Tempus Fugit

Innan sent 1940-tal så visste man att vissa ämnen verkade ha en psykologisk effekt, som opium och alkohol, men man hade ingen aning om varför. Då som först började man att identifiera speciella signalsubstanser, neurotransmitters, som adrenalin och serotonin.

Psykoaktiva substanser agerar via signalsubstanser eller via hormoner. Signalsubstanser är snabba men har kort räckvidd, egentligen bara inom en synaps. Hormoner är långsammare men kan nå i princip hela kroppen. Vissa ämnen är både signalsubstanser och hormoner.

Många signalsubstanser återfinns inte bara hos djur utan även i växter och encelliga organismer där de kan ha liknande eller annorlunda funktioner. Dessa ämnen tycks alltså ha följt med oss sedan livets tidigaste dagar.

Exempel på psykoaktiva substanser är alkohol, antidepressiva, neuroleptikum, benzodiasepiner, hallucinogener, sömnmedel, cannabinoider, opiater och stimulanter. En del finns naturligt i hjärnan, andra har psykoaktiva effekter iallafall.

Under 50-talet kom thorazine för psykoser, litium för manodepressivitet, tricycliska antidepressiva, MAO-hämmare, benzodiazepiner och fler antidepressiva och neuroleptika. Bieffekterna kunde vara omfattande.

1954 publicerades första volumen av de symposium som grundade neurokemin som akademiskt ämne. Det ämnet har alltså en relativt kort historia. Man diskuterade acetylkolin, histamin, substans P och serotonin och vad man visste om dessa.

Tidigt under 60-talet kom en ny modell av Julius Axelrod som beskrev signalämnen, synapser och nervsignaler, vilket ledde till mycket ny forskning.

Praktisk trial-and-error kombinerades sedan med en djupare teoretisk förståelse för hur olika ämnen faktiskt fungerade i praktiken.

Studiet av hjärnan och nervsystemet har formligen exploderat de senaste decennierna.

Det är inte så många ursprungsbefolkningar som har ätit hjärnan hos bytesdjuren. Som mänsklig föda så innehåller den inte så mycket näringsämnen och det finns en risk för konstiga sjukdomar. Det har varit vanligare att man har gnidit in läder med den eftersom fettet har varit mjukgörande.

Hjärnan består av:

77-78% vatten
10-12% fett
8% protein
1% kolhydrater
2% lösningsbara organiska substanser
1% inorganiska salter

Några av de mer kända signalsubstanserna är;
dopamin
adrenalin/epiphedrin
serotonin
oxytocin
endorfin

Några kända hormoner är t.ex testosteron, östrogen och insulin.

Folk som äter mycket psykofarmaka får ofta problem med magen eftersom de neuroner som finns där och är nödvändiga för matsmältningen också påverkas. Så länge som medicinen tas oralt så påverkas de ofta mer än vad hjärnan gör. Det finns ännu en stor förbättringspotential hos neurofarmakologin.

Signalsubstanser kan ha olika funktioner och betydelser på olika ställen i kroppen och hjärnan. Acetylkolin t.ex verkar vara nödvändigt för vakenhet och minnets funktion i hjärnan men ute i musklerna så är det istället en signal om att musklerna ska dra sej samman.

Så det är rätt viktigt var hormoner och signalsubstanser hamnar.

Har man för mycket dopamin så kan det betyda psykos eller schizofreni men har man för lite så kan det innebära parkinsson. Dock är det olika receptorer för dopamin i hjärnan som är inblandade i psykos och parkinsson så det är alltså en dubbelfunktion hos dopamin.

Mag-tarm-kanalen bryter ner många av de kemiska ämnen som hamnar där och hjärnan skyddas av en hjärn-blod-barriär som är till för att stänga farliga och misstänkta ämnen ute.

Utvecklingen inom psykofarmakologin har saktat in. Nytt hopp väcktes med Prozac och SSRI-preparat men de har visat sej vara överskattade. Den mest optimistiska epoken verkar vara över för den nya vetenskapen. Även om forskningen fortfarande går frammåt så tror man inte längre på snabba mirakelmediciner.

Nu senast finns det en trend att vilja återuppta den vetenskapliga forskningen med vad som brukar kallas nöjesdroger. En del har visat sej ha en ganska lovande psykiatrisk potential.