Något om hypnos
Existerar hypnos över huvud taget? Det är lite av en kontroversiell fråga trots att tusentals människor blir hypnotiserade varje dag. Trots att hypnos ofta tycks fungera i praktiken så tycks psykologer ha haft det svårt att bestämma sej för vad detta är för fenomen. Flera olika definitioner av hypnos existerar. Är man havsovande? Är man istället extra fokuserad? Finns det olika typer av hypnos? Är det kanske flera olika fenomen?
Efter Freud så anses många psykiska problem bero på förträngda minnen. Om sådana existerar är också kontroversiellt.
Anhängarna anser ibland att man kan uppdaga förträngda minnen genom regressionsterapi.
Inom hypnos så är det välbelagt att att man kan minnas saker som man annars tycks ha glömt av olika anledningar. Det är också välbelagt att man under hypnos kan producera falska minnen. Hypnos är alltså ingen säker metod att utforska det förflutna med. Men det är inte minnet heller. Det är välbelagt att minnet öht är en produktiv och kreativ process och att vi ganska ofta minns fel.
Det har förekommit tveksamma domstolsfall både i Sverige och utomlands där man har lagt för stor vikt vid påståenden som har framkommit under hypnos. Hypnos är ett intressant fenomen att studera vetenskapligt, ingenting man ska basera livsavgörande beslut på.
Under regressionsterapi så har man även upptäckt att man tycks kunna utföra regression till tidigare liv. För dem som inte tror på reinkarnation så är detta ett tydligt bevis på att minnena är fabricerade och att hypnos, om det existerar, är helt opålitligt.
Buddhismen har sedan länge flera olika teorier om ett omedvetet, men inget begrepp om några förträngningsmekanismer. Omedvetna tendenser kommer från tidigare liv som vi inte är medvetna om. Det omedvetna är inte aktivt förträngt men det är ändå ett svåråtkomligt bagage från det förflutna som vi behöver jobba med.
Själv tycker jag nog att förträngningsmekanismer känns rätt bevisade.
Folk som förnekar det omedvetna förnekar så gott som alltid tidigare liv också.
Jag prövade ju faktiskt en regressionshypnos en gång. Det är enda gången som jag har blivit hypnotiserad och det var intressant. Jag förlorade aldrig medvetandet eller min fria vilja och jag kunde när jag ville ha öppnat ögonen och avbrutit det hela. När hypnotisören frågade efteråt hur det kändes sa jag att det var som att jag hade drömt fast jag hade varit vaken hela tiden.
Det var en regression till tidigare liv. Jag fick faktiskt en intressant och sammanhängande livsberättelse under en lång stund men det kändes aldrig som något otvivelaktigt bevis för tidigare liv. Det skulle också kunna ha varit något som mitt omedvetna skapade.
Dock: jag fick fram att jag skulle ha hetat ”Lödinger” (eller kanske ”Lövinger”) när jag levde som revisor i Westfalen i slutet av 1700-talet. Jag tyckte att det lät som ett konstigt namn och mindes inte att jag hade hört det nån gång. När jag undersökte saken efteråt så visade sej dock att bägge namnen faktiskt var användna efternamn där och då.
Jag tycker att det är konstigt att folk förnekar det omedvetna men det finns folk som förnekar det medvetna också! Mer om det i en annan bloggpost.
Det omedvetna är för psykologin ungefär vad m-teorin är för fysiken; de flesta vägarna pekar ditåt men det verkar svårt att bevisa empiriskt och teorin har den bristen att den är för användbar och förklarar för mycket - allt verkar gå att legitimera med det omedvetna inom psykologin eller med m-teorin inom fysiken. Men det verkar inte finnas något egentligt seriöst alternativ.