Den centrala vetenskapen
1783 upptäckte Lavoisier lagen om massans bevarande, kan anses som den moderna kemins födelseår. Lavoisier och andra började att utforska denna nya vetenskap, baserad på lite andra principer än alkemin hade varit. Man delade in världens ämnen i grundämnen och sammansatta ämnen. En an de tidigaste kontroverserna handlade om vitalismen.
1828 råkade Wöhler framställa urinsyra vilket är ett organiskt ämne. Han bevisade därmed att inte enbart levande organismer kunde framställa organiska ämnen. Han motbevisade därmed den kemiska vitalismen. Biokemi handlar om kemin hos levande system, medan organisk kemi handlar om samma ämnen och substanser fast utanför levande system. Den organiska kemin skulle visa sej vara en mycket användbar del av kemin.
En annan stor kontrovers under 1800-talet handlade om atomismen. Först i början av 1900-talet ansågs atomer experimenellt bevisade. Även stora och kända namn var under 1800-talet motståndare till atomhypotesen.
I början av 1800-talet användes nästan ingen matematik inom kemin och det fanns t.o.m. ett motsånd mot möjligheten, men mot slutet av 1800-talet så började alltmer matematik att användas.
Massor av nya ämnen upptäcktes och man försökte att systematisera dessa. Redan alkemisterna hade haft sina listor över de ämnen som de kände till.
1870 kunde Mendelejev mha sitt periodiska system förutsäga egenskaperna hos gallium, germanium och skandium som ännu inte påvisats experimentellt.
Från 1856 började man tillverka konstgjorda färgämnen. Magenta var populärt i slutet av 1800-talet. 1890-talet har kallats "the mauve decade". Den konstgjort framställda färgen magenta finns inte heller bland regnbågens färger. Däremot finns det t.ex magentafärgade blommor. Den räknas också som central bland cmyk-färgerna.
I slutet av 1800-talet ökade utvinningen av olja ur marken. Man hade nya metoder att förädla denna. Man utvann bl.a kolväten och estrar. Detta ledde bl.a till att valjakten minskade. Den organiska kemin hade stulit livets hemligheter och tillämpade dessa utanför de levande organismerna.
Man skapade plaster, bensin, dieselolja, lösningsmedel, smörjmedel, asfalt, vaxer, konstfiber, diskmedel, läkemedel, och konstgödsel med ammoniak. En ny kemisk industri växte fram. Med aromatiska estrar kunde man skapa många dofter. Polyester började inte kommersialiseras förrän efter andra världskriget. Från polyesterstrumpor på 50-tals-pinupor så finns polyester idag i alla möjliga slags kläder.
Kemin kallas nu "the central science" eftersom den finns överallt och relaterar till alla andra vetenskaper.
När Nobel 1866 uppfann dynamiten så var det ju en kemisk uppfinning.
Första världskriget kallas ibland kemisternas krig, pga av de kemiska stridmedel som för första gången användes då. Visst, man har hällt kokande olja över sina fiender sen urminnes tider men detta var kemi på en ny nivå. Andra världskriget kallas ibland fysikernas krig pga atombomben.
1926 skapades kvantkemin, 1953 molekylärbiologin och 1954 neurokemin, men mer om dessa senare.
Kemin var även viktig för informationsteknikens utveckling genom halvledardioder och transistorer, som framställdes med modern kemi.
Idag räknar man med miljoner nya kemiska ämnen framtagna i laboratorier. Hur stort miljöproblem dessa utgör beror inte minst på vilka grundämnen som ingår. Alla plastmaterial är biologiskt nedbrytbara och försvinner på några hundra år, trots att lärare sa till mej när jag var liten att plast aldrig kunde brytas ned. Idag finns en "plastosfär" som, även om den är stor, kommer att försvinna med tiden.
Att mängden bin i världen har minskat kraftigt anses bero på gifter och bekämpningmedel.
Gränsen mellan fysik och kemi har alltid varit oklar och rörlig. Den moderna kemiska teorin uppstod kring 1800. I mitten av 1900-talet var kemin och fysiken helt förenade teoretiskt, efter 150 år ungefär. Två efterföljare till kemin är materials science och nanoteknik. Ser vi här början till slutet för kemin?
En vetenskap är död som forskningsfält när dess grunder är helt klarlagda, eller ännu värre, reducerade till en annan vetenskap, som fysik. Då har vetenskapen slutat att vara ett utforskande av tillvarons stora mysterium och har degraderats till en välkänd teknik. Att försöka förklara tillvarons stora mysterium med en gud kräver att man gör guden ganska obegriplig. Kemin är dock inget avslutat forskningsfält ännu. Det finns flera mysterier som än unika för kemin.
Det har sagts att det inte finns några stora frågor inom kemin (längre) men meningarna är delade. Här är tre länkar med listor på stora frågor inom kemin.
Inom tillämpad kemi finns det massor av intressanta, stora frågor. De mera teoretiska problem som återstår brukar vara ganska specialiserade. Man kan dock även tolka t.ex mysteriet med livets ursprungliga uppkomst som en kemisk fråga. Detta är en stor intressant fråga med långtgående konsekvenser.