Villa Diodati

Sommaren 1816 var en regnig ogästvänlig sommar vid Genevsjön och i Villa Diodati spenderade fem människor tiden med att läsa och skriva fantastiska berättelser.

 

Där återfanns Lord Byron, den kanske främste bland de engelska romantiska poeterna, som skulle bli far till Ada Lovelace, som blivit känd som världens första programmerare. Hon skrev program tillsammans med Charles Babbage och det finns en diskussion om vem som gjorde vad. Ada tycks dock ha haft en djupare förståelse för datorns stora potential än Babbage, som mer var inriktad på att lösa praktiska problem.

 

Lord Byron var känd för att vara vacker och förförisk, trots att han hade klumpfot, sov med papiljotter och pendlade i vikt. En av hans älskarinnor myntade uttrycket "byromania" som var det tidiga 1800-talets motsvarighet till beatlemania. Lord Byron sägs vara den första kändisen och idolen i modern mening. En annan av hans älskarinnor sa att han var "mad, bad and dangerous to know." Trots hans charm så fanns det något destruktivt över hans personlighet. Han personifierade själv mycket av "den byronske hjälten" som är den typiske protagonisten i hans historier.

 

Lord Byron övergav Ada Lovelaces mamma när Ada var nyfödd, och blev frivillig i grekiska befrielsekriget gentemot otomanska väldet. Adas mamma tyckte Lord Byron var hemsk och galen och försökte få sin dotter intresserad av naturvetenskap och annat som låg långt från faderns poesi. Så blev Ada världens första programmerare, men hon tycks inte ha hyst lika starkt agg mot Lord Byron som mamman. Hon intresserade sej hela livet för fadern som hon aldrig hade lärt känna och blev begravd i graven brevid hans.

 

I Villa Diodati fanns även Percy Bysshe Shelley, även han en av englands främsta romantiska poeter, som ansågs politiskt radikal och som skulle komma att idoliseras under hela 1800-talet. Shelley var en radikal idealist. Han var bl.a vegetarian, pacifist och sånt där. Till skillnad från Lord Byron så blev han inte idoliserad förrän efter sin död.

 

Med i sällskapet var även Mary Godwin, senare Mary Shelley, som där skrev Frankenstein or the modern Prometheus. Hon var dotter till William Godwin, en tidig framstående anarkist, och till hans hustry Mary Wollstonecraft, känd för att ha skrivit den kanske första feministiska boken. Mary Shelley levde på att skriva hela livet, så hon gjorde inte bara Frankenstein. Däremot är det idag bevisat att maken Shelley hjälpte henne med Frankenstein, vilket tidigare har varit omtvistat.

 

Där fanns Lord Byrons läkare John William Polidori, som där skrev The Vampyre, ansedd som den första moderna vampyrromanen

 

Till sist fanns där även Claire Clairmont som var Marys Wollstonecraft-Shelleys styvsyster som Lord Byron hade haft en romantisk affär med i London. De fick en dotter som dog som barn. Barnadödligheten var hög. Claire hade ett tragiskt liv men tragiken låg tung över alla inblandade. De flesta av dessa begåvade livsnjutare dog unga. Lord Byron blev 36. Polidori blev 26. P.B. Shelley blev 29. Mary Shelley blev 53. Claire Clairmont blev faktiskt 80.

 

En natt i juni denna regniga sommar 1816 så samlades då vännerna i Villa Diodati vid Genevesjön för att läsa tillsammans ur Fantasmagoriana, en fransk samling skräckhistorier. Lord Byron föreslog så att de skulle skriva var sin spökhistoria. P.B. Shelley skrev A fragment of a ghost story. Mary Shelley började skissa på berättelsen som 1818 skulle publicerad som Frankenstein. Lord Byron påbörjade Fragment of a novel, men övergav den nästan genast och Polidori använde den då som bas för sin skräckhistoria The vampire, som idag betraktas som den första moderna vampyrhistorien, med de idag typiska inslagen. Den fick snabbt ett enormt genomslag och ledde till en vampyrvåg över Europa.

 

Bram Stokers Drakula kom ju först 1897. Dess arketypiska vampyrkaraktär är baserad på Lord Byrons personlighetsdrag. Det gotiska idealet med en dekadent, blek aristokratisk individ som både krossar hjärtan och är farlig på andra sätt, är härlett från den byronske hjälten och från Lord Byron själv.

Så Greve Drakula och Frankensteins monster är alltså farbröder till den moderna datorn, eller nått sånt, med anarkismen och feminismen som anfäder.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback