Annica Dahlström
Annica Dahlström har retat psoriasis på hela bloggsverige med två artiklar i kvällspressen.
I den ena påstår hon att sexuell läggning kan påverkas av den sociala omgivningen vilket har gett många andnöd eftersom de tolkar texten tvärtom.
I den andra försöker hon påstå att kvinnor skulle ha någon slags superkraft att se saker som män inte kan se. Det kan jag hålla med om att det är ren humbug! Dammtussar är en myt.
Nu är det visst en elak karl som angriper den stackars kvinnan också. Att karlar ska vara så oempatiska!
Andra bloggar om
och
hej o tack för summeringen, det här hade jag missat, själv tycker jag det är mkt beklagligt att det är så långt mellan det naturvetenskapliga & kulturella lägret i vårt land..
Skillnader är nog ofrånkomliga, men lite ömsesidig respekt brukar mjuka upp relationerna.
Jag har precis läst Annica Dahlströms bok och jag känner mig lurad på 267SEK och några timmar av min tid. Av alla bokstavligen hundratals böcker jag köpt var detta den som gav minst för pengarna.
Ostrukturerad, fullständigt utan referenser, mängder av omtag, uselt språk, en blandning av slarvig populärvetenskap och politisk pamflet. Jag hade väntat mig en redogörelse av vetenskapens ståndpunkt vad avser skillnder mellan könen och det får man, kanske, på 5-10 sidor. Resten är ett ständigt upprepande av Dahlströms teser: kvinnor med maskuliniserade hjärnor (som hennes) och som därmed är ärnade för stora uppgifter i samhället borde ha rätt till barnflickor, kvinnor bör ha öveseende med mäns sexuella snedsteg, prostitution är bra, daghem skadar barnen, flickor skall inte klä sig utmanande för då kan pojkarna inte lägga band på sig med våldtäkter som följd, osv.
Vare sig man delar Dahlströms uppfattningar eller inte, så är det tröttsamt att få dem upprepade gång på gång boken igenom. Det hade varit helt OK om Dahlström först redovisat (med referenser) vetenskapens resultat och därefter diskuterat dessa, följt av mer privata funderingar och slutsatser. Det hade varit ärligt. Nu försöker hon ge vetenskaplig status åt lösliga resonemang med hjälp av sina titlar. Kollade därför vad hon publicerat (ProQuest) och fann Dahlström som femte författare till en (sic) artikel från 1986. Hon har, verkar det, inte publicerat sig på över tjugo år och kallar sig forskare.
Hade jag vetat, så skulle jag aldrig köpt Annica Dahlströms bok utan lagt tiden på att leta upp och läsa några artiklar inom ämnet istället.
Du kanske föredrar The Blank Slate av Pinker? http://www.complexityforum.com/literature/Holmdahl.pdf