Tempus Fugit

Redan djur kan antas ha någon form av kultur. Att lära sej något nytt och föra detta vidare är centralt för kultur.

Det finns några förslag på universella kännetecken för all mänsklig kultur, som kan spåras tillbaka till senare stenåldern, den "beteendemässiga moderniteten" som urskiljer moderna homo sapiens från tidigare förfäder.

Det handlar om en utveckling inom språk och kunskap, samhällsstrukturen, myter, ritualer och estetik och inom teknologin. Mycket av den allmänmänskliga kulturen som skapades under senare stenåldern kan förklaras med överlevnad och praktiska omständigheter.

Man kan även konstatera att maktkamp och lögner verkar förekomma redan från början, liksom även hos djur.

Annat verkar mindre självklart ur ett reduktionistiskt överlevnadsperspektiv. Varför musik? Varför kroppsutsmyckning, hårstilar och annan estetik? Varför ritualer och trosföreställningar? Varför magiskt tänkande och spådomar? Varför begravningar och föreställningar kring döden?

Det har påståtts att homo heidelbergensis begravde sina döda för 300 - 400.000 år sen. Tidigare har föreslagits att även neandertalare gjorde detta. Den äldsta graven som accepteras av alla experter är 100.000 år gammal.

Det finns tecken på magiskt och religiöst tänkande från mellersta stenåldern för 300 - 500.000 år sen. När jag läser de olika förklaringsmodeller som finns för religionens uppkomst så känns de i bästa fall som begåvade gissningar. Det känns inte som om vetenskapen står på så stabil grund här. Den äldsta mänskliga kulturen och världsbilden verkar dock i betydande grad vara magisk och religiös. Människan är ett religiöst djur, till skillnad från de andra djuren.

När den neolitiska revolutionen ledde till stadsstater och högkulturer för 11.000 år sen så förändrades även religionen. Dessa stater var vanligen teokratier där den politiska makten legitimerades religiöst. "In God we trust." Detta var rimligen en utveckling från en tidigare religiös världsbild.

Shamanism och animism är två lösa begrepp som kan appliceras på snart sagt alla antroplogiska kulturer som har kunnat studeras i modern tid. Även om dessa inte oproblematiskt kan antas likna stenålderskultur för 10.000 år sen eller mer så kan man konstatera att aboriginals myter har bevisats beskriva händelser för minst 10.000 år sen. Antropologiska kulturer brukar vara starkt konservativa och traditionella och kan åtminstone ibland antas ha uråldirga ursprung.

De antropologiska kulturfolken är naturligtvis sinsemellan mycket olika, men vanliga drag hos deras animistiska föreställningar kan vara dessa:


Å ena sidan så antas allting som existerar ha en andlig sida eller en själ.
Å andra sidan så antas ofta att denna själ inte är identisk med eller ens beroende av det materiella objektet så att om det förstörs så finns ändå själen eller essensen kvar.
Detta kan för det tredje leda till dyrkan av objekt med speciellt starka andar, fetichism.
För det fjärde så anser man ofta att de avlidnas andar kan hjälpa en och det är vanligt med förfädersdyrkan.

I Israel har man hittat en 12.000 år gammal grav med en kvinnlig shaman. Shamaner fanns med all säkerhet under yngre stenåldern, bevis finns under den mellersta stenåldern och det finns även förslag om att shamanism kan ha funnits även under äldre stenåldern.


En shaman ska arbeta med någon transteknik, annars är han inte shaman. Just trumman är en närmast universell symbol för shamanen. Många shamaner världen över använder sin trumma för att sätta sig i trans. På sina trumresor besöker shamaner både himlar och underjordar.

Shamaner umgås alltid med andeväsen i övervärlden eller undervärlden. Dessa andeväsen har oftast någon djurform. 

En shaman fungerar oftast som en healer. Med hjälp av droger och transtekniker tar han sig till andevärlden och tar reda på vad som är problemet, och sedan föreskriver han några örter eller nått annat. Det är grundmodellen. Han kan även ta reda på varför gudarna har låtit skörden slå fel, eller hur skörden blir nästa år. Och andra fördolda saker.

En shaman ska ha stor kunskap i naturmedicin och i sinnesändrande tekniker, och stor erfarenhet av den andra världen, där han ska ha skaffat sej ett eget kraftdjur osv. 

Man bör skilja mellan kraftdjur som är en speciell relation som en shaman har, och hjälpandar i sörsta allmänhet som kommer och går. Inte heller är ett kraftdjur samma sak som en totem som är ett djur som symboliserar dej.

 Shamaner kan lära sig heliga, magiska sånger och danser av den andra sidan som hjälper honom att förändra saker i den här världen.



En shaman utses av andarna. Det är som ett kall eller ett öde. Ofta så genomgår man någon form av kris, en sjukdomsperiod eller nått, som är en initiering i ett utomvärldsligt sinnelag. När inget i världen kan hjälpa en söker man hjälp utanför världen. Man kan även ärva sin roll som shaman men dessa brukar betraktas som ett b-lag bland shamaner.



Det har föreslagits att Shamanen skulle vara en schizofreniker med en skräddarsydd social nisch. Detta skulle möjligtvis kunna stämma ibland. Även om likheter finns mellan shamanism och schizofreni så är en schaman en människa som har kontroll vilket skiljer honom från schizofreniker. Den initiatoriska krisen kan vara ett utbrott av schizofreni som man lär sig att kontrollera för att bli schaman istället för sinnessjuk.

Om man lever i ett samhälle där man vet vad en schaman är men inte en sinnessjuk, så kan det underlätta. Schamaner beskrivs ibland som knepiga och svåra figurer. Idag får sådana hanka sig fram som missförstådda konstnärer. Dock så verkar alla möjliga sorters peronligheter kunna vara shamaner så den här förklaringsmodellen har nog begränsat värde.



I den mån det har funnits enteogena växter på plats så har schamanerna använt dem. Annars brukar olika transtekniker, som forcerad andning, mässande, trummande eller extatisk dans, vara de viktigaste transteknikerna.

Några andra intressanta begrepp kan vara vision quest, spirit spouse och soul retrieval.

Den traditionella shamanismen har inspirerat olika sorters neoshamanism, som, ofta kritiska till teknik och civilisation, har velat återvända till nån sorts ursprunglig äkthet. Det finns även shamaner som tillhör en tradition men som i alla fall har blivit popshamaner.


Technoshamaner uppstår tidigt under 1990talet. De kombinerar neoshamanism med technomusik, it-teknik, "smarta droger", civilisationskritik och ekologism. Shamanerna har ju traditionellt använt sej av sin direkta omgivning, rent konkret eller som symboler. Storstadsdjungeln har nu fått sina egna storstadsshamaner liksom även internet har fått sina cyberpagans.

I mitten av 90-talet hade den extrema technomusiken "gabber" fått en koppling till nynazister. Delvis i avståndstagande till detta så uppstod en annan eklektisk stil av extrem technomusik. Den kan kallas "breakcore" och var bl.a influerad av drum and bass och drill and bass som uppstod kring 1995. När internet blev mer folkligt så kom breakcore att skapas och spridas utanför den stora musikindustrin.

1998 släppte Venetian snares sin första fullängdare men Aaron Funk hade släppt sitt första hemmagjorda kassettband så tidigt som 1992. Från -98 fram till 2007 så gav han ut stora mängder material och och mycket av det kan beskrivas som ett frenetiskt, aggressivt kaos. Venetian snares har med tiden blivit den mest kända och inflytelserika breakcore-artisten.

2005 visade han så upp en ganska annorlunda sida med albumet "Rossz Csillag Alatt Született". Han blandar där ut sina breakbeats med en hel del klassiska stråkar och en gnutta jazz. De elva låtarna har flera samplingar från klassiska kompositörer som Bartok, Stravinsky, Mahler och Paganini m.fl. Såväl albumtiteln som låttitlarna är på ungerska och herr Funk ska ha inspirerats till albumet av en ungersk resa som han hade några år tidigare. Han ska ha föreställt sej som en duva på kungliga palatset i Budapest. Albumet har fått mycket goda omdömen.

