kraften som är nödvändig för handlingen. Vad är det? Nån slags new age liknande andlighet vars främsta följeslagare, jediriddarna, är nån slags krigare. Kraften har en ljus och en mörk sida, och som Yoda säger: fruktan leder till den mörka sidan. Lucas har överförenklat och minimaliserat världens religioner och kommit fram till nån slags alternativ fysik där små magiska partiklar i blodet är guds fysika uppenbarelse. Lite intressant faktiskt. Här slutar jag för idag. May the Force be with you.
Det finns annat som är bra med hela star wars serien. Filmerna brukar ha en ganska genomarbetad visuell sida som jag uppskattar. Storslagna och vackra scenerier som inte alls kommer till sin rätt i en liten tv-ruta. Intressant och innovativ design på rymdskepp och annat. Och så har ju George Lucas uppfunnit såna saker som de ashäftiga lasersvärden (även om de nog inte bygger på laserteknik utan snarare ser ut som nån sorts plasmasvärd, men nevermind).
Det är inte många månader nu tills den sista delen har premiär, när Anakin Skywalker till sist blir Darth Vader. Det är ett storslaget epos han har presterad Lucas. Egentligen så var tre filmer till inplanerade från början, men Lucas har ingen lust att ägna resten av sitt liv åt detta projekt utan vill göra något annat innan han dör, och antagligen räcker det bra med dessa sex filmer.
Jag undrar hur han fick idén till en hel filmserie av rätt nyskapande science fiction? Hela genren var ju trött och fantasilös när A new hope kom 1977. Tillsammans med Alien antagligen den mest inflytelserika sf-filmen de senaste femtio åren. Jag ska inte gå in på Alienfilmerna nu, men deras biologistiska perspektiv är faktiskt lite unikt. Star wars har aldrig byggt på någon trovärdig biologi eller fysik, som star trek världen däremot.
Och sen så har vi den centrala Kraften som är nödvändig för handlingen. Vad är det? Nån slags new age liknande andlighet vars främsta följeslagare, jediriddarna, är nån slags krigare. Kraften har en ljus och en mörk sida, och som Yoda säger: fruktan leder till den mörka sidan. Lucas har överförenklat och minimaliserat världens religioner och kommit fram till nån slags alternativ fysik där små magiska partiklar i blodet är guds fysika uppenbarelse. Lite intressant faktiskt. Här slutar jag för idag. May the Force be with you.