Lag och kod
Madeleine Leijonhufvud klagade på Fredrik Lindström för att han var språkanarkist och hon sa att det gick inte för sig inom juridiken. Där måste termer vara väldefinierade.
Snart sagt alla yrken utvecklar sin egen terminologi. Juridiken är inte unik på så sätt. däremot skiljer den nog sig från de flesta högutbildade yrken genom att ha en yrkesteminologi som ofta ligger till förväxling nära vardagsspråket.
T.ex så är "rättvisa" i juridisk mening ett annat ord med en annan betydelse än "rättvisa" i vardaglig mening. Man är "oskyldig" ända tills man blir dömd av en domstol, sen är man "skyldig", vilket alltså inte är samma sak som att man verkligen har gjort brottet. Jag skulle helst se större skillnad mellan jurist-svenska och vardaglig svenska, annars blir det rätt mycket nyspråk över det hela.
En viss slags kyla som utstrålar från byråkrater och blanketter avslöjar att det egentligen är en slags maskinintelligens som man har att göra med. Formalia är allt som existerar i den ontologin.
O'Reilly Radar skriver om prof. Lawrence Lessig som myntade sloganen Code is law. O'Reilly visar några visualiseringar av Dan Kaminsky som ska visa hur strukturerad en textmassa är. Han konstaterar att
"Legalese is a massively structured dialect."
Det finns en skillnad mellan muntlig och skriftlig tradition inom juridik. England har en mer muntlig tradition där tidigare domslut väger mer än skrivna lagar. En muntlig tradition kräver en mer enhetlig kultur.
IT innebär ett nytt tredje alternativ till löst tal och rigida texter, det tredje alternativet till tal- och skriftspråkskulturer.
Detta ligger naturligtvis i framtiden, men en ny syn på människor och information ger en i grunden ny syn på juridik.
Andra bloggar om