Tempus Fugit

Aristoteles anses ha skapat den klassiska logiken när han skrev ner syllogismläran. Han skapade även en sorts logisk fyrkant, som kan beskrivas pedagogiskt visuellt.

Aristoteles logiska fyrkant hade vissa likheter med hans fysikaliska fyrkant som beskrev hans fyra grundämnen baserade på motsatser, i en annan av hans böcker. I dag motsvaras dessa element av aggregationstillstånd.

Inom indisk och buddistisk logik fanns liknande tankegångar.

Aristoteles kvintessens går utöver fyrfältsmodellen liksom buddhisternas sunya. Det finns en strukturell parallell mellan kvintessensen och sunya.

I modern tid har semiotikern Greimas skapat en semiotisk fyrkant som påminner om Aristoteles logiska fyrkant. Den kan användas för att analysera historier, ideologier, myter, bilder, reklam, o.dyl. Liksom Aristoteles square of opposition så kan även Greimas modell byggas ut till en hexagon eller oktagon.

Den moderna kemin skapade ett bildspråk för att beskriva molekylerna på ett pedagogiskt och hanterligt sätt. På ett liknande sätt har en del semiotiker skrivit ner semiotiska sammanhang i tvådimensionella modeller.

Greimas har även influerat Latour. Det är dock inte den semiotiska fyrkanten som Latour har hämtat från Greimas utan aktantbegreppet.

För ex. Peirce var logik och semiotik mycket närastående.

Greimas beskriver även narratologi semiotiskt.

Latour beskriver även verkligheten narratologiskt.

Aristoteles och Latour är två av föregångarna till Graham Harman som även han har skapat en fyrfältsmodell, en ontologisk. Trots en ytlig likhet med Aristoteles och Greimas modeller så verkar Harmans modell inte ha några konträra eller subkonträra relationer. På så sätt påminner den mer om Aristoteles elementkvadrat.