Nervsystemet förr, nu och i framtiden

Encelliga organismer är inga stora tänkare. I den mån de kan styra sina rörelser så kan de röra sej mot ljus, från smärta o.dyl. Vissa kan dock lära sej att t.ex ignorera meningslösa stimuli.

 

Slemsvampar är en fascinerande primitiv livsform som även kan hittas i svenska skogar. Det kom som en överraskning när det visade sej att de kunde lösa enkla labyrinter. Riktigt hur det går till är väl ännu inte helt klarlagt, men även helt oorganiska såpbubblor kan lösa optimeringsproblem.



När flercelliga organismer uppstod så uppstod också ett problem för alla dessa celler att kommunisera och sammarbeta. Kemiska signaler var långsamma och inte minst mobila organismer behövde nånting snabbare. En ny sorts celler uppstod som budbärare mellan andra celler. Nervcellerna arbetar med elektricitet och mycket snabbare än så kan det inte bli. Nervcellerna måse isolerad med fettvävnader för liv är en blöt historia och vatten och elektricitet går inte bra ihop.

Maneter och andra nässeldjur uppvisar de primitivaste nervsystem som vi känner till idag. De äldsta djurfossil som vi vet är ungefär 580 miljoner år gamla maneter som är väldigt lika dagens maneter. De har inga centrala nervsystem utan decentraliserade nätverk av nervceller där sinnesceller och motoriska nerver kopplas samman av nervceller i lösa nätverk. Det centrala nervsystemet hittas ca 30 miljoner år senare i maskliknande varelser. Maskar är de ursprungliga bilaterala djuren som är ursprunget till både insekter och ryggradsdjur.

Étienne Geoffroy Saint-Hilaire föreslog redan på 1700-talet att insekter och ryggradsdjur var relaterade till varandra som om ena parten var upp och ner. Idag tror man att han hade rätt. Bilaterala djur kan delas in i protosomer och deuterosomer. Dessa har en gemensam maskliknande förfader för minst 550 miljoner år sen. I DNAt så stod det att djuret hade en central nervsträng på sida "x" fast vissa maskar tolkade "x" som uppåt medan vissa tolkade "x" som nedåt. Idag så har ryggradsdjur centrala nervsträngen i ryggraden på ryggsidan medan insekter har den på magsidan. I generna så har dessa sidor dock samma namn, fast omkastat.

 

En samling av nervceller kallas ganglia eller ganglion. Under evolutionens gång så har en tydlig trend hos många arter varit att nervceller och ganglia koncentreras till ena änden av djuret. Munnen brukar då vanligen också hamna där och detta blir då huvudet på djuret. Processen kallas "cephalisation".

 

"Encephalisation" kallas processen när en art utvecklas till att få större hjärna i relation till sin egen kroppsvikt. Fördelen med detta är att djuret blir intelligentare. Man misstänker att jakt har varit viktigt för att göra både rovdjur och bytesdjur intelligentare över tid. Högst encephalisationsvärde (EQ) har människor följt av vissa delfiner, späckhuggare och chimpanser. Detta är inte samma sak som IQ även om det finns en koppling.

 

Den mänskliga hjärnan har vuxit de senaste två miljoner åren. Störst hjärna hade dock neandertalarna och nutida människor har något mindre hjärnor. Det betyder inte nödvändigtvis betyda att de var intelligentare än oss.


Vår hjärna är en stor energikrävande nykomling. Det har länge varit oklart om det var värt priset för våra förfäder. Utvecklades vår stora hjärna för att göra av med överskottsvärme? Eller för att vi är så sociala pratsamma varelser?

 

Nervceller kommunicerar. Det är det enda som de gör. Allteftersom hjärnan utvecklas så frikopplas den inre kommunikationen från yttre rörelse. Det förekommer massor av inre aktivitet som inte nödvändigtvis syns på utsidan. Det blir möjligt att planera, att fantisera och att luras. Varelser med mer komplicerade nervsystem tycks ha större behov av att sova och av att leka.

 

Människor är beroende av mycket inlärning och våra samhällen är beroende av uppfostrade och utbildade människor. Det är ingenting som fungerar med instinkt.

 

Har autister ärvt drag av neandertalare? Var dom de första paleoliberalerna och paleokonservativa?

 

Vi behärskar naturen med vår stora hjärna men det är tveksamt om det blir så mycket bättre än så här. I framtiden så kanske vi inte alls går omkring som supergenier med enorma skallar.


På individnivå så blir det kanske aldrig bättre än så här.

 

Var historiens stora genier aspergare? Höjdpunkterna av en uråldrig och omodern individualitet? The lone rangers...

 

Är en mänsklig själ inte mer än max 100 terabyte?

 

Men vår kultur har i millenia fungerat som en utvidgad hjärna och med internet så har vår kollektiva intelligens förstärkts som aldrig förr. När vi först började få persondatorer uder 80-talet så skulle vi spela enkla spel och lägga upp hushållsbudgeten på dem. Ingen tänkte på en dator som ett kommunikationsverktyg. Det kom först senare med internet under 90-talet. Idag betraktar folk sina persondatorer som oanvändbara om inte internet fungerar.

 

Vi har även hundra miljoner neuroner i magen vilket utgör lite av en "andra hjärna" som mest bara sysslar med matsmältning. Det finns både vita och gråa nervceller utanför hjärnan, utspridda lite här och där.

 

En gång såg jag på tv en fattig tjuvfiskare, som hade fångat en utrotningshotad halvssköldpadda, stå och hålla dess hjärta i handen. Titta vad färskt det är, sa han, och hjärtat slog ännu. Det hade det inte kunnat göra om det inte hade haft både gråa och vita nervceller.

 

Bläckfiskar är högt utvecklade och intelligenta varelser med en ganska annorlunda neurologi än vad vi är vana vid. Varje tentakel tycks ha ett visst mått av autonom vilja. Ibland hör man att bläckfiskar har mer än en hjärna men så skulle inte jag vilja uttrycka det. Bara en tredjedel av alla neuroner sitter dock i den centrala hjärnan och varje arm har en stor samling neuroner för sej själv. Avhuggna bläckfiskarmar kan rygga tillbaka från smärta tills de dör av näringsbrist. När man äter levande bläckfisk så måste man tugga ordentligt eftersom även ganska stora bitar har eget liv. Folk har varit nära att kvävas när de har försökt svälja halvtuggade bläckfiskar som har försökt att klättra upp igen.


Insekter som myror har en sorts kollektiv intelligens. T.o.m. en enskild myra tycks vara en kollektiv intelligens med stora nervknutar runt om i kroppen och ganska lite hjärna i huvudet.

 

Kanske är vägen framåt inte stora skallar utan att slå våra kloka huvuden ihop? En framtida kollektiv intelligens? "Hivemind" som det har kallats.


(Bonus: Slemsvampar och bläckfiskar i en avlägsen framtid.)

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback