Tempus Fugit

Man kan kanske lättast beskriva Nietzsches filosofi som en slags filosofisk darwinism. Men Nietzsche var inte speciellt inläst på eller intresserad av naturvetenskap. Hans kunskapsområde var litteratur och filosofi. Däremot så finns det en föregångare som både Darwin och Nietzsche påminner om.

Darwin, Freud och Nietzsche påminner alla om Schopenhauer, som levde och verkade innan dem. Detta betyder bl.a. att dessa fyra vore rätt lätta att förena i någon övergripande filosofi eller teori. Detta har dock inte skett. Speciellt Darwins anhängare vill inte ha något med de övriga tre att göra.

Schopenhauer såg sig själv som antitesen till Hegel. Finns det några intellektuella som påminner om Hegel på samma sätt som Darwin, Freud och Nietzsche påminner om Schopenhauer?

Hegels mest kände efterföljare är ju Marx även om de känns rätt osäkert att Hegel själv skulle ha gillat honom.

Freud hade ju mycket höga tankar om Jung, som freudianer och andra dock inte gillar lika mycket. Jag tycker nog att Hegel och Jung känns som ett inte alltför krystat par.

Men har Hegel nånting liknande Darwin? Någon naturvetare, helst framgångsrik?

Nja, Bohm, Gödel, William Lawvere, Ernst Mayr och Piaget är alla positivt intresserade av Hegel, även om ingen direkt är hegelian. Så svaret är nej, Hegel är ingen dold föregångare på samma sätt som Schopenhauer är det. (Däremot är ju Leibniz det.) Speciellt likheten mellan Schopenhauer och Darwin är ju imponerande. (Även om jag tror att Freud är underskattad idag.)

"All the great philosophical ideas of the past century – the philosophies of Marx and Nietzsche, phenomenology, German existentialism, and psychoanalysis – had their beginnings in Hegel"
- Maurice Merleau-Ponty

Däremot så hittar man inga spår av darwinism, relativitetsteori eller kvantfysik hos Hegel. Naturligtvis vore det mycket begärt, men för mej så ingår dessa i ”All the great philosophical ideas of the past century” (skrivet på 1950-talet).

Han lägger mycket krut på juridik och religion och estetik medan naturfilosofin verkar nedprioriteras. Det är också där som han begår de pinsammaste misstagen. Han ”bevisade” t.ex att det nödvändigtvis måste finnas exakt sju planeter ungefär en vecka innan den åttonde hittades. Och då hade ändå andra filosofer trott på ett evigt universum fullt av solar och planeter århundraden före honom.

Hegel förnekade också uttryckligen att djur och natur kunde utvecklas och förändras, trots att hela hans filosofi handlar om utveckling och förändring.

Foucault skrev att filosofer är ”doomed to find Hegel waiting patiently at the end of whatever road [they] travel", men det gäller nog i mindre grad för filosofer intresserade av naturvetenskap.

Nämnas kan att Piaget bl.a var intresserad av Hegel, bland andra filosofer, och att Piagets kognitiva utvecklingsmodell kan tolkas som att den delvis var inspirerad av Hegels utvecklingsmässiga syn på filosofin (som han hade fått från Fichte och Schelling).

William Lawvere har skapat en matematisk teori med "cohesive topos" som delvis verkar vara inspirerad av Hegels "logik". Han skapar en "category of being" med "subtoposes" som kallas "pure becoming" och "non-becoming". Lawvere nämnde bl.a detta i talet "Some Thoughts on the Future of Category Theory" från 1991.

Resonemanget i början av Hegels Logik, med ”varat”, ”intet” och ”blivandet”, har även av Heidegger kallats något av det bästa som västerländsk filosofi har åstadkommit.