Han samplar också Billie Holidays version av den ungerska låten Gloomy sunday (som även har gjorts av Sinead O'connor, Sarah Brightman, Björk m.fl)

2007 så släppte han ett album till med starka klassiska influenser. Den heter My downfall (original soundtrack) men är inte egentligen något soundtrack. Den sägs vara en uppföljare till den tidigare ungerska albumet och har också flera ungerska sångtitlar. My downfall har ännu mindre breakbeats än vad Rossz Csillag Alatt Született har. Den har också fått goda omdömen om än inte lika goda som tidigare albumet.

Efter 2007 har Venetian snares börjat släppa material mer sällan. Han har varit tyst sedan 2012 men släppte i februari 2014 Poemss, ett samarbete med Joanne Pollock.

Innan sent 1940-tal så visste man att vissa ämnen verkade ha en psykologisk effekt, som opium och alkohol, men man hade ingen aning om varför. Då som först började man att identifiera speciella signalsubstanser, neurotransmitters, som adrenalin och serotonin.

Psykoaktiva substanser agerar via signalsubstanser eller via hormoner. Signalsubstanser är snabba men har kort räckvidd, egentligen bara inom en synaps. Hormoner är långsammare men kan nå i princip hela kroppen. Vissa ämnen är både signalsubstanser och hormoner.

Många signalsubstanser återfinns inte bara hos djur utan även i växter och encelliga organismer där de kan ha liknande eller annorlunda funktioner. Dessa ämnen tycks alltså ha följt med oss sedan livets tidigaste dagar.

Exempel på psykoaktiva substanser är alkohol, antidepressiva, neuroleptikum, benzodiasepiner, hallucinogener, sömnmedel, cannabinoider, opiater och stimulanter. En del finns naturligt i hjärnan, andra har psykoaktiva effekter iallafall.

Under 50-talet kom thorazine för psykoser, litium för manodepressivitet, tricycliska antidepressiva, MAO-hämmare, benzodiazepiner och fler antidepressiva och neuroleptika. Bieffekterna kunde vara omfattande.

1954 publicerades första volumen av de symposium som grundade neurokemin som akademiskt ämne. Det ämnet har alltså en relativt kort historia. Man diskuterade acetylkolin, histamin, substans P och serotonin och vad man visste om dessa.

Tidigt under 60-talet kom en ny modell av Julius Axelrod som beskrev signalämnen, synapser och nervsignaler, vilket ledde till mycket ny forskning.

Praktisk trial-and-error kombinerades sedan med en djupare teoretisk förståelse för hur olika ämnen faktiskt fungerade i praktiken.

Studiet av hjärnan och nervsystemet har formligen exploderat de senaste decennierna.

Det är inte så många ursprungsbefolkningar som har ätit hjärnan hos bytesdjuren. Som mänsklig föda så innehåller den inte så mycket näringsämnen och det finns en risk för konstiga sjukdomar. Det har varit vanligare att man har gnidit in läder med den eftersom fettet har varit mjukgörande.

Hjärnan består av:

77-78% vatten
10-12% fett
8% protein
1% kolhydrater
2% lösningsbara organiska substanser
1% inorganiska salter

Några av de mer kända signalsubstanserna är;
dopamin
adrenalin/epiphedrin
serotonin
oxytocin
endorfin

Några kända hormoner är t.ex testosteron, östrogen och insulin.

Folk som äter mycket psykofarmaka får ofta problem med magen eftersom de neuroner som finns där och är nödvändiga för matsmältningen också påverkas. Så länge som medicinen tas oralt så påverkas de ofta mer än vad hjärnan gör. Det finns ännu en stor förbättringspotential hos neurofarmakologin.

