Tid, narratologi och filosofi
Kant gick igenom filosofin i sina tre Kritiker, Hegel la ut sin filosofi i tre delar, plus en inledning.
Bägge de olika sätten att indela filosofin på går tillbaka på tidigare filosofisk tradition där inte minst den medeltida skolastiken har varit inflytelserik.
Traditionellt sett så kan filosofin indelas i formell och materiell metafysik,
medan den materiella metafysiken kan indelas i kosmologi, pneumatologi och teologi.
"Kosmologi" kan grovt sägas betyda "naturfilosofi" medan "pneumatologi" ungefär motsvarar "humaniora", och vad "teologi" betyder säger sej självt.
Detta schema är speciellt tydligt hos Hegel, t.ex så motsvaras formell metafysik hos Hegel av hans "logik".
Så vi har här Varats Stora Kedja, från naturen i botten, via människan i mitten, upp till Gud i toppen.
Det finns ett annat sätt att tolka denna traditionella indelning av filosofin, och det har med tiden att göra.
Naturvetenskapen studerar mycket saker som redan har hänt och som är svåra att ändra på i efterhand, som att universum uppstår och naturlagarna utkristalliseras.
Naturhistorien leder så småningom till den mänskliga världshistorien.
Humaniora studerar människans värld, som är skapad av människan och kan ändras av människan, i detta nu.
Bl.a Hegel begick misstaget att tro att naturhistorien var något avslutat medan enbart den mänskliga historien fortfarande utvecklades.
Teologin, till sist, innehåller bl.a eskatologin, förhoppningarna om framtiden, människans och världens öde.
Logiken är tidlös och gäller över de andra tre. Skolastikerna funderade ibland på relationen mellan Gud och logiken. Gud var ju allsmäktig men betydde det att han kunde göra något paradoxalt? Svaret var inte självklart. Heidegger ansåg att den västerländska filosofihistorien hade förväxlat frågan om det högsta varat med frågan om varat i allmänhet - onto-teologi.
Hur som helst så avtecknar sej en historia här, med början, mitt och slut.
Narratologin, läran om historier, har sin egen logik.
Om kosmologin är scenen så är pneumatologin replikerna. Och eskatologin, kanske, teaterkritikerna.
andra bloggar om
filosofi, Hegel, narratologi,