Tempus Fugit

Newtons intressen var inte helt unika i hans samtid men om nånting så var han värre än de flesta.

Tack vare sin egen fördelsedag 25e dec så trodde han sej vara en av få utvalda som kunde få insikt i tillvarons mysterier. Vilket gör det lätt ironiskt att vissa ateister ibland säger happy newtonmas istället för happy chrismas. Enligt vår kalender var han dock född 4 jan.

Han inspirerades allra först att fördjupa sej i matematik för att bättre förstå ett diagram i en astrologibok.

1666 var hans annus mirabilis när han fick lite tid över från utbildningen att studera vad han ville och grundade vetenskapen för århundraden frammåt.

Hans varaktiga insatser består i gravitationsteorin,
analytisk mekanik,
integralkalkyl,
färglära/optik.

Han såg i integralkalkylen en förening av rörelse och form, Liksom han i första mekaniska satsen jämställde likformig rörelse med att vara i vila, säkert inspirerad av galileisk relativitet.

Efter att Principia utkommit 1687 sjönk han ner i depression och skulle i fortsättningen ägna sej mindre åt det som vi menar med naturvetenskap.

Som chef för myntverket skapade han även ett nytt monetärt system som skulle komma att gälla i 150 år.

Hans ockulta intresse inspirerade nog hans vetenskapliga forskning mer än tvärtom. Under hans tid så var ännu den officiella världsbilden rätt aristotelisk, vilket bl.a innebär att matematik inte var så viktigt. Det var ockultister och platonister som införde matematiken i den moderna vetenskapliga världsbilden.

Newton ansåg att hans matematiska och naturvetenskapliga upptäckter även var kända under antiken, speciellt av Pythagoras. Det var inte ovanligt i hans samtid att tro på uråldrig visdom. I dag anses Newton banbrytande för att han gjorde sej av med antika tankesätt men det var inte hans egen uppfattning.

Det har länge ryktats att Newton skulle ha varit frimurare eller ha varit med i andra hemliga sällskap och hans ockulta intressen och vänskapskrets understödjer möjligheten av detta, men det har aldrig bevisats slutgiltigt.

Newton var bevisligen mycket influerad av Rosencreuzarna. Rosencreuzarna hävdar att han var medlem i deras sällskap vilket han själv aldrig sa eller skrev. Det är dock inte otänkbart.

Newton hade egna religiösa uppfattningar som var strängt förbjudna under hans livstid. Bl.a. så förnekade han treeningheten. (precis som Swedenborg och Göthe fl.)

Newton var en orginell och bångstyrig tänkare som utvecklade en egen version av kristendom men ateism tycks aldrig ha fallit honom in att överväga.

Newton ägnade även mycket tid åt bibeltolkning, sökandes efter hemliga budskap, och kom bl.a. fram till att Jorden inte skulle gå under förrän tidigast 2060. Han sökte även efter hemlig visdom i antik arkitektur. Han intresserade sej även mycket för antik historia.

Newtons vetenskapliga verk kan ha varit av mindre personlig betydelse för honom, eftersom han mer intresserade sej för att återupptäcka antikens visdom. i den meningen så är det inte helt korrekt att kalla en rent mekanisk världsbild för en "newtonsk världsbild."

Gud hade skapat världen som var komplicerad och intrikat men som ändå behövde en hjälpande hand av Gud ibland. Hans världsbild innehöll även det övernaturliga.

Newtons övernaturliga intressen är även intressanta för hur han egentligen tänkte om och såg på naturvetenskap. Han utgick inte från någon naturvetenskaplig världsbild utan löste vetenskapliga problem "lokalt" på enklast möjliga sätt. Han tycktes ha en positivistisk och pragmatisk inställning.

Hans indelning av ljusspektrat i sju grundfärger skedde på ockult/estetisk grund, efter de sju grundtonerna i musikskalan. Han kunde ha sagt att det var fem eller tio grundfärger så hade folk trott honom.

Berkeley kallade hans gravitationsteori för ockultism eftersom den beskrev en oförklarlig verkan över avstånd, och det var faktiskt ett ovanligt resonemang i hans vetenskapliga samtid. Det är inte otänkbart att hans ockulta intresse kunde ha hjälp honom att tänka utanför den gängse vetenskaliga ramen. Hans positivistiska inställning kan ha betytt att allting inte behövde förstås, bara det fungerade.

Han ägnade mycket tid åt och skrev stora mängder om alkemi, sökandes de vises sten och ett livselixir. Han hade 169 alkemiska böcker när han dog och tros ha haft ännu fler. I sina alkemiska studier så ignorerade Newton Boyles kemiska forskning som var det mest framsynta inom kemi i Newtons samtid. Alkemi var även förbjudet i england under Newtons tid. Det är inte omöjligt att Newtons nervösa sammanbrott som varade 18 månader kan ha berott på förgiftning av bly eller kvicksilver eller något annat relaterat till hans alkemiska intresse. Hår från hans lik har visat sej ha förhöjda halter av bl.a kvicksilver, bly och arsenik.

Att han ibland beskrivs som en något otrevlig peron kan delvis ha berott på kronisk förgiftning, men redan som ung så var han tillbakadragen och inte så social. Han uppvisade även paranoida drag och anklagade Leibniz för att stjäla från honom. Åandrasidan så hävdade Robert Hooke envist att Newton hade stulit idéerna till gravitationsteorin från honom.