metafysik och metamatematik
Ibland undrar folk hur matematiken kan ha en sån mystisk förklarande förmåga när den bara är symbollekar på papper.
En förklaring kan vara att matematiken egentligen är identisk med all ordning öht. Det finns ingen ordning som inte kan beskrivas matematiskt. Och något som kan beskrivas med röd färg kan också i sej sägas vara rött.
Matematik ser ut som tom formalism tills man upptäcker att verkligheten i sej verkar vara matematisk. Då blir matematiken någon sorts protofysik. Ordning ingår i själva definitionen av verklighet.
Är då all ordning, all rationalitet matematisk? Ja, på sätt och vis. All ordning och rationalitet kan beskrivas matematiskt. Och något som kan beskrivas med röd färg kan också i sej sägas vara rött.
Till vardags så menar man nog oftast att
rationalitet + empiri = trovärdig kunskap
Rationalitet utan empiri är tom formalism. Det är just detta som folk tolkar matematik som; tom formalism. Tills den börjar leverera konkreta förutsägelser.
Empiri utan rationalitet är t.ex en enhörning som springer igenom ditt sovrum just när du ska somna. Det är antagligen en dröm. Därför ingår ordning i definitionen av verklighet.
Logiken sägs ha bevisats vara en gren av matematiken, en sorts knutteori (Kauffman?). Detta är ungefär motsatsen till logicismen som formulerades av Frege och adopterades av Russell.
Det var formalisten Hilbert som formulerade begreppet "metamatematik", i början av 1900-talet. I snäv, ursprunglig mening är metamatematik ett försök att skapa ett slutet system med finita regler av matematiken. Även kallat "bevisteori".
Detta var en av sakerna som motbevisades av Gödel. Nuförtiden är det kanske bäst att med "metamatematik" mena matematikfilosofi. Det händer spännande saker med matematiken, fysiken och deras relation. Saker som riktiga filosofer borde vara intresserade av.
andra bloggar om
filosofi
matematik
En förklaring kan vara att matematiken egentligen är identisk med all ordning öht. Det finns ingen ordning som inte kan beskrivas matematiskt. Och något som kan beskrivas med röd färg kan också i sej sägas vara rött.
Matematik ser ut som tom formalism tills man upptäcker att verkligheten i sej verkar vara matematisk. Då blir matematiken någon sorts protofysik. Ordning ingår i själva definitionen av verklighet.
Är då all ordning, all rationalitet matematisk? Ja, på sätt och vis. All ordning och rationalitet kan beskrivas matematiskt. Och något som kan beskrivas med röd färg kan också i sej sägas vara rött.
Till vardags så menar man nog oftast att
rationalitet + empiri = trovärdig kunskap
Rationalitet utan empiri är tom formalism. Det är just detta som folk tolkar matematik som; tom formalism. Tills den börjar leverera konkreta förutsägelser.
Empiri utan rationalitet är t.ex en enhörning som springer igenom ditt sovrum just när du ska somna. Det är antagligen en dröm. Därför ingår ordning i definitionen av verklighet.
Logiken sägs ha bevisats vara en gren av matematiken, en sorts knutteori (Kauffman?). Detta är ungefär motsatsen till logicismen som formulerades av Frege och adopterades av Russell.
Det var formalisten Hilbert som formulerade begreppet "metamatematik", i början av 1900-talet. I snäv, ursprunglig mening är metamatematik ett försök att skapa ett slutet system med finita regler av matematiken. Även kallat "bevisteori".
Detta var en av sakerna som motbevisades av Gödel. Nuförtiden är det kanske bäst att med "metamatematik" mena matematikfilosofi. Det händer spännande saker med matematiken, fysiken och deras relation. Saker som riktiga filosofer borde vara intresserade av.
andra bloggar om
filosofi
matematik
Kommentarer
Postat av: Anette Jahnke
Intressant.
Jag förknippar ofta matematik med ordning och reda....
det handlar väldigt mycket att försöka städa och sortera...
Postat av: Ingemar
Kaos är också matematik.
Trackback