Tempus Fugit

Det är idag exakt hundra år sen författaren och materialisten L Sprauge de Camp föddes. Dock har jag inte tänkt att skriva så mycket om det. Andra som föddes samma år för hundra år sen var Gunnar Ekelöf, Hergé, Frida Kahlo, Katharine Hepburn, Zarah Leander, Astrid Lindgren och John Wayne. Det känns som igår. Dom jag har tänkt att skriva om är dock Frithjof Schuon och Mircea Eliade.

Mircea Eliade, rumänsk inflytelserik religionshistoriker och professor i USA, var i sin ungdom fascist i ett oroligt Rumänien. Detta var hans mörka förflutna som kröp fram på hans ålders höst när han var hyllad religionsprofessor vid University of Chicago. Eliade flyttade till USA 1957, inbjuden av Joachim Wach att hålla föreläsningar, och de två grundade chicagoskolan inom komparativ religionshistoria.

Eliade sökte breda, transkulturella paralleller och samband mellan religioner och myter. Georges Dumezil uppskattade Treatise on the history of religions för dess jämförelser mellan distinkta traditioner. Wendy Doniger kommenterar att "Eliade argued boldly for universals where he might more safely have argued for widely prevalent patterns".

Alla religiösa traditioner utgår från en uppdelning mellan heligt och profant. Det heliga visar sej i den profana världen genom en hierofani, varav teofani bara är en sort. Det heliga ger den profana världen en struktur och riktning som den saknar i sej. Det heliga behövs för att ge världen mening och struktur. Myter och riter upprepar och bekräftar den heliga ordningen.

Hans teori om "den eviga återkomsten" går ut på att myter och ritualer inte återberättar eller representerar heliga händelser och samband utan att dessa heliga händelser och samband faktiskt återvänder i myten eller ritualen. I myten eller ritualen blir man faktiskt ett med det heliga ursprunget.

För Eliade är alla myter en form av skapelsemyter. De handlar om hur saker och ting uppstod och hur världen blev som den blev. Den ursprungliga tiden var den heliga tiden när allt skapades och som människan vill återvända till i rit och myt. Enbart urspunget är heligt, sedan dess har världen råkat in i ett förfall. Den linjära tidsuppfattningen är profan och en terror för människan. I myten och riten vill hon återupprätta en cyklisk tidsuppfattning där allt upprepar sej precis som första gången.

Stora undantag är dock de abrahamitiska religionerna som grundar sej på en linjär tidsuppfattning, och de österländska religioner som söker en befrielse från den eviga upprepningen. För de abrahamitiska religionerna så finns paradiset man hoppas på inte i det förflutna utan i framtiden. Armageddon kommer att återvända världen till ursprunget och återupprätta den cykliska tiden. De österländska religionerna som söker sej bortom både cyklisk och linjär tid har Eliade studerat bl.a i sina studier av yoga.

Coincidentia oppositorum och Axis mundi är viktiga teman som Eliade utforskar liksom motivet med en höggud, en gud över alla andra gudar, tillbakadragen från världen i sin himmel, vilket är en återkommande tanke i många ickejordbrukande kulturer. Hans studie av schamanism är inflytelserik och  tar bl.a upp den eviga återkomsten och högguden. Filosofiskt ser Eliade en likhet mellan den ursprungliga religiösa världsuppfattningen och platonism.

Den moderna människan vill vara sekulär och irreligiös, leva i en helt profan värld i en linjär världshistoria, men hennes behov av det heliga märks. Sekulär kultur upprepar heliga riter och myter och den moderna människan upprepar ständigt det närmast rituella avsvärjandet av det heliga.

"Eliade argues that a Western spiritual rebirth can happen within the framework of Western spiritual traditions. However, he says, to start this rebirth, Westerners may need to be stimulated by ideas from non-Western cultures. In his Myths, Dreams, and Mysteries, Eliade claims that a "genuine encounter" between cultures "might well constitute the point of departure for a new humanism, upon a world scale".

Café Exposé har skrivit om Eliade, t.ex här, här och här.

Frithjof Schuon var en schweiziskfödd författare och religionsfilosof. Han betraktas som en av grundarna av den Traditionalistiska skolan. I Sverige finns företrädare som Kurt Almqvist, Tage Lindbom och Ashk Dahlén. Café Exposé är en blogg om den traditionalistiska skolan. Schuon var även poet och målare.

I sin ungdom mötte Schuon en marabout (helig man från västafrika) i Schweiz som tillsammans med några senegalelser skulle förevisa sin kultur. Han ritade en cirkel och förklarade för Schuon, "Gud är i centrum, alla vägar leder till honom".  T.S. Eliot skrev om Schuons första bok The Transcendent Unity of Religions att 'I have met with no more impressive work in the comparative study of Oriental and Occidental religion."

Schuon växte upp i Schweiz, Tyskland och Frankrike och reste upprepade gånger till Nordafrika. Under andra världskriget blev han medborgare i neutrala Schweiz och bodde där i förtio år innan han flyttade till USA. Han skrev över tjugo böcker och otaliga artiklar som publicerades i tidskrifter om komparativ religion i nordamerika och Europa.

Trots sin europeiska bakgrund, sin konvertering till sufism och sin övetygelse om hinduismen som den mest arketypiska av religioner så var Schuon mycket intresserad av nordamerikanska indianer. Schuon adopterades med sin hustru av Siouxindianen James Red Cloud 1959 och senare även av crowindianen och medicinmannen Tomas Yellowtail.

Café Exposé har skrivit om Schuon oräknerliga gånger, bl.a här, här och här.

andra bloggar om
Mircea Eliade
Frithjof Schuon
religion