muslimsk filosofi
Det finns ingen rent materialistisk muslimsk filosofi, eftersom islam är en religion. Inom indisk filosofi så har man bevarat minnet av materialistiska och ateistiska filosofier som har funnits men som har blivit impopulära och försvunnit. Inom muslimsk filosofi så finns det inget sådant. Bortsett från det så finns det faktiskt flera olika filosofiska traditioner inom islam.
Muslimsk filosofi är influerad av Koranen och sunna åenasidan och västerländsk filosofi åandrasidan. Under medeltiden bestod denna främst av aristotelism och platonism. Det kan även ha förekommit influenser från äldre religioner, från östligare regioner osv.
Islam erövrade faktiskt Indien och kan ha hunnit plockat upp en hel del influenser.
De västerländska religionerna judendom, kristendom och islam är influerade av den äldre monoteistiska religionen zoroastrianism. Zoroastrianismen är en förenkling av den tidigare polyteistiska persiska religionen som har en del likheter med den ursprungliga vediska religionen som fanns innan hinduismen. Det fanns alltså troligen en ursprunglig religion som delade sej i en östlig vedisk del och en västlig persisk del. När islam intog Indien så möttes dessa grenar igen.
Sikhismen uppstod som ett barn av både islam och hinduism.
Berömda tidiga muslimska filosofer var Avicenna (980-1037) och Averroes (1126-1198). Tidigt ställdes skolorna Kalam och Falsafa mot varandra. Under denna tid skapades även occasionalismen som jag tidigare har nämnt. Under denna klassiska period så hade islam även framstående vetenskapmän och matematiker. Det fanns t.ex tidiga tankar kring evolutionsteori.
Västerländska forskare trodde länge att muslimsk filosofi slutade med Averroes, men bl.a Henry Corbin uppmärksammade att islam har en levande filosofisk historia ända in idag. Det finns i den filosofiska delen av islam fyra större skolor som är:
Utöver dessa sägs flera mindre skolbildningar finnas.
Sufismen brukar kallas islams mystiker. En tidig och viktig sufi var Al-Ghazali (1058-1111). Genom personlig utveckling passerar sufierna flera olika utvecklingstillstånd och nivåer för att till sist utplånas i Gud (egolöshet, nirvana).
Sufierna skiljer mellan kropp, själ (nasma) och ande (ruh). Deras lära om "Lataif-e-sitta" påminner om chakrasystemet inom hindusim, buddhism och new age. Sufierna är uppdelade i en dualistisk och en monistisk syn på förhållandet mellan Gud och världen. Även Suhrawardi räknas som tillhörande sufismen.
Suhrawardi föddes 1155 i vad som idag är nordvästra Iran. Han uppges vara antingen persier eller kurd. Han var influerad av den aristoteliske Avicenna men utvecklade en filosofi mer i nyplatonsk mystisk anda. Han ville återuppväcka den gamla iranska visdomen och är viktig inom iransk mystik.
Trots att logik lärs ut vid religiösa utbildningar så lärde han att människan behöver guds ljus för att komma fram till sanningen. Detta är en tanke som även kan spåras tillbaka till Sokrates och Platon. Hans lära kallas Illuminationsskolan. Även Mulla Sadra räknas som tillhörande illuminationsskolan.
Mulla Sadra föddes ca 1571 i vad som idag är Iran. Han var shiamuslim och försökte förena Avicenna, Suhrawardi och sufi-filosofi med Ash'ari-teologi och tolvimamsläran inom shia. Han ansåg bl.a att existens föregår essens och att allt är i ständig förändring.
En vidareutveckling av tolvimamläran är Bahai.
Den traditionalistiska skolan är ett 1900-tals-fenomen, även om de naturligtvis anser sig ha uråldriga rötter. Tanken är att världens religioner har en gemensam kärna av sanning och kanske även ett gemensamt historiskt ursprung. Begreppen "traditionalistiska skolan", "traditionalism", "integral traditionalism" betyder ung. samma sak och används inte minst av folk som är konservativa eller politiskt höger. Liknande tankar finns även inom politisk vänster men kallas oftast inte "traditionalistiska skolan". Hippierörelsen på 60-talet hade t.ex liknande tankegångar.
Logik har länge haft en stark ställning inom muslimsk utbildning och ett speciellt fokus har funnits på juridik. Nämnas kan även Ibn Khaldun som sysslade med historieteori, sociologi och ekonomi (ungefär.)
Tah Mahal byggdes av en muslimsk shah.