Ghost in the machine
NDEs tycks inträffa när EEG bara visar en platt linje. Detta är åtminstone vad personerna hävdar, att först förlorade de medvetandet om omvärlden, sedan hade de en upplevelse av att vara döda och sen återfick de medvetandet. Under den tid som de hävdar att de hade upplevelser så visade EEGt bara ett rakt streck.
För skeptiker så är detta en viktig punkt. Man hävdar att personerna istället hade sina upplevelser precis innan eller efter att de var kliniskt hjärndöda. Det är korta ögonblick men man säger att det är okänt hur lång tid som egentligen skulle behövas.
Det är inte heller uteslutet att det skulle kunna finnas någon dold hjärnaktivitet som inte visas av EEGt.
Inget av lägren har dock lyckats producera några bevis som har övertygat det andra lägret.
För att NDEs ska kunna fungera som det är sagt så måste alltså information kunna flöda från den flygande själen tillbaka in i den materiella hjärnan.
Som Heidegger påpekar så är en själ som en extra kropp ingen bra lösning på medvetandeproblemet. Detta förklarar egentligen inte på något sätt det subjektiva i subjetiviteten. Problematiken kring subjekt och objekt kräver en annan sorts lösning. Antingen försöker man att reducera det ena till det andra, ser dem som två väsensfrämmande substanser eller försöker att finna en gemensam förklaringsram för alla fenomen.
Idealism , fysikalism och dualism. Och sen den fjärde intressantaste kategorin; Neutral monism påminner om panpsykism, Panpsykism påminner om property dualism, som påminner om dual aspect theory, som påminner om experiential dualism (det liknar två olika substanser men egentligen så finns ingen substans!)
De sk. skeptikerna hävdar att medvetandet är ett sk. emergent fenomen som på något sätt uppstår i den fysiska, naturvetenskapliga hjärnan.
Det är lite lustigt att skeptikerna här visar sej försvara varianter av holism, som ju emergens kan sägas vara, medan skeptiker annars oftast är bundsförvanter med olika reduktivister.
Två uppmärksammade medvetandeteoretiker är David Chalmers och John Searle som bägge försvarar olika varianter av emergens, att medvetandet på något sätt uppstår ur den fysiska hjärnan och när den dör så försvinner även medvetandet. Chalmers lämnar dock en dörr på glänt för panexperientialism.
Intressant nog så hävdar bägge att mindre delar av hjärnan är mindre medvetna och att mera medvetande uppstår när delarna sammarbetar. Whitehead fortsätter detta resonemang ner på ickebiologisk nivå.
Chalmers överväger möjligheten att all informationbearbetning ger upphov till någon medvetenhet. I så fall skulle stunder av medvetenhet finnas överallt i naturen eftersom praktiskt taget allt kan beskrivas som informationsbearbetning. Tegmark verkar vara inne på samma spår.
Whiteheadiansk panexperientialism tycks först vara raka motsatsen till en själ som frigör sej från hjärnan. Fast med panexperientialism o.dyl. så kan högre former av medvetande uppstå lite överallt, av vilket material som helst, och måste inte vara bundet just till hjärnan.
Monty Python föreslår att människan inte föds med en färdig själ utan att man skapar den under en livstid. (55 minuter in i filmen Meningen med livet.)
Författaren Greg Egan beskriver i flera romaner starka AIs. En tillräckligt perfekt simulation av ett medvetande blir ett nytt medvetande. Därför kan man ladda upp sitt medvetande i en dator istället för att dö. (I Permutation city så blir t.o.m. en tillräckligt bra simulation av ett universum ett nytt universum.)
Man kan föreställa sej att själen vore något elektromagnetiskt fenomen som lämnade kroppen vid döden, kanske fann ett hem i jordens magnetfält, kanske inristad på universums yta, kanske reinkarnerade i en ny kropp. Kanske är m-teorins 11 dimensioner inblandade. Kanske är universums mörka materia vikten av alla dödsriken som finns i anslutning till alla bebodda planeter.
Searle hävdar att samtida filosofi som regel har försökt att glömma att det subjektiva som sådant existerar. (Daniel Dennett?) Liknande Chalmers så menar han att det subjektiva är något helt annat än det objektiva men att medvetandet iallafall skapas kausalt av hjärnan. Däremot så kan inte vilken informationsbehandling som helst vara medveten. Om vi lyckas skapa ett konstgjort medvetande i framtiden så blir det i en konstgjord hjärna rätt lik vår vanliga hjärna.
Man kan fråga sej om alla dessa livsformer utan hjärna men som ändå tycks reagera på omgivningen har någon form av medvetenhet?
”Min kropp lämnade bilen. Jag såg hela händelseförloppet från tre, fyra meter ovanför. Man kan lämna sin kropp, tro mej. Jag hade försökt hela livet, men det här var min första riktiga upplevelse. Jag såg den där grejen rulla runt i slow motion tre gånger, väldigt sansat, väldigt lugnt.Jag var en iaktagare. Inga känslor var inblandade. Du är redan död, bara att glömma. Men under tiden, innan lyset slocknade … jag lade märke till undersidan av bilen, och jag märkte att den var byggd med diagonala, nitade balkar på undersidan. De såg väldigt stabila ut. Allting hände i slow motion. Man tar ett jättedjupt andetag. Och jag vet att Anita är i bilen, och i en annan del av huvudet undrar jag om Anita också tittar på ifrån ovan. Jag är mer orolog för henne än för mej, för jag är inte ens i bilen. Jag har flytt, i huvudet eller var man nu tror att man är när sådana där gejer händer på en nanosekund. Men så, efter tre volter, så dunkar den ner gummit nedåt, in i en häck. Och plötsligt är jag tillbaka bakom ratten.”
-s. 252, Livet, Keith Richards