distinkt ordning
Nog för att Linné var en riktigt smart svensk men de två som gjorde biologin till en vetenskap var Mendel och Darwin (helt bortsett från att Darwins orginalitet har ifrågasats). 1900-talets största biologiska upptäckt är givetvis DNA-molekylen som genom ett trollslag tog köttet rakt in i informationssamhället och den digitala världsbilden.
Det finns en intressant koppling mellan molekylärbiologin och molekylärfysiken. Innan Mendel så var det vanligt att man trodde att de anlag som man ärvde från sina föräldrar var flytande eller analoga, dvs att ingen minsta beståndsdel fanns. Man var en blandning av sina föräldrar som vore de vätskor.
Det finns dock en svaghet hos den teorin och det är att de olika distinkta karaktärsdragen med tiden och generationerna skulle komma att jämnas ut. Man kan jämföra med vattenfärger. Om man tar alla vattenfärger i lådan och kladdar ihop dem så har man till sist bara en enda färg kvar, vanligtvis brun. På samma sätt så skulle alla människor till sist se likadana ut om arvsanlagen vore flytande.
Rent teoretiskt kan man alltså gissa sig till att arvsanlagen som vi ärver från våra föräldrar är en begränsad mängd distinkta anlag och att vi ärver varje anlag antingen från fadern eller från modern. Vi har inget enskilt anlag som är en kompromiss mellan olika anlag hos föräldrarna.
Detta var också vad Mendel visade med empiriska experiment. Han kvantifierade modellen av det biologiska arvet för att hindra modellen att kollapsa i strukturlöshet.
Max Planck brottades med ett problem inom fysiken (svartkroppsstrålningen) som fick honom att komma på en liknande lösning. Man tänkte sig att det fanns elektroner som snurrande i banor runt atomkärnorna. Allteftersom elektronerna förlorade energi så cirklade de allt närmare atomkärnan tills de träffade den. Elektronerna föll alltså mot kärnan i spiraler enligt teorin. Nu höll dock inte teorin. Planck såg sig tvingad att införa något som han kallade energikvanta. Elektronerna fanns endast i distinkta skal runt atomkärnan, vilket hindrade atomerna att kollapsa i struturlöshet. Det var iochmed detta som Planck blev grundaren av kvantfysiken.
andra bloggar om
fysik,
vetenskap,
biologi,
kvantfysik,
genetik,
Det finns en intressant koppling mellan molekylärbiologin och molekylärfysiken. Innan Mendel så var det vanligt att man trodde att de anlag som man ärvde från sina föräldrar var flytande eller analoga, dvs att ingen minsta beståndsdel fanns. Man var en blandning av sina föräldrar som vore de vätskor.
Det finns dock en svaghet hos den teorin och det är att de olika distinkta karaktärsdragen med tiden och generationerna skulle komma att jämnas ut. Man kan jämföra med vattenfärger. Om man tar alla vattenfärger i lådan och kladdar ihop dem så har man till sist bara en enda färg kvar, vanligtvis brun. På samma sätt så skulle alla människor till sist se likadana ut om arvsanlagen vore flytande.
Rent teoretiskt kan man alltså gissa sig till att arvsanlagen som vi ärver från våra föräldrar är en begränsad mängd distinkta anlag och att vi ärver varje anlag antingen från fadern eller från modern. Vi har inget enskilt anlag som är en kompromiss mellan olika anlag hos föräldrarna.
Detta var också vad Mendel visade med empiriska experiment. Han kvantifierade modellen av det biologiska arvet för att hindra modellen att kollapsa i strukturlöshet.
Max Planck brottades med ett problem inom fysiken (svartkroppsstrålningen) som fick honom att komma på en liknande lösning. Man tänkte sig att det fanns elektroner som snurrande i banor runt atomkärnorna. Allteftersom elektronerna förlorade energi så cirklade de allt närmare atomkärnan tills de träffade den. Elektronerna föll alltså mot kärnan i spiraler enligt teorin. Nu höll dock inte teorin. Planck såg sig tvingad att införa något som han kallade energikvanta. Elektronerna fanns endast i distinkta skal runt atomkärnan, vilket hindrade atomerna att kollapsa i struturlöshet. Det var iochmed detta som Planck blev grundaren av kvantfysiken.
andra bloggar om
fysik,
vetenskap,
biologi,
kvantfysik,
genetik,
Kommentarer
Trackback