Signalsubstanser kan ha olika funktioner och betydelser på olika ställen i kroppen och hjärnan. Acetylkolin t.ex verkar vara nödvändigt för vakenhet och minnets funktion i hjärnan men ute i musklerna så är det istället en signal om att musklerna ska dra sej samman.

Så det är rätt viktigt var hormoner och signalsubstanser hamnar.

Har man för mycket dopamin så kan det betyda psykos eller schizofreni men har man för lite så kan det innebära parkinsson. Dock är det olika receptorer för dopamin i hjärnan som är inblandade i psykos och parkinsson så det är alltså en dubbelfunktion hos dopamin.

Mag-tarm-kanalen bryter ner många av de kemiska ämnen som hamnar där och hjärnan skyddas av en hjärn-blod-barriär som är till för att stänga farliga och misstänkta ämnen ute.

Utvecklingen inom psykofarmakologin har saktat in. Nytt hopp väcktes med Prozac och SSRI-preparat men de har visat sej vara överskattade. Den mest optimistiska epoken verkar vara över för den nya vetenskapen. Även om forskningen fortfarande går frammåt så tror man inte längre på snabba mirakelmediciner.

Nu senast finns det en trend att vilja återuppta den vetenskapliga forskningen med vad som brukar kallas nöjesdroger. En del har visat sej ha en ganska lovande psykiatrisk potential.

Slemsvampar är en fascinerande primitiv livsform som även kan hittas i svenska skogar. Det kom som en överraskning när det visade sej att de kunde lösa enkla labyrinter. Riktigt hur det går till är väl ännu inte helt klarlagt, men även helt oorganiska såpbubblor kan lösa optimeringsproblem.

När flercelliga organismer uppstod så uppstod också ett problem för alla dessa celler att kommunisera och sammarbeta. Kemiska signaler var långsamma och inte minst mobila organismer behövde nånting snabbare. En ny sorts celler uppstod som budbärare mellan andra celler. Nervcellerna arbetar med elektricitet och mycket snabbare än så kan det inte bli. Nervcellerna måse isolerad med fettvävnader för liv är en blöt historia och vatten och elektricitet går inte bra ihop.

Maneter och andra nässeldjur uppvisar de primitivaste nervsystem som vi känner till idag. De äldsta djurfossil som vi vet är ungefär 580 miljoner år gamla maneter som är väldigt lika dagens maneter. De har inga centrala nervsystem utan decentraliserade nätverk av nervceller där sinnesceller och motoriska nerver kopplas samman av nervceller i lösa nätverk. Det centrala nervsystemet hittas ca 30 miljoner år senare i maskliknande varelser. Maskar är de ursprungliga bilaterala djuren som är ursprunget till både insekter och ryggradsdjur.

Étienne Geoffroy Saint-Hilaire föreslog redan på 1700-talet att insekter och ryggradsdjur var relaterade till varandra som om ena parten var upp och ner. Idag tror man att han hade rätt. Bilaterala djur kan delas in i protosomer och deuterosomer. Dessa har en gemensam maskliknande förfader för minst 550 miljoner år sen. I DNAt så stod det att djuret hade en central nervsträng på sida "x" fast vissa maskar tolkade "x" som uppåt medan vissa tolkade "x" som nedåt. Idag så har ryggradsdjur centrala nervsträngen i ryggraden på ryggsidan medan insekter har den på magsidan. I generna så har dessa sidor dock samma namn, fast omkastat.

En samling av nervceller kallas ganglia eller ganglion. Under evolutionens gång så har en tydlig trend hos många arter varit att nervceller och ganglia koncentreras till ena änden av djuret. Munnen brukar då vanligen också hamna där och detta blir då huvudet på djuret. Processen kallas "cephalisation".

"Encephalisation" kallas processen när en art utvecklas till att få större hjärna i relation till sin egen kroppsvikt. Fördelen med detta är att djuret blir intelligentare. Man misstänker att jakt har varit viktigt för att göra både rovdjur och bytesdjur intelligentare över tid. Högst encephalisationsvärde (EQ) har människor följt av vissa delfiner, späckhuggare och chimpanser. Detta är inte samma sak som IQ även om det finns en koppling.

Den mänskliga hjärnan har vuxit de senaste två miljoner åren. Störst hjärna hade dock neandertalarna och nutida människor har något mindre hjärnor. Det betyder inte nödvändigtvis betyda att de var intelligentare än oss.

Vår hjärna är en stor energikrävande nykomling. Det har länge varit oklart om det var värt priset för våra förfäder. Utvecklades vår stora hjärna för att göra av med överskottsvärme? Eller för att vi är så sociala pratsamma varelser?

Nervceller kommunicerar. Det är det enda som de gör. Allteftersom hjärnan utvecklas så frikopplas den inre kommunikationen från yttre rörelse. Det förekommer massor av inre aktivitet som inte nödvändigtvis syns på utsidan. Det blir möjligt att planera, att fantisera och att luras. Varelser med mer komplicerade nervsystem tycks ha större behov av att sova och av att leka.

Människor är beroende av mycket inlärning och våra samhällen är beroende av uppfostrade och utbildade människor. Det är ingenting som fungerar med instinkt.

Har autister ärvt drag av neandertalare? Var dom de första paleoliberalerna och paleokonservativa?

Vi behärskar naturen med vår stora hjärna men det är tveksamt om det blir så mycket bättre än så här. I framtiden så kanske vi inte alls går omkring som supergenier med enorma skallar.

På individnivå så blir det kanske aldrig bättre än så här.

Var historiens stora genier aspergare? Höjdpunkterna av en uråldrig och omodern individualitet? The lone rangers...

Är en mänsklig själ inte mer än max 100 terabyte?

Men vår kultur har i millenia fungerat som en utvidgad hjärna och med internet så har vår kollektiva intelligens förstärkts som aldrig förr. När vi först började få persondatorer uder 80-talet så skulle vi spela enkla spel och lägga upp hushållsbudgeten på dem. Ingen tänkte på en dator som ett kommunikationsverktyg. Det kom först senare med internet under 90-talet. Idag betraktar folk sina persondatorer som oanvändbara om inte internet fungerar.

Vi har även hundra miljoner neuroner i magen vilket utgör lite av en "andra hjärna" som mest bara sysslar med matsmältning. Det finns både vita och gråa nervceller utanför hjärnan, utspridda lite här och där.

En gång såg jag på tv en fattig tjuvfiskare, som hade fångat en utrotningshotad halvssköldpadda, stå och hålla dess hjärta i handen. Titta vad färskt det är, sa han, och hjärtat slog ännu. Det hade det inte kunnat göra om det inte hade haft både gråa och vita nervceller.

Bläckfiskar är högt utvecklade och intelligenta varelser med en ganska annorlunda neurologi än vad vi är vana vid. Varje tentakel tycks ha ett visst mått av autonom vilja. Ibland hör man att bläckfiskar har mer än en hjärna men så skulle inte jag vilja uttrycka det. Bara en tredjedel av alla neuroner sitter dock i den centrala hjärnan och varje arm har en stor samling neuroner för sej själv. Avhuggna bläckfiskarmar kan rygga tillbaka från smärta tills de dör av näringsbrist. När man äter levande bläckfisk så måste man tugga ordentligt eftersom även ganska stora bitar har eget liv. Folk har varit nära att kvävas när de har försökt svälja halvtuggade bläckfiskar som har försökt att klättra upp igen.

Insekter som myror har en sorts kollektiv intelligens. T.o.m. en enskild myra tycks vara en kollektiv intelligens med stora nervknutar runt om i kroppen och ganska lite hjärna i huvudet.

Kanske är vägen framåt inte stora skallar utan att slå våra kloka huvuden ihop? En framtida kollektiv intelligens? "Hivemind" som det har kallats.


(Bonus: Slemsvampar och bläckfiskar i en avlägsen framtid